farenheter av Komplementära
metoder
Studien bygger på kvalitativa djupintervjuer som genomfördes våren 2007 med personer som har eller har haft allvarliga psykiska funk- tionshinder. De personer vi intervjuat till denna studie har som vi tidigare påpekat inte fått behandling med någon komplementär metod av utövarna i kapitel 5. Brukarna har erfarenhet av en del metoder som våra utövare inom de psykiatriska verksamheterna arbetar med, men också en del andra metoder som inte tillämpas i de undersökta psykiatriska verksamheterna inom kommun, region/ landsting eller de av länsstyrelsen kontrollerade verksamheterna för personer med psykisk ohälsa.
Sammanlagt 14 personer, sex kvinnor och åtta män, intervjuades individuellt. Utifrån den första studien (kapitel 4) formulerades frågor inför intervjuerna med brukarna. I materialet ingår också en fokusgruppdiskussion som ägde rum vid Malmö högskola, Hälsa och samhälle, i oktober 2007.
Vilka metoder brukarna har prövat, framgår av tabell 20. Namnen är fingerade.
Tabell 20. Brukares erfarenheter av olika komplementära metoder Fingerade
namn
Metod
Martina Zonterapi, kinesiologi, akupunktur, reiki- healing
Anette Frigörande andning, Qigong
Tobias Frigörande andning
Oscar Zonterapi, Rosenmetoden, tankefältsterapi, Biolight
Per Akupunktur, homeopati, Qigong, hypnos, massage
Lars Falun Gong
Ola Akupressur, ”friskvård på recept”, rörelsedans
Jens Reiki-healing
Mikael Qigong, mental träning, massage, örter, meditation
Björn Taktil massage, NADA, traditionell massage, avslappningsteknik
Pernilla Massage, akupunktur
Katarina Yoga, akupunktur
Anna Yoga, akupunktur, massage
Hanna Yoga, healing, massage
Brukarnas syn på psykisk hälsa
Tengland (1998) som filosofiskt analyserat psykisk hälsa, menar att psykisk hälsa är individrelaterad. Psykisk hälsa är individens gene- rella psykiska förmåga att uppnå vitala mål. I och med att indivi- den har olika mål i tillvaron, krävs det delvis olika förmågor för att dessa mål ska uppnås. Att ha förmågan att realisera dessa mål är att vara vid psykisk hälsa (a.a.). Vad är viktiga mål för brukarna? Vad säger brukare om psykisk hälsa? Vilken syn på hälsa ger brukarna uttryck för?
Det framkommer ur datamaterialet att psykisk hälsa är att kunna känna sig tillfreds med livet, med sig själv och att utvecklas som människa. Psykisk hälsa beskrivs också som balans och frihet, vilket betyder att kunna göra det som man själv tycker är bra och inte vara hämmad, att kunna må bra, klara vardagen, vara ute bland män-
niskor utan att bli stressad och klara det sociala samspelet. Psykisk hälsa kan innebära harmoni i tillvaron, att kunna hantera de kriser som uppstår i livet, att man är delaktig och har någon roll i livet. Att själv uppfatta att man mår bra och att man har kontroll på sitt liv och sin situation är tecken på hälsa, både mental och somatisk. För Per innebär psykisk hälsa att känna sig tillfreds med livet, sig själv, sina ansträngningar och att utvecklas som människa.
Psykisk hälsa beskriver Ola i termer av balans. Att känna sig fri, att kunna göra det han själv tycker är bra att göra och inte känna sig hämmad. Helt frisk tror han inte att han kommer att bli, men inte heller helt sjuk, utan han hoppas att han kan finna en balans mellan psykisk ohälsa och hälsa.
För Jens är psykisk hälsa att känna att han klarar av vardagen och klarar umgänget och det sociala samspelet med andra människor. Att klara av att kliva upp på morgonen och vara ute bland folk utan att bli stressad. Att inte bara ligga kvar i sängen utan att orka göra saker, att delta i samhällslivet och kunna arbeta. Jens tror på indivi- duell utveckling med egna individuella målsättningar och möjlighe- ter som en del i sin hälsoutveckling.
Katarina menar att psykisk hälsa innebär att man har någon slags harmoni i tillvaron, att man kan hantera de kriser som uppstår och att man är delaktig och har någon roll i livet.
Att själv uppfatta att man mår bra och att man har kontroll på sitt liv och sin situation är tecken på hälsa, både mental och somatisk. Jens påpekar att man kan vara mycket sjuk, men ändå vara välmå- ende, eftersom det handlar om hur man själv uppfattar sin situation. Man är specialist på sig själv, man äger sin kropp och sitt liv och tolkar själv sina upplevelser. Det finns människor som är dödsdömda i svåra sjukdomar, men som ändå uppfattar sig som livsglada. Rätten till sitt liv, till sin kropp och till sin hälsa är något som är självklart. Jens framhåller att hans rätt att själv bestämma över sitt liv och sin existens är det absolut viktigaste för honom. Jens påpekar också att
för honom är det inte självklart att allting ska behandlas. Det kan finnas människor som har en helt annan filosofi och tycker att det kanske inte alls finns något att behandla. Han påpekar också att det för honom inte bara handlar om hälsa, utan att det är hela hans världsbild. Så länge man tar hänsyn till andra människor, inte förstör för andra, låter andra vandra sina vägar, inte talar om för andra vad de ska göra, har man rätt att bestämma själv över sitt liv.
Jens framhåller att när man själv uppfattar att man mår bra och att man har kontroll på sitt liv och sin situation, kan man tala om både mental och somatisk hälsa.
Sammanfattningsvis kan sägas att i brukarnas redogörelser över sina
föreställningar om psykisk hälsa betonas att känna sig tillfreds med livet, att utvecklas som människa, att ha balans, att känna sig fri att kunna göra vad man vill, förmågan att hantera sin vardag, sitt liv och sina kriser, att klara umgänge och socialt samspel och att ha någon roll i livet. Att själv uppfatta att man mår bra och att man har kontroll på sitt liv och sin situation är tecken på hälsa, både mental och somatisk. Det framkommer också synpunkter på att det inte är självklart vad som ska räknas som hälsa och vad som ska betraktas som ohälsa.
vägarna till de komplementära metoderna
Brukarna har kommit i kontakt med sina komplementära metoder på olikartade vis. Anette berättar att en kvinna som praktiserade vid hennes brukarförening var utbildad andningspedagog och att många brukare fick pröva frigörande andning. Föreningen sökte sedan pengar så att en person kunde komma och ge frigörande andning. Anette lärde sig tekniken och kan nu göra det själv. Någon gång kan hon gå till en andningspedagog och kontrollera tekniken.
Även Tobias kom i kontakt med frigörande andning via personen som brukarorganisationen anlitade.
Brukarföreningen fick också pengar för att anlita en person som var duktig på Qi-gong. Anette säger att hon är en ”sökare” som vill försöka förstå saker och ting. Hon menar att om man inte får hjälp i vården, måste man ju söka efter något annat.
Även Oscar menar att han är en ”sökare” och en forskare. Oscars far insjuknade i hjärtinfarkt i tidig ålder. Oscar och hans bröder kände att de var i riskzonen att själva utveckla sjukdomen och de började därför läsa om och engagera sig i motion, vitaminer och mineralernas betydelse för hälsan. Oscar gick till en zonterapeut för somatiska symtom. Han valde zonterapi eftersom han är intresse- rad av det och själv har gått kurser i det. Han menar att om man har problem med själen, har man det med kroppen också, eftersom kropp och själ hänger ihop. Speciellt levern där känslor kan finnas inkapslade, förklarar Oscar. Oscar har även fått tips om terapeuter via en bekant.
Per berättar att han sökte lite olika vägar redan innan han blev sjuk, eftersom han kände att någonting var på gång. Han gick bland annat i hypnos. Senare fick han tips om akupunktur av en nära släkting. Pers akupunktör har även kurser i Tai Chi och Per prövade det några gånger.
Det var problem med ryggen som fick Lars att vända sig till en sjuk- gymnast som erbjöd akupressur.
Martina, som har en rad hälsoproblem, sökte sig till komplementära metoder för att hon ville må bra. Hon frågade sin läkare om hon fick gå på akupunktur för att bli av med sin värk. Där fick hon också hjälp med att bli rökfri. Martina ville även bli fri från sin psykofar- maka, men det ville inte akupunktören hjälpa till med.
Hannas massör rekommenderade henne att gå till en kvinna och få healing. Hanna var först inte intresserad, eftersom hon hört mycket negativt om healing i media. Men efter att hon hade gått till mas- sören under ett års tid kände hon att healing var hennes sista utväg. Hon är mycket nöjd med behandlingen och tycker att hon kan få hjälp när hon mår dåligt.
Björn och Pernilla har blivit erbjudna komplementära metoder under den tid de har varit inskrivna i psykiatrisk slutenvård. För att kontrollera sin ångest har Björn av sin psykolog, som han har gått till sedan han var barn, lärt sig olika tanketekniker, som exempelvis
avslappning och förträngning. När Björn var inlagd på en avdelning fick han taktil massage på händerna eller klassisk massage när han hade svår ångest och det hjälpte honom mycket. Björn hade aldrig prövat någon alternativ metod innan han kom till avdelningen. Han var kritisk till en början och trodde att det var humbug, men han ändrade sig när han hade fått pröva på. Pernilla fick erbjudande om massage och akupunktur på den avdelningen där hon var inskri- ven.
Av de intervjuade brukarna är det ett fåtal som har fått tillgång till komplementära metoder via psykiatrin. Övriga har sökt sig till metoderna själva, kommit i kontakt med dem genom eget intresse, genom sin brukarrörelse eller fått tips av en bekant, nära släkting eller av annan behandlare.
erfarenheter av komplementära metoder – verkan, effekter,
omfattning och finansiering
Verkan, effekter och omfattning
Brukarna beskriver en rad positiva effekter av de komplementära metoderna. Flera vittnar om att de komplementära metoderna är välgörande och bra för deras välbefinnande. Effekter som nämns är avslappnande, lugnande, förbättrad sömn, hjälp vid ångest och motverkan av stress. Brukarna kan känna sig utvilade och samti- digt piggare. Brukarna betonar att de komplementära metoderna är frivilliga och att de är något annat än medicin. Några menar att de genom att använda sig av komplementära metoder kan klara sig ifrån mediciner. Flera menar att de komplementära metoder de använder, förhindrar återinsjuknande och upprätthåller livskvalitet. Komplementära metoder uppges ge starkare självförtroende och klarare självinsikter så att brukarna vågar mer. Det framkommer också att det finns brukare som tycker att komplementära metoder har mycket liten eller ingen effekt.
Anette beskriver hur hon använder frigörande andning för att undvika att bli sjuk. Tidigare i livet har hon tryckt ner och inte pratat om problem, utan behållit det för sig själv. Till slut har det blivit som en explosion och hon har fått en psykos vid ett flertal tillfällen. När
hon utövar frigörande andning kan hon identifiera blockeringar i kroppen. Tankar och minnen kommer upp och löser sig själva i and- ningssessionen. Anette använder således frigörande andning som ett verktyg i sin egenvård. Hon får utlopp för sina känslor så att de inte lagras till en psykos, och det fungerar väldigt väl för henne. Anette önskar att fler skulle få pröva på det.
Anette berättar att hon med hjälp av Qigongträning blir mjuk i kroppen och mår bättre. Träningen innebär gymnastik för hela kroppen och fungerar samtidigt meditativt. Hon känner Qi-kraften (energi) och då vet hon att det gör väldigt bra nytta.
Anette utövade frigörande andning en gång i veckan inledningsvis, men numera blir det snarare en gång i månaden. Varje session varar cirka 45 minuter. Anette har även ett program med Qigongrörelser som hon genomför nästan varje dag. Det har hon gjort i tio års tid. Tobias har också prövat frigörande andning. Han beskriver att det gav kraftiga kroppsliga reaktioner. Det kändes som om han vibre- rade och hade kolsyrebubblor i kroppen. Efteråt kände han sig totalt utvilad och avslappnad. Denna effekt varade hela nästa dag också. Andningsövningarna upplevde han som väldigt sköna, men det löste inga problem, menar han.
Tobias upplevde att den frigörande andningen förlöste en mängd tankar som han menar borde ha bearbetats i anslutning till sessio- nen.
Effekterna är så starka att Tobias inte vågar göra andningsövningar eller meditera på egen hand utan andningsterapeut. Han är rädd för att tappa kontrollen och gå in i en psykos. Tobias menar att han mådde bättre rent allmänt under hela den perioden när han höll på med komplementära metoder. Han upplevde något slags högre välbefinnande.
Tobias utövade frigörande andning i grupp en gång i veckan med andningspedagog under en period som var cirka 40 veckor lång.
Per har möjlighet att få massage en halvtimme var fjortonde dag av en massageterapeut som kommer till hans brukarförening. Han tycker om beröring eftersom det får honom att slappna av. Massage gör honom lugn och medför att han sover bättre. Samtidigt ökar genomblödningen i kroppen och han känner sig piggare.
Per har även använt akupunktur mot spänningar i kroppen som har lagrats efter alla år med oro och ångest. Han tyckte att det hjälpte för stunden, men säger att spänningarna ständigt finns i hans kropp. Thomas berättar att han har fått cirka åtta behandlingar med aku- punktur.
Lars upplever akupressur, som han benämner ”massagen”, som lugnande och avslappnande samtidigt som han känner att cirku- lationen blir bättre. Lars har också fått ”friskvård på recept” och prövat rörelsedans som hans psykiatriska öppenvårdsmottagning har erbjudit. Han tyckte att det var bra och att det hade varit bra om han hade passat på att fortsätta med det också.
Katarina har de senaste tre åren gått på yoga tre gånger i veckan. Hon säger att hon definitivt är annorlunda när hon går ifrån yoga- träningen, än när hon kommer dit. Träningen kräver stark disciplin, menar hon. Om hon har ångest och stress i kroppen tvingar trä- ningen henne till att bemästra det. Hon kan inte avgöra om det är själva yogan eller omständigheterna kring den som är välgörande. Det kan vara yogan, miljön och gruppen. Att tillhöra en grupp och att yogan dessutom utövas i en trevlig miljö, uppfattar Katarina som positivt och rogivande. Meditation som ingår i yogan har en direkt inverkan och motverkar stress. Om Katarina inte kommer iväg till träningen kan hon göra vissa rörelser hemma och känna att hon blir mjukare i kroppen. Hon har också lärt sig att försätta sig i ett djupt avslappnat tillstånd och har därför god nytta av yogan. Den har hjälpt henne att våga mer. Självdisciplinen, självkänslan och styrkan har tränats upp. Katarina berättar att när hon faller i depression, faller hon väldigt djupt och att hon hela tiden måste balansera så att hon inte faller. Hon säger att hon inte går på yoga för att få någon slags extra bonus i livet eller för att sätta en extra krydda på tillva- ron, utan för att upprätthålla en normal livskvalitet.
Effekter som självdisciplin, känslan av styrka, meditation och avslappning, motverkar Katarinas ångest och stress. Hennes känsla av kontroll ökar, självkänslan ökar, rädslan minskar och hon vågar mer. Att tillhöra ”något”, att fungera i en grupp och att vara i en trevlig miljö är positivt och rogivande för henne. Katarina har även gått på kroppsakupunktur. Hon tror inte på akupunktur som enda behandling mot riktigt djup depression, men när hon gick regelbun- det upplevde hon en förbättring i hela kroppen. Muskelspänning- arna lindrades. Besvären kom dock tillbaka när hon slutade med akupunkturen.
Lars har prövat Falun Gong och berättar att meditationsövningarna fick honom att känna sig väldigt tillfreds och djupt harmonisk. Det kändes som om han hade renat sig själv. Lars tränade Falun Gong under cirka ett års tid.
Martina beskriver att hennes värk försvann när hon fick massage och att hon kunde röra sig igen, vilket hon tyckte var väldigt skönt. Martina har även anlitat en kinesiolog som hon upplevde kunde ställa kroppen till rätta på något vis.
Oscar menar att man ska pröva olika metoder. Rosenmetoden, zonterapi och annan massage tycker han är effektiva metoder för att få känslor, som efter olika trauman sitter låsta i en spänning i kroppen, att lossna. Oscar ser ett tydligt samband mellan kropp och själ. Ju bättre kondition, desto starkare psyke, menar han. Oscar har prövat många olika behandlingsformer och gått fyra till sex gånger på varje.
Mikael upplever att Qigong har fått honom att komma mer i balans och att tekniken kopplar ihop hjärna och kropp. Några negativa effekter har han inte märkt.
Jens får healing och säger att det har hjälpt honom mycket. Han har fått starkare självförtroende och klarare insikter när det gäller att lära känna sig själv. Behandlaren har åstadkommit resultat där skolmedicinarna bara famlar i mörker, säger han. Jens poängterar även den egna delaktigheten.
Hanna går också på healing och berättar att hon först var mycket skeptisk till det. Hon tänkte att det inte var något som intresserade henne, eftersom hon hört mycket negativt om healing i media. Hon höll på att ge upp helt och prövade det som en sista utväg. Healingen hjälpte henne med en gång, inte så att hon blev helt frisk, men på så vis att hon kunde ta tag i det som kändes värst just då. Hanna upplever att hon blir av med en massa skräp som hon har samlat på sig och som hon inte kan bli av med själv och hon säger att heal- ingen löser upp blockeringar som ligger långt tillbaka. Behandlaren är socionom och har samtal samtidigt som hon ger behandling. Det räcker inte för Hanna med att bara gå på healing. Hon går också på yoga, massage, och har kristallstenar som hon ligger under. Hanna går på healing varannan månad.
Björn medicinerar två gånger varje dag och tycker att det känns bra. Han har växelvis fått ta del av de komplementära metoderna och tillsammans med medicin har detta gett bra effekt, anser han. Björn, som varit inneliggande på en vårdavdelning, berättar att han fick taktil massage när han hade stark ångest och att det hjälpte i mycket hög grad. Han uppfattar taktil massage som något väldigt fint och som fick honom att må extra bra. Han lärde känna utövaren som gav honom taktil massage även vid akuta ångestanfall. Utövaren samarbetar också med en psykolog och under en period när Björn gick i samtal hos psykologen, fick han innan samtalen behandling av utövaren för att för att bli lugn och koncentrerad.
”Jag har fått NADA, taktil massage och vanlig massage. Jag har haft mycket nytta av NADA mot abstinensen och suget efter dro- ger. När jag kom hit hade jag väldigt svår fettlever. Hade jag inte kommit hit, hade jag inte levt idag.”