Balansen mellan fysiska och psykiska hälsoaspekter under hälsosamtalet
Resultatet visar på hälsoverktygets styrkor vad gäller att skapa motivation till förbättrade lev- nadsvanor i samband med hälsosamtalet. Kvarstående brister verkar dock vara balansen i sam- talet mellan fysiska och psykiska hälsoaspekter. De fysiska hälsoaspekterna så som kostvanor kan enligt resultatet upplevas dominerande i samtalet och de mer psykiska aspekterna så som relationer och vänner upplevs istället försummade. Ungdomar upplever med stigande ålder en allt sämre självskattad hälsa och mer psykiska och somatiska besvär. På samma vis upplever ungdomar med stigande ålder hur vänner får allt större betydelse och bekymmer blir svårare att diskutera med föräldrar och övrig familj (Folkhälsomyndigheten, 2014). Dagens ungdomar har under de senaste åren haft en försämrad psykisk hälsa (Folkhälsomyndigheten, 2014) vilket i
27
relation till resultatet kan antas tala för vikten av ett framgångsrikt främjande arbete vad gäller den psykiska hälsan i samband med hälsosamtalet. Langaard och Toverud (2010) menar att de psykosociala problemen är viktiga att få prata med skolsköterskan om och att det då är viktigt att de ges tid att prata om det som är viktigt för just dem. Att som skolsköterska lyckas elev- centrera hälsosamtalet och skapa en balans mellan fysiska och psykiska hälsoaspekter samt skapa vilja och engagemang till förbättrade levnadsvanor är en utmanande uppgift vilken enligt resultatet antas underlättas med hjälp av användandet av ett strukturerat hälsoverktyg men också av en trygg och strukturerad utformning av hälsosamtalet.
Det framkommer i resultatet att ungdomarna upplevde att hälsoverktyget innehåller många och dessutom väldigt ingående frågor om mat. Det framkommer också funderingar kring varför ungdomarna tillfrågas om sina vanor endast under den senaste veckan. Det har i tidigare studier framhållits vid granskning av hälsoformulär att faktorer som berör den fysiska hälsan ofta får stort utrymme i hälsoformulär och att frågor om mat och matvanor är väldigt vanliga (Ståhl, Enskär, Almborg & Granlund, 2011). Detta kan tala för ett behov av att tydliggöra syftet med vissa frågor men också på en risk att frågor om mat och matvanor kan ta över samtalet på ett negativt sätt relaterat till dess stora omfattning. Magnusson, Kjellgren och Winkvist (2012) kom i sin studie fram till att skolsköterskornas nutritionskunskaper var bristfälliga och att skolskö- terskorna av den anledningen hade svårt att anpassa rådgivningen kring mat till den individuella eleven och speciellt elever från andra kulturer. Tidigare studier visar också på att ungdomarna har svårt att få diskutera aspekter som de finner relevanta och att just fysiska aspekter så som matvanor, vikt och fysisk aktivitet lätt tar över i samtalet (Klein & Wilson, 2002). Relaterat till att dagens skolungdomar har en allt högre grad av stillasittande och en större andel har en daglig
28
konsumtion av läsk och godis och en minskning utav intag av frukt och grönt (Folkhälsomyn- digheten, 2014) kan visst fokus på dessa aspekter under ett hälsosamtal anses relevanta utifrån ett hälsofrämjande perspektiv.
Fördelar och nackdelar med hälsoverktyg under hälsosamtalet
I resultatet framkommer det att ungdomarna har mycket tankar kring hälsoverktyget, både vad gäller frågeformuläret och hälsoprofilen. Det har också framkommit mycket tankar om struk- turen i samtalet som helhet. Användandet av ett strukturerat hälsoverktyg i samband med häl- sosamtal är relativt nytt men Socialstyrelsen (2014) anser att ett frågeformulär i samband med hälsosamtalet är att föredra. I resultatet beskriver ungdomarna hur hälsoverktyget bidrar till struktur för samtalet men också hur frågeformulärets rika innehåll gör att inga viktiga aspekter glöms bort. Det blir således ett heltäckande samtal. Just användandet av ett strukturerat hälso- verktyg som ett sätt att skapa förutsättningar för att få diskutera aspekter av värde för ungdomen har i tidigare studier framhållits (Golsäter, Sidenvall, Lingfors, & Enskär, 2011).
Ungdomarna framhåller fördelen med att vara förberedda inför sitt hälsosamtal och hur fråge- formuläret hjälper ungdomen att förbereda sig men också hur frågorna innan samtalet ger ut- rymme för eftertanke. Detta är samstämmigt med tidigare forskning kring hälsoverktyg som visar hur frågor innan samtalet möjliggör reflektion (Golsäter, et al., 2011). Ungdomarna fram- håller dock vikten av att tiden mellan att frågeformuläret fylls i och själva hälsosamtalet inte får blir för lång, relaterat till att frågorna kan glömmas bort eller att svaren inte längre anses aktuella. Detta talar för vikten av att hälsosamtalen planeras på ett bra sätt och att hänsyn tas till tidsaspekten vad gäller spannet mellan samtal och frågeformulär. Detta kan också bli en utmaning för skolsköterskan både praktiskt och tidsmässigt.
29
Ungdomarna uttryckte i intervjuerna att hälsoverktyget gjorde det tydligt för dem vad de gjorde som var bra eller mindre bra för sin egen hälsa. Borzekowski (2009) anser att när ungdomarna blir medvetna om hur den egna hälsan påverkas av olika val ökar möjligheten att förbättra häl- san. Resultatet visar att särskilt hälsokurvan skapade förståelse och tydliggjorde vilka områden som ungdomen behövde förbättra, detta särskilt genom sina tydliga färgkoder men också genom att poängen räknades ut och skolsköterskan ritade in kurvan. Ungdomarna ansåg att hälsokur- van ramade in hälsosamtalet på ett bra sätt och gav dem ett helhetsperspektiv på sin hälsa. På samma sätt har i tidigare studier en ökad medvetenhet samt en större möjlighet för reflektion med hjälp av hälsoverktyg kunnat ses (Golsäter, et al., 2011). Att använda hälsoverktyg i sam- band med hälsosamtal inom elevhälsan är ett område som idag är relativt obeforskat. I samband med denna studie ses en mycket stor samstämmighet mellan resultatet och tidigare forskning inom området (Golsäter, 2012).
Ungdomarna beskriver hur de upplever att hälsoverktyget styr samtalet men också att skolskö- terskan styr samtalet genom, eller med hjälp av hälsoverktyget, vilket också tidigare framhållits som en möjlig negativ aspekt av ett hälsoverktyg (Berg & Sarvimäki, 2003). Dock uttrycker ungdomarna att hälsoverktyget inte tar över utan att det styr samtalet i en positiv bemärkelse. I tidigare studier diskuteras att ett sätt att minska risken att hälsoverktyget styr för mycket i sam- talet eller att områden som inte direkt berörs får plats att diskuteras är vikten av att formuläret samt hälsosamtalet innehåller öppna frågor (Golsäter, 2012). Vikten av öppna frågor framhålls på samma sätt av ungdomarna i föreliggande studie utifrån argumentet att det var lättare att berätta mer öppet och att skolsköterskan i större utsträckning kan förstå ungdomens egna tankar jämfört med vid tydligt riktade frågor eller ja- och-nej frågor. Ungdomarna framhåller också att det är av stor vikt att frågorna i formuläret gås igenom och diskuteras under hälsosamtalet för att kunna rätta till missförstånd eller kunna utveckla frågorna vidare, vilket också kan ses som
30
ett sätt att minska risken att hälsoverktyget påverkar samtalet negativt. Socialstyrelsens avsnitt om hälsoverktyg i vägledningsdokumentet för elevhälsan (Socialstyrelsen, 2014) baserat på Golsäter (2012) och Gedda (2001) poängterar vikten av att hälsoverktyget ska användas som ett stöd och en utgångspunkt för hälsosamtalet och att samtalet alltid kräver viss grad av indi- vidanpassning.