Resultatet kan fungera som ett kunskapsunderlag vad gäller förbättring av hälsosamtalet. Med kunskapsunderlaget som stöd kan skolsköterskorna motivera vikten av tid och resurser i sitt arbete för att på bästa sätt kunna genomföra hälsosamtal på ett tryggt och elevcentrerat sätt, men också vikten av tid och resurser för att kunna använda sig av strukturerade hälsoverktyg för att främja ungdomars hälsa och levnadsvanor. Resultatet ger en bild av ungdomars tankar och erfarenheter av sina hälsosamtal och kan ses som ett steg på vägen till en ökad förståelse med en förhoppning om att kunna utveckla och förbättra hälsosamtalen och därmed ungdomars hälsa. Studiens samstämmighet med tidigare forskning kan antas indikera att framtida studier behöver fokusera på mer enskilda aspekter för att kunna bidra med en större förståelse och större kunskap om hälsosamtal som intervention. Interventionsstudier över lag antas kunna bi- dra till ett ökat kunskapsunderlag på området.
35
Referenser
Barnes, M., Courtney, M., Pratt, J., & Walsh, A. (2004). School-based health nursing: roles, responsibilities, challenges and rewards. Public Health Nursing, 21(4), 316-322.
Berg, G. V., & Sarvimäki, A. (2003). A holistic-existential approach to health promotion.
Scandinavian Journal of Caring Sciences, 17, 384-391.
Björkman, B., Almqvist, L., Sigstedt, B., & Enskär, K. (2012). Children’s experience of going through an acute radiographic examination. Radiography, 18(2), 84-89.
Borup, I. K. (1998). Pupils’ experience with the annual health dialogue with the school health nurse. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 12(3), 160–169.
Borup, I. (1999). Learning about health: The pupils and the school health nurses assessment of the health dialogue. Doktorsavhandling, Göteborgs universitet.
Borup, I. (2002). The school health nurse´s assessment of a successful health dialogue. Health
& Social Care in the Community, 10(1), 10-19.
Borzekowski, D. L. G. (2009). Considering Children and Health Literacy: A Theoretical Ap- proach. Pediatrics, 124(Supplement 3), 282-288.
Dahlberg, K., & Segesten, K. (2010). Hälsa och vårdande: I teori och praxis. Stockholm: Na- tur & Kultur.
36
Elo, S., & Kyngäs, H. (2008). The qualitative content analysis process. Journal of Advanced
Nursing, 62(1), 107-115.
FN. (1989). Konventionen om barnets rättigheter. Geneve: Förenta Nationerna.
Folkhälsomyndigheten. (2014). Skolbarns hälsovanor i Sverige 2013/14. Grundrapport. Folk- hälsomyndigheten.
Gedda, B. (2001). Den offentliga hemligheten. En studie om sjuksköterskans pedagogiska funktion och kompetens i folkhälsoarbetet. Doktorsavhandling, Acta Universitatis Gothobur- gensis, Pedagogiska Institutionen.
Golsäter, M., Sidenvall, B., Lingfors, H., & Enskär, K. (2010). Pupils perspective on preven- tive health dialogues. British Journal of School Nursing , 5(1), 26-33.
Golsäter, M., Sidenvall, B., Lingfors, H., & Enskär, K. (2011). Adolescents and school nurses perceptions of using a health and lifestyle tool in health dialogues. Journal of Clinical
Nursing , 20(17-18), 2573-2583.
Golsäter, M. (2012). Hälsosamtal som metod att främja barn och ungdomars hälsa - en utma- nande uppgift. Doktorsavhandling, Högskolan I Jönköping, School of Health Sciences.
37
Golsäter, M., Enskär, K., & Harder, M. (2014). Nurses encounters with children in child and school health care: negotiated guidance within a given frame. Scandinavian Journal of Caring
science. 28(3), 591-599.
Henricson, M. (2012). Diskussion. I M. Henricson, (red.), Vetenskaplig teori och metod. Från
ide till examination inom omvårdnad (s. 471-478). Lund: Studentlitteratur.
Henricson, M., & Billhult, A. (2012). Kvalitativ design. I M. Henricson, (red.), Vetenskaplig
teori och metod. Från ide till examination inom omvårdnad (s. 129-138). Lund: Studentlitte-
ratur.
Johansson, A., & Ehnfors, M. (2006). Mental health-promoting dialogue of school nurses from the perspective of adolescent pupils. Nursing science & Research in the Nordic Coun-
tries, 26(4), 10-12+19.
Jolly, K., Wiess, J A., & Liehr, P. (2007) Understanding Adolescent voice as a guide for nurs- ing practice and research. Issues in comprehensive Pediatric Nursing, 30, 3-13.
Klein, J. D., & Wilson, K. M. (2002). Delivering quality care: adolescents’ discussion of health risks with their providers. Journal of Adolescent Health, 30(3), 190-195.
Langaard, K., & Toverud, R. (2010). Youth counselling in school health services: the practice of international attentiveness. Vård I Norden, 30, 32-36.
38
Lincoln, Y.S., & Guba, E.G. (1985). Naturalistic inquiry. Thousand Oaks London, New Delhi: Sage publications inc.
Lindholm, L., & Wärnå, C. (2001). Från hälsokontroll till hälsoinseende - integrering av vårdvetenskapliga forskningsresultat inom skolhälsovården (From health - control to health awareness an integration of caring science research into school health service). Vård i Norden,
4, 26-31.
Magnusson, M., Kjellgren, K., & Winkvist, A. (2012). Enabling overweight children to im- prove their food and exercise habits school nurses’ counselling in multilingual settings. Jour-
nal of Clinical Nursing, (21), 2452-2460.
MFR. (2000). Riktlinjer för etisk värdering av medicinsk humanforskning. Medicinska Forsk- ningsrådet.
Mäenpää, T., Paavilainen, E., & Åstedt-Kurki, P. (2007). Cooperation with school nurses de- scribed by finish sixth graders. International journal of Nursing Practice, 13(5), 304-309.
Olsson, U. (1997). Folkhälsa som pedagogiskt projekt. Bilden av hälsoupplysning i statens of- fentliga utredningar (Public health as a pedagogical project. View of health education in offi- cial reports from the government). Doktorsavhandling, Uppsala Universitet, Studies in educat- ion.
Polit, D. F., & Beck, C. T. (2011). Nursing Research Generating and Assessing Evidence for
39
Reuterswärd, M., & Lagerström, M. (2010). The aspects school health nurses find important for successful health promotion. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 24(1), 156-163.
SFS. (2010). Skollagen 2010:800 kap 2. Utbildningsdepartementet.
Socialstyrelsen. (2004). Socialstyrelsens riktlinjer för skolhälsovården. Stockholm: Socialsty- relsen.
Socialstyrelsen. (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Stockholm: So- cialstyrelsen.
Socialstyrelsen. (2013). Barn och ungas hälsa, vård och omsorg. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen. (2014). Vägledning för elevhälsan. Stockholm: Socialstyrelsen.
SSF. (2008). Strategi för sjuksköterskans hälsofrämjande arbete. Stockholm: Svensk Sjuk- sköterskeförening.
SSF. (2010). Värdegrund för omvårdnad. Stockholm: Svensk Sjuksköterskeförening.
Ståhl, Y., Enskär, K., Almborg, A-H., & Granlund, M. (2011). Contents of Swedish school health questionnaires. British Journal of School Nursing, 6(2), 82-88.
40
WHO (Världshälsoorganisationen). (1948). WHO definition of health. Hämtad 2015-01-09 från http://www.who.int/about/definition/en/print.html
WHO (Världshälsoorganisationen). (1986). Ottawa Charter for Health Promotion. Hämtad 2015-01-09 från http://www.who.int/healthpromotion/confierences/previous/ottawa/en/
WHO (Världshälsoorganisationen). (1998). Health promoting glossary. Geneve: World Health Organization.
WHO (Världshälsoorganisationen). (2005). The Bangkok charter for health promotion in globalized world. Hämtad 2015-01-18 från http://www.who.int/healthpromotion/confe- rences/6gchp/hpr_050829_%20BCHP.pdf?ua=1
Wärnå-Furu, C. (2012). Hälsa. I L. Wiklund Gustin., & I. Bergbom, (red.), Vårdvetenskapliga