”En hållbar utveckling är en utveckling som tillgodoser våra behov idag utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina.”
I denna definition av hållbar utveckling ingår tre dimensioner: miljömässig, ekonomisk och social. Den sistnämna innefattar även de kulturella aspekterna.
Begreppet hållbar utveckling etablerades i Brundtlandkommissio- nens rapport Our common future, 1987. Där, liksom under FN-konferen- sen om miljö och utveckling i Rio de Janeiro 1992, betonades att en- skilda människor och frivilligorganisationer har en viktig roll i arbetet för en hållbar utveckling. 1997 skrevs hållbar utveckling in i Amsterdam- fördraget, som ett grundläggande mål för EU. Här betonas vikten av att miljöansvar integreras i samhällets alla sektorer. Sverige ska, liksom många andra länder, redovisa sin nationella strategi för hållbar utveckling vid FN-konferensen, The World Summit on Sustainable Development, i Johannesburg hösten 2002.
Hållbar utveckling förutsätter ett helhetstänkande. Ekonomiska, ekologiska, sociala och kulturella aspekter ska vägas samman på ett ba- lanserat sätt. Detta förutsätter en hög grad av medvetenhet och kunskap om de faktorer som samspelar. För att lyckas ställa om till en hållbar re- gional utveckling krävs att såväl miljö som sociala och kulturella aspekter integreras horisontellt i det regionalekonomiska utvecklingsarbetet. Det innebär att alla åtgärder bör inriktas och prioriteras utifrån lösningar som optimerar dessa dimensioner i syfte att skapa förutsättningar för en håll- bar samhällsutveckling. En hållbar utveckling måste således samtidigt vara miljömässigt, ekonomiskt, socialt och kulturellt hållbar.
Hållbar utveckling är beroende av en samhällsplanering som sker med respekt för den lokala miljön. En god livsmiljö skapas i samspel med en god förvaltning och en insiktsfull samhällsplanering. Samverkan och delaktighet är viktiga aspekter på hållbar utveckling.
Sverige ska möta 2000-talet på ett sätt som ger goda förutsättningar 31
för en uthållig och hög ekonomisk tillväxt, som både är socialt och miljö- mässigt hållbar. Det innebär att den ekonomiska politiken måste ses som nära sammankopplad med miljöpolitiken och den sociala utvecklingen. Ytterst handlar det om att tillförsäkra nuvarande och kommande genera- tioner goda framtidsutsikter och en god livskvalitet. Det övergripande målet är att vi ska lämna över ett samhälle till nästa generation där de stora miljöproblemen är lösta. För att lyckas med detta krävs insatser och omställningar inom alla samhällsområden och ett utvidgat samarbete på olika nivåer mellan myndigheter, organisationer och näringsliv.
Kunskap om de ekologiska villkoren för samhällets utveckling blir därmed av stor betydelse. Miljöhänsyn och resurshushållning måste inte- greras i beslutsfattandet inom alla verksamheter och sektorer i samhället. Samtidigt måste sektorstänkandet begränsas till förmån för en helhetssyn på samhällets utveckling. Detta kräver ett breddat perspektiv där såväl miljömässiga som ekonomiska och sociala aspekter integreras i beslut- sprocesser inom myndigheter, företag och organisationer.
Regeringen har i flera regeringsförklaringar under de senaste åren uttalat att arbetet med att ställa om Sverige till ekologisk hållbarhet ska fortsätta och påskyndas. Sverige ska vara ett föregångsland i denna strä- van mot en hållbar utveckling från ekologisk synpunkt. Regeringens mål innebär att särskilda krav och förväntningar riktas mot den offentliga verksamheten att medverka i utvecklingsarbetet och utgöra ett gott före- döme. Genom olika beslut har regeringen också tilldelat de statliga myn- digheterna ett ansvar för att miljöhänsyn integreras i den ordinarie verk- samheten. Nationellt och internationellt arbete med att utveckla strate- gier för hållbar utveckling pågår. En EU-strategi för hållbar utveckling antogs vid toppmötet i Göteborg i juni 2001.
I strategin2går det bl.a. att finna att Kommissionen i sin politik och i sina lagförslag kommer att prioritera marknadsbaserade tillvägagångs- sätt som ger prisincitament när det är troligt att dessa kan leda till att de sociala och miljörelaterade målen uppnås på ett flexibelt och kostnadsef- fektivt sätt.
Följande sex prioriteringar kommer att vara vägledande i arbetet:
• Begränsa klimatförändringarna och öka användningen av ren energi
• Avvärj hoten mot folkhälsan
• Mer ansvarsfull förvaltning av naturresurser
• Bekämpa fattigdom och social utslagning
• Hantera de ekonomiska och sociala konsekvenserna av att befolknin- gen åldras
• Förbättra transportsystemet och förvaltningen av markanvändningen
32
____________________________________________________________________________________________________________________________________________________ 4. Tillväxt och miljö
________
2 Europeiska Gemenskapernas Kommission. Hållbar utveckling i Europa för en bättre värld: En strategi
för hållbar utveckling i Europeiska unionen. KOM(2001)264. 2001.
Länsarkitekt i Västerbottens län,
Lars Nilsson
Vad ser du för mervärde med de regionala tillväxtavtalen ?
Tillväxtavtalen ger en möjlighet till samordning mellan olika aktörer för att nå uppsatta mål. I samband med att tillväxtavtalen arbetas fram får de som medverkar i processen ökad kunskap om andra aktörers verksamhetsområden vilket i sig underlättar samarbete och kan va- ra tillväxtbefrämjande.
Hur kan RTA bidra till hållbar utveckling?
Avtalen kan bidra till hållbar ut- veckling om de gemensamma mål som satts upp också innefattar må- let hållbar utveckling och att de strategier och åtgärder som före- slås överensstämmer med detta mål. Det förutsätter också att målet hållbar utveckling preciseras.
Hur kan miljö utgöra en tillväxtfaktor?
En god miljö kan vara en tillväxtfak- tor på många sätt t ex innebär en god miljö trivsel och god hälsa som i sin tur medför att människor blir aktiva och kreativa. God miljö kan också vara en faktor som bidrar till inflyttning och etablering av nya verksamheter. För turismen är mil- jön en grundläggande förutsättning för utveckling av näringen.
➤
Intervju med ...
Privatpersoners och företags beteende påverkas mycket av mark- nadspriserna. Marknadsreformer för att få till stånd en korrekt prissätt- ning kan ge företagen nya möjligheter att utveckla tjänster och produk- ter som minskar belastningen på miljön och som tillgodoser sociala och ekonomiska behov. Detta innebär ibland att det är nödvändigt att med offentliga medel finansiera tjänster som annars inte skulle tillhandahål- las, t.ex. viktiga samhällstjänster i glesbefolkade områden. Det är emel- lertid oftare fråga om att dra in bidrag som uppmuntrar till slöseri med naturresurser och att sätta ett pris på förorening. Genom att ändra priser- na på detta sätt kan man stimulera utveckling och användning av både säkrare och renare teknik och utrustning, och ofta är detta allt som behövs för att få vågskålen att väga över till deras favör.
I Europeiska gemenskapens 6:e miljöhandlingsprogram3för perio- den 2001- 2010 framgår det att en ren och sund miljö är en förutsättning för vårt samhälles fortsatta välbefinnande och välfärd, men fortsatt till- växt på global nivå kommer att medföra att miljön utsätts för större be- lastningar än någonsin. Handlingsprogrammet innehåller följande strate- giska prioriteringar:
• Bättre genomförande av gällande lagstiftning
• Integration av miljöhänsyn i övrig politik
• Uppmuntrande av marknaden att bli miljövänligare
• Större inflytande för allmänheten och förändrade beteendemönster
• Miljövänligare fysisk planering och markanvändning
Försiktig användning av naturresurserna och skydd av det globala ekosystemet utgör tillsammans med ekonomisk välfärd och en balanse- rad social utveckling förutsättningarna för hållbar utveckling. Integration av miljöhänsyn i den ekonomiska och sociala politiken är av stor vikt om man vill påverka drivkrafterna bakom belastningarna på miljön. Här krävs ytterligare insatser.
Vidare står det:
• Sambanden mellan ekonomisk tillväxt och resursutnyttjande måste brytas
• Fiske- och jordbrukspolitiken måste miljöanpassas
• Ett långsiktigt klimatmål (550 ppm)
• Subventioner till fossila bränslen ska avskaffas
• Ta miljöhänsyn vid offentlig upphandling
• År 2010, 12 procent förnyelsebar energi
• Förlusterna av biologisk mångfald ska hejdas till år 2010
33
Hållbar utveckling _______________________________________________________________________________________________________________________________________________________
________
3 Europeiska gemenskapens miljöhandlingsprogram, Miljö 2010: Vår framtid – vårt val. 2001/0029 (COD). 2001.
➤
Hur kan du bidra till att miljöaspekterna får ett ökat genomslag i RTA?
När det gäller regionala transport- planeringen pågår en samordning med arbetet med tillväxtavtalen. I denna process finns möjligheter att väga in hållbarhetsperspektivet. När det gäller de fysiska samhälls- planeringsfrågorna i övrigt är det önskvärt att kommunernas arbete med den översiktliga planeringen samordnas med arbetet med till- växtavtalen. Modeller för bl.a. den- na samordning behöver utvecklas.
• Inom en generation, inga hälso- och miljöskadliga kemikalier
• Användningen av bekämpningsmedel ska minska betydligt
• Minska avfallsmängden, prioritera återvinning och återanvändning.