Miljöskuld

Begreppet miljöskuld är ett försök att uppskatta kostnaden för att åter- ställa de skador samhället åsamkat miljön. Kostnaden är givetvis helt beroende av ambitionsnivån för återställningen. En intressant aspekt är om de verksamheter vi idag driver är så lönsamma att de kan bekosta efterbehandlingen av de skador de orsakat och orsakar eller om vi fort-

42

____________________________________________________________________________________________________________________________________________________ 4. Tillväxt och miljö

Regionchef i Företagarnas Riks- organisation i Västerbottens län,

Torbjörn Halvardsson

Vad ser du för mervärde med de regionala tillväxtavtalen ?

De regionala tillväxtavtalen har haft flera fördelar som resulterat i för- bättringar bland annat.

1. Den viktigaste är att samord- ningen och samverkan mellan olika parter (privata-offentliga-organisa- tioner-m.fl.) redan har inneburit en klart förbättrad relationssituation som har inneburit att parterna har fått en ökad förståelse för varandra och insikt i varandras verklighet. Denna nya kunskap har förbättrat möjligheten till konstruktiva dis- kussioner och planering av insat- ser.

2. En annan är att samman- ställningen av insatser för länets ut- veckling görs utifrån ett efterfråge- styrt behov och inte som tidigare utifrån ett utbudsstyrt regelverk.

3. Ett tredje är en början till in- sikten och förståelsen om att en po- sitiv och tillväxtfrämjande utveck- ling i länet bygger på ett länsöver- gripande ansvar och en länsöver- gripande planering, inte som så många gånger tidigare att det enbart är protektionistiska åsikter som ska styra insatserna.

Hur kan RTA bidra till hållbar utveckling ?

Om och när ovanstående kriterier till fullo har accepterats så kommer också förståelsen och insikten om att en långsiktig planering och framförhållning måste bygga på en ➤

Intervju med ...

sätter att skjuta över dessa kostnader till kommande generationer. En svårighet är att det återstår ett stort arbete innan omfattningen av landets miljöskador är inventerade, undersökta och kostnadsuppskattade. Det finns med andra ord idag inte det kunskapsunderlag som egentligen skulle behövas för att kunna göra dessa beräkningar med någon preci- sion. På en mer övergripande nivå kan kostnadsuppskattningar av detta slag utgöra ett komplement till monetära miljöräkenskaperna.

Resurseffektivitet

Det finns en mängd olika begrepp som tagits fram i syfte att mäta resurs- effektivisering. Nedan redovisas kortfattat några av dessa.

Faktor 4-begreppet avser att vi kan och bör öka resursproduktivi-

teten fyra gånger, dvs. den välfärd som kan skapas av en viss kvantitet av en naturresurs kan fyrdubblas, eller vi kan fördubbla levnadsstandarden och samtidigt använda hälften så mycket naturresurser. Genom att satsa på resurseffektivisering och därmed sänka sina kostnader kan företaget skaffa sig konkurrensfördelar. Resurseffektivisering inbegriper ökad an- vändning av förnyelsebar energi och en effektivisering av transporterna. Att internalisera de externa effekterna, dvs. sätta ett pris på miljön, ingår i begreppet.

Faktor 10 är en skärpning av faktor 4 som beskriver den material-,

resurs- och energieffektivisering som krävs för att vi ska uppnå en globalt hållbar utveckling, samtidigt som jordens utvecklingsländer har utrymme för en ökad levnadsstandard.

Ekologiska fotavtryck avser den landarea som erfordras för att klara

nuvarande konsumtionsnivå inklusive att assimilera utsläppen från en viss befolkning.

Ekoeffektivitet innebär att man i ett livscykelperspektiv stegvis ska

kunna sänka de ekologiska effekterna och den resursintensitet som följer av att under fri konkurrens tillfredställa mänskliga behov av produkter och tjänster. Det är ett produktivitetsmått som syftar till att belysa åt- gången av icke prissatta miljöresurser i produktionen, utan att ta hänsyn till hushållningen med andra resurser.

Resurseffektivitetsutredningen (SOU 2001:2) ställer sig kritisk till dessa typer av begrepp och anser att de har allvarliga brister. Då begrep- pen inte gör någon skillnad utifrån brist- eller skadlighetskriterier blir måtten för grova när olika slags resurser räknas samman efter exempelvis vikt eller yta. Genom att de ensidigt tar hänsyn till miljöresurserna och inte redovisar hushållning med andra resurser blir de lätt missvisande. Risken är stor att det leder till felaktiga prioriteringar och ineffektiv resursanvändning. Resurseffektivitetsutredningen förordar istället upp- skattningar av de externa effekternas storlek och av kritiska belastnings- gränser som görs individuellt för olika slags resursanvändning och ut-

släpp. Resurseffektivitetsutredningen pekar också på svagheten i rela- 43

Mått på ekonomi – miljö – välfärd ______________________________________________________________________________________________________________________________________

➤

långsiktig hållbar utveckling, inget annat är genomförbart.

Hur kan miljö utgöra en tillväxtfaktor ?

En god miljö med hållbar utveck- ling innebär att ett antal nya arbets- uppgifter måste utföras. Dessa måste i huvudsak utföras av privata aktörer, alltså privata företag som måste etableras och som kommer att behöva rekrytera arbetskraft. Allt företagande som genererar ar- betstillfällen och vinst är tillväxt. Alltså en förbättring av miljön utgör en tillväxtfaktor.

Hur kan du bidra till att miljöaspekterna får ett ökat genomslag i RTA ?

Förenklat kan vi säga att om våra förslag får gehör i RTA så kommer miljöaspekterna att få ett ökat ge- nomslag. Tyvärr är det inte så en- kelt, miljöaspekterna får ökat ge- nomslag om vi själva på ett pedago- giskt och affärsmässigt lönsamt sätt kan presentera miljöhänsyn som en framgångsfaktor när vi träf- far och informerar våra medlem- mar som till 95 % är egna företaga- re. Vi kan också i planeringen av det nya tillväxtavtalet prioritera in- satser som ökar miljöhänsynen.

tivbegreppen. Även om den specifika råvaruförbrukningen halverats de senaste 40 åren har den totala användningen ökat med 50 %. På samma sätt har den totala energiförbrukningen ökat 25 % mellan 1970 och 1998 trots att energieffektiviseringen ökat.

Resursproduktivitet

Resurseffektivitet är som nämnts ovan ett produktivitetsmått som visar hur mycket naturresurser som går åt att producera en viss vara eller tjänst. Det är ett partiellt produktivitetsmått som utelämnar åtgången av andra typer av resurser. Risken med denna typ av mått är att de kan bli missledande och visa på en ökad produktivitet trots att den totala pro- duktiviteten sjunker.

Det traditionella måttet TFP (totala faktorsproduktiviteten) har däremot enbart vägt in de prissatta resurserna arbetskraft och kapital vilket gör att åtgärder som syftat till att höja produktiviteten hos natur- resurser som ingår oftast sänker TFP.

Total resursproduktivitet är en utveckling av TFP till att omfatta även

icke prissatta miljöresurser vilket gör det till ett mått som i högre grad beaktar miljöpåverkan. Värdet av miljöpåverkan, exempelvis i form av utsläpp och producerat avfall, vägs in i slutproduktens värde som en mi- nuspost. På samma sätt innebär miljöförbättrande åtgärder en pluspost i produktiviteten. Metoden beräknar en form av nettoproduktivitet. Det är naturligtvis svårt att göra dessa kostnadsuppskattningar men det kan knappast hävdas att det är mer korrekt att helt utelämna värdet av miljö- förbättringarna i produktivitetsberäkningen.