7. Diskussion
7.3 Hållbar utveckling med drift
Enligt enkätundersökningen och intervjuerna är den hållbara utvecklingen av
idrottsanläggningens drift och driftkostnader inte en stor prioritering då det ofta handlar om att klara sig för året än att planera längre fram. Det blir svårt för idrottsföreningar att planera långsiktigt om den ekonomiska situationen på kort sikt ser svår ut (Jensen, 2000). Det är många organisationer som vill jobba med hållbar utveckling och hjälpa miljön, men som antingen inte vet hur eller har resurser till att göra det (Savery & Gilbert, 2011). Gällande drift av sin egen idrottsanläggning kopplade
idrottsföreningarna i undersökningen detta till den ekonomiska aspekten av hållbarhet och hållbar utveckling. Detta trots att frågan ställdes öppet och inte specifikt syftade till den ekonomiska aspekten utan kunde tolkas till miljö och sociala aspekter med. En hållbar utveckling gällande driften av idrottsanläggning innebar inte ett arbete med miljö som huvudfokus, som exempelvis fokus på minskade utsläpp och förorening eller att uppnå några miljövänliga mål. Det är intressant då den främsta kopplingen som många gör gällande hållbar utveckling har med miljö och natur att göra (Munier, 2005) och framför allt med idrottens naturliga koppling till naturen (McCullough & Kellison,
38
2017). Det är däremot inte så konstigt att den primära kopplingen görs till den
ekonomiska delen. Det krävs resurser, både i form av kunskap men även ekonomiskt, för en idrottsförening att jobba med miljövänliga metoder, vilket inte alltid blir
prioriterat om det finns svårigheter ekonomiskt. En fungerande ekonomi är kanske inget måste för att kunna jobba mer med en hållbarhet gällande både drift och en
föreningsverksamhet överlag, men det är onekligen en bra förutsättning. Enligt
idrottsföreningarna som deltagit i undersökningen verkar en hållbar ekonomisk situation vara den primära prioriteringen.
Den stora frågan är hur man ska uppnå en hållbar ekonomisk situation både för idrottsföreningarna i Kristianstad men även för Kristianstad kommun. Flertalet utav förslagen från enkätundersökning gällande hållbarhet var kopplade till ökat ekonomiskt stöd från Kristianstad kommun, något som inte bör vara hållbart för kommunen i längden på grund av redan bristande ekonomiska resurser. Det är samtidigt inte de på kultur- och fritidsförvaltningen som fattar beslut gällande sina medel utan det är en politisk process bakom vilket innebär att även om det hade blivit ökade medel hade det tagit tid att nå dit. Då krävs det att idrottsföreningarna påverkar den kommunala
anläggningspolitiken vilket kan vara en potentiell lösning, men troligtvis en
tidskrävande och omfattande process. Samtidigt går det att ifrågasätta om ökade medel är en hållbar lösning för idrottsföreningarna, då det ökar beroendet av stödet från kommunen. Stöd från kommun och statliga medel är något som idrottsföreningar måste ha. För en ökad hållbarhet kan man argumentera att de bör arbeta för att minska
beroendet av stöden så mycket som möjligt. Idrottsföreningar med stort beroende av driftbidrag är också de som drabbas hårdast vid minskningar av bidraget och en lösning att ena året få ökat stöd och sedan är det osäkert inför nästa år kan försvåra driften istället för att vara en lösning. En stor ökning följd av en förväntan på liknande bidrag för att sedan få minskat bidrag är inte en hållbar utveckling. Det är osäkert vilka resurser som kommunen har och det bygger på flera olika faktorer som kan påverka, något som kan vara svårt att förutspå. Samtidigt går det inte för idrottsföreningar som ansvarar för driften av sin egen anläggning att vara helt oberoende av externt stöd för drift.
Att skapa en hållbar utveckling gällande driftkostnader och driftbidrag för
idrottsföreningar med egna idrottsanläggningar i Kristianstad är en komplicerad fråga. Det krävs ett arbete med att skapa en ekonomisk hållbar utveckling som är positiv för idrottsföreningarna och det kan vara kopplat till de förslag och idéer som lyfts fram tidigare i undersökningen. Att skapa ekonomisk hållbarhet är något som med största
39
sannolikhet är en process som tar tid och som får arbetas med i mindre steg för att sedan skapa en helhetslösning. Det finns kanske lösningar som kan hjälpa idrottsföreningar med driftkostnader och driftbidrag för tillfället, som exempelvis ökat bidrag eller att kommunen skulle sköta driften, men det är inte hållbara förslag eller realistiska förslag baserat på driftförhållanden och ekonomiska resurser hos Kristianstad kommun. Det finns en möjlighet till ett samarbete mellan idrottsföreningar och Kristianstad kommun, med ett gemensamt mål att uppnå bättre drifttäckning av driftkostnader med
driftbidragen. I samarbetet gör man en plan med kortsiktiga förändringar för att successivt arbeta långsiktigt och mot en hållbar ekonomisk drift för både
idrottsföreningarna och för Kristianstad kommun. Olika idrottsföreningar har troligtvis inte samma problem och samma lösningar funkar kanske inte på alla. En ökad
40
8. Slutsats
För att återkoppla till undersökningens frågeställningar som lyder:
- Vilka driftkostnader har idrottsföreningarna och är driftkostnaderna hållbara? - Vilka driftsförhållanden finns för idrottsföreningar i Kristianstad kommun? - Vilka möjligheter finns det för hållbar utveckling gällande drift och
driftförhållanden?
Det går att konstatera att frågan om drift av egna idrottsanläggningar är en komplicerad fråga både för de idrottsföreningar i Kristianstad som deltog i undersökningen och för Kristianstad kommun. Det finns svårigheter för idrottsföreningarna som deltog i undersökningen med ökade driftkostnader för driften av deras idrottsanläggningar, en kostnad som för flera utav idrottsföreningarna är ett stort problemområde. De primära driftförhållanden som påverkar idrottsföreningarna är arbetskraften, de ökande
kostnaderna samt det bristande samarbetet med kommunen. Undersökningen visar även att:
• De största driftkostnaderna för majoriteten av idrottsföreningarna som deltog i undersökning är personalkostnader och el/värme. Tidigare dokument visar att dessa även varit de största driftkostnaderna tidigare, vilket innebär att det är samma kostnader som är problemet och dessa kostnader har för flera föreningar ökat på senare år. Dessa kostnader är inte hållbara.
• Utvecklingen av ökade driftkostnader och de nuvarande driftbidragen är för flera utav de deltagande idrottsföreningarna i undersökning inte hållbara för
föreningarnas ekonomiska situation. Detta påverkar i sin tur möjligheten att arbeta med andra aspekter av hållbar utveckling och försvårar utveckling av
idrottsföreningarnas idrottsanläggningar.
• Det är inte en för tillfället realistisk eller hållbar lösning att öka driftbidrag från Kristianstad kommun, något som de själva uttrycker men som även går att tolka fram.
• Förslag om en maskinpool och arbetspool är idéer som potentiellt kan hjälpa idrottsföreningar både med drift av idrottsanläggning men även minskade driftkostnader.
• Det krävs ett ökat engagemang från Kristianstad kommun och idrottsföreningar med driftproblem att samarbeta med det gemensamma problemområdet. Det finns ingen
41
tydlig eller realistisk lösning som löser allt på en gång, utan ett samarbete med kortsiktiga mål att minska olika driftkostnader för att successivt skapa en hållbar ekonomisk utveckling för idrottsföreningar med driftproblem är en potentiell riktning som kommunen och idrottsföreningar kan arbeta mot.
42
9. Referenslista
Abhinav, A. (2016). How are we funding professional sports stadiums? An overview. Managerial finance, vol 42(9), 885–890.
Alm, J. (2017). Hög standard? En studie om kommunal anläggningspolitik och elitfotbollens standardiserande arena krav (Doctoral thesis, Malmö studies in sport sciences, 26). Malmö: Holmbergs. Tillgänglig:
http://muep.mau.se/handle/2043/23221
Bale, J. (1993). The spatial development of the modern stadium. International review for the sociology of sport, vol 28(2-3), 121-133.
Bouckaert, J. & De Borger, B. (2013). Price competition between subsidized organizations. Journal of economics, vol 109(2), 117-145. Brorström, B., Haglund, A. & Solli, R. (2014). Förvaltningsekonomi. Lund:
Studentlitteratur.
Brundtland. (1987). Report of the World Commission on Environment and Development: Our Common Future. Stockholm: Prisma.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber AB, upplaga 2. Börjesson, M. (2003). Diskurser och konstruktioner: en sorts metodbok. Lund:
Studentlitteratur
Coakley, J. & Pike, E. (2009). Sports in Society: Issues and Controversies. London: McGraw Hill Education.
Coates, D. & Humphreys, B.R. (2003). Professional sport facilities, franchises and urban economic development. Public finance and management, vol 3(3), 335-357.
Csongrádi, G. (2016). A new way to finance sports: Corporate income tax allowance for sports. Forum on economics and business, vol 19(127), 24-39.
Eneroth, B. (1984). Kvalitativ metod – och ”mätproblem”. Sociologisk forskning, volym 21(3/4), 81-87.
Fahlén, J. & Sjöblom, P. (2008). Idrottens anläggningar: Ägande, driftsförhållanden och dess effekter. FoU-rapport 2008:2. Stockholm: Riksidrottsförbundet. Hämtad den 17 februari 2018 från
http://www.rf.se/globalassets/riksidrottsforbundet/dokument/anlaggningar
idrottens-anlaggningar.pdf
Fejes, A. & Thornberg, R (Red.). (2014). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber AB.
Fort, R. (2004). Subsidies as incentive mechanisms in sports. Managerial and decision economics, vol 25(2), 95-102.
Grönmo, S. (2004). Metoder I samhällsvetenskap. Malmö: Liber AB.
Hartman, J. (2004). Vetenskapligt tänkande: Från vetenskapsteori till metodteori. Lund: Studentlitteratur AB.
Hassmén, N. & Hassmén, P. (2008). Idrottsvetenskapliga forskningsmetoder. Stockholm: SISU Idrottsböcker.
International Institute for Sustainable Development. (2010). Sustainable Development: From Brundtland to Rio 2012. New York: IISD.
Jamieson, L. (1988). Trends in financing recreational sports. Human kinetics journal, vol 12(3), 16-19.
Jensen, S.A. (2000). Financing professional sport facilities with federal tax subsidies: is it sound tax policy? Marquette sports law review, vol 10(2), 425-460.
43
McCullough, B. & Kellison, T. (2017). Routledge handbook of sport and the environment. Abingdon: Routledge.
Milton, A. (2002). Världsläkarförbundets Helsingforsdeklaration – Etiska principer för medicinsk forskning som omfattar människor. Läkartidningen, vol 99(11), 1214-1216.
Munier, N. (2005). Introduction to Sustainability – Road to a better future. Dordrecht, Springer Netherlands.
Montin, S. & Granberg, M. (2013). Moderna kommuner. Stockholm: Liber AB Owen, J. (2003). The stadium game. Journal of sport economics, vol 4(3), 183-202. Savery, J. & Gilbert, K. (2011). Sustainability and sport. Champaign: Common ground. Shisler, M. & Kim , J.C. (2013). A closer look at public financing of sport stadiums and
arenas. Chronicle of kinesiology & physical education in higher education, vol 23(1), 18-24.
Sjöblom, P. (2006). Den institutionaliserade tävlingsidrotten – Kommuner. Idrott och politik i Sverige under 1900-talet. Stockholm: Stockholms universitet. Rafoss, K. & Troelsen, J. (2010). Sports facilities for all? The financing, distribution
and use of sports facilities in Scandinavian countries. Sport in society, vol 13(4), 643–656.
Riksidrottsförbundet. (2005). Idrottens föreningar- en studie om idrottsföreningarnas situation. FoU-rapport 2005:3. Stockholm: Riksidrottsförbundet. Hämtad den 18 februari 2018 från
http://www.rf.se/globalassets/riksidrottsforbundet/dokument/idrottens
ekonomi-och-organisation/idrottens-foreningar.pdf
Roos, G., Fernström, L. & Pike, S. (2006). Den värdeskapande organisationen. Lund:Studentlitteratur.
Rosentraub, M. (2006). The local context of a sports strategy for economic development. Economic development quarterly, vol 20(3), 278-291. Thunberg, B. (2006). Den ideella föreningen – juridik och ekonomi. Lund:
Studentlitteratur.
UN Environment. (2017). Sport and the environment. Hämtad 2018-02-22, från
http://drustage.unep.org/sport_env/who-we-are/overview#ourplan
United Nations (2017). Sustainable development knowledge platform. Hämtad 2017-12- 02, från https://sustainabledevelopment.un.org/topics
Trendafilova, S., Kellison, T. & Spearman, L. (2014). Environmental sustainability in sport facilities in East Tennessee. Journal of facility planning, design and
management, vol 2(1), 1-10.
Weiner, R. (2007). Financing techniques and stadium subsides in the United States.
Journal of urban technology, vol 11(2), 41-59.
Wikstrand, M. (2015). Politikernas ekonomibok. Stockholm: Dagens Samhälle. Williams, D. & Seifried, C. (2013). The history of tax code alterations as a financing
mechanism for sport venue construction. Sport history review, vol 44(2), 165-185.
Wøllekær, J. (2007). Tidens krav er sportens krav: Studier i den kommunale idraetspoltikdannelse i Odense, Århus og Ålborg 1900-1950. (Doktorsavhandling). Odense: Syddansk Universitet.
44
Bilaga 1
Intervjufrågor - Intervju 1.
1. Hur höga driftkostnader har ni och vad får föreningen i driftbidrag
från Kristianstad kommun?
2. Vilka driftsförhållanden har er förening?
3. Personal, el och skötsel av planer var de driftkostnader som ni sa var
högst, hur kommer det sig att de konstant ökar?
4. Om ni hade haft alternativet att få välja mellan att ha er egen
anläggning som nu eller att få hyra er anläggning från kommunen,
vad hade ni föredragit och varför?
5. Om man utgå bara ifrån drift och driftkostnader, tror ni det finns
större fördelar med att ha en egen anläggning eller hade det varit
bättre för föreningen att kunna hyra anläggning? Varför?
6. Tror ni att hyra eller att äga en anläggning ger bättre möjligheter till
en hållbar utveckling/hållbarhet för er förening?
7. Vilka olika värden skapar er anläggning för er idrottsförening? Ex
marknadsföring, ekonomi, socialt osv.
8. Hur hade ni tyckt hela systemet med driftbidrag skulle fungera för att
ge en hållbar utveckling för både föreningar men även för
45
Bilaga 2
Intervjufrågor - Intervju 2.
1. Vilka driftkostnader har er förening om ni exkluderar hyran utav
idrottshallar? Ex. vatten, el, personalkostnader.
2. Är era nuvarande driftkostnader hållbara för er förenings ekonomi?
Utveckla gärna!
3. Hur mycket betalar ni i hyra utav idrottshallar till Kristianstad
kommun på ett år?
4. Runt vilka summor ligger ert driftbidrag som ni får från Kristianstad
kommun?
5. Anser ni det vara en fördel att kunna hyra hallar/anläggning från
kommunen eller hade ni föredragit att äga en egen anläggning?
6. Utifrån ett driftkostnadsperspektiv, tror ni att er förening hade klarat
sig bättre med en egen anläggning eller med den nuvarande
situationen och hyra från kommunen? Varför?
7. Tror ni att hyra eller att äga en anläggning ger bättre möjligheter till
en hållbar utveckling för er förening?
8. Vilka olika värden, ex marknadsföra, värden för spelare, ekonomi
osv, kan ni skapa med er anläggning som ni hyr?
46