Idrottsvetenskap: Sport management 180hp 2018-05-31
Examinator: Torbjörn Andersson Handledare: Kutte Jönsson
Fakulteten för lärande och samhälle Institutionen Idrottsvetenskap
Examensarbete
15 högskolepoäng, grundnivå
Idrottsföreningars kamp med
driftkostnader och driftbidrag i
Kristianstad kommun
Sports clubs battle with operating costs and operating grants in
Kristianstad municipality.
Robin Englesson
Förord
Jag vill inleda med att tacka Kristianstad kommun för möjligheten att genomföra min undersökning i samarbete med dem. Jag vill även tacka min handledare Kutte Jönsson för all hjälp samt alla idrottsföreningar och respondenter som har deltagit och bidragit till undersökningens genomförande. Ett avslutande tack till alla övriga som hjälpt till under processens gång.
Sammanfattning
Inom Kristianstad kommun finns det ett problem gällande driften och driftkostnaden för idrottsföreningar med egna idrottsanläggningar. Det driftbidrag som kommunen har möjlighet att ge ut har en låg kostnadstäckning gällande driftkostnaderna. Syftet med undersökningen var att granska problem som idrottsföreningar i Kristianstad kommun har kopplat till driftkostnader och driftbidrag av driften av sina egna idrottsanläggningar ur ett hållbarhetsperspektiv. Frågeställningarna i undersökningen var:
- Vilka driftkostnader har idrottsföreningarna och är driftkostnaderna hållbara? - Vilka driftsförhållanden finns för idrottsföreningar i Kristianstad kommun? - Vilka möjligheter finns det för hållbar utveckling gällande drift och
driftförhållanden?
Med hjälp av semistrukturerade intervjuer, dokumentanalys och en
enkätundersökning samlades empiri in från olika idrottsföreningar i Kristianstad. Det genomfördes två semistrukturerade intervjuer, en med en idrottsförening som har en egen idrottsanläggning och en med en idrottsförening som hyr idrottsanläggning från Kristianstad kommun, för att få olika perspektiv på frågan. En enkätundersökning genomfördes med 11 olika idrottsföreningar i Kristianstad och dokument från Kristianstad kommun och från en av idrottsföreningarna i intervjuerna analyserades. Resultatet från intervjuerna, enkätundersökningen och dokumentanalysen analyserades primärt utifrån de teoretiska begreppen hållbar utveckling samt driftsförhållanden.
I resultatet framkom det att de största driftkostnaderna för majoriteten utav
idrottsföreningarna som deltog i undersökningen var personalkostnader samt kostnader för el/värme. Dessa kostnader hade för de flesta av idrottsföreningarna ökat under de senaste åren samt att deras totala driftkostnader hade ökat. De primära driftförhållanden som påverkar idrottsföreningarna är arbetskraften, de ökande kostnaderna samt det bristande samarbetet med kommunen. Driftbidragen hade för flera idrottsföreningar en låg kostnadstäckning. Mindre initiativ som en maskinpool och arbetspool samt ett ökat samarbete mellan kommun och idrottsföreningar med problem med drift framkom som förutsättningar för att successivt skapa en hållbar utveckling för driftkostnader och drift av idrottsanläggningar. Detta framstod som den mest realistiska inriktningen framför kortsiktiga och mindre realistiska förslag som att bara öka driftbidragen eller förvänta sig förändring.
Nyckelord: Idrottsföreningar, drift, driftkostnad, driftbidrag, kommun, hållbar
Abstract
Within the municipality of Kristianstad there is a problem regarding the operation and operating costs of sports associations with their own sports facilities. The operating contribution that the municipality are able to issue has a low-cost coverage for the operating costs. The purpose of the survey was to investigate problems that sports clubs in Kristianstad municipality have linked to operating costs and operating contributions from the operation of their own sports facilities from a sustainability perspective.The questions in the survey were:
- What operating costs do sports clubs have and operating costs are sustainable? - What operating conditions exist for sports clubs in Kristianstad municipality? - What opportunities are there for sustainable development regarding operating and operating conditions?
With the help of semi-structured interviews, document analysis and a survey, empirical evidence was gathered from various sports clubs in Kristianstad. Two semi-structured interviews were conducted, one with a sports association that has its own sports facility and one with a sports club that rents a sports facility from Kristianstad municipality, with the purpose of getting different perspectives on the issue. A survey was conducted with 11 different sports clubs in Kristianstad and documents from Kristianstad municipality and from one of the sports clubs in the interviews were analyzed. The results of the interviews, questionnaire and document analysis were analyzed primarily from the theoretical concepts of sustainability and operating conditions.
The results showed that the largest operating expenses for most of the sports clubs participating in the survey were personnel costs and electricity/heat costs. These costs had increased for most of the sports clubs in recent years and their total operating costs had also increased. The primary operating conditions that is affecting sports clubs are the labor force, the rising expenses and the lack of cooperation with the municipality. The operating grants had a low-cost coverage for several sports clubs. Minor initiatives such as a machine pool and labor pool as well as increased cooperation between the municipality and the sports clubs with operational problems have emerged as a prerequisite for progressively creating sustainable development regarding operating costs and the operation of sports facilities. This proved to be the most realistic approach
instead of short term and less realistic proposals, such as just increasing operating surcharges or just expecting things to change.
Keywords: Sports clubs, operation, operating costs, operating grants, municipalities, sustainable development, operating conditions.
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1 2. Syfte ... 2 2.1 Frågeställningar ... 2 2.2 Avgränsningar ... 2 3. Litteraturgenomgång ... 3 3.1 Tidigare forskning ... 33.2 Litteratur om teorier och begrepp ... 5
4. Teoretiska begrepp ... 8
4.1 Hållbar utveckling ... 8
4.2 Driftsförhållanden ... 9
4.3 Kommunal anläggningspolitik ... 10
4.4 Budgetering ... 10
4.5 Driftkostnader och driftbidrag ... 11
4.6 Värdeskapande ... 11
5. Metod ... 12
5.1 Metodlitteratur ... 12
5.2 Empirisk undersökning och kvalitativ metod ... 13
5.3 Semistrukturerade intervjuer ... 14 5.4 Enkätstudie ... 16 5.4.1 Enkätutformning... 18 5.5 Dokumentanalys ... 20 5.6 Etikdiskussion ... 21 6. Resultat ... 24 6.1 Identifierade driftkostnader ... 24
6.2 Driftbidrag till idrottsföreningar ... 26
6.3 Driftsförhållanden ... 26
6.4 Hållbar utveckling och värdeskapande... 29
7. Diskussion ... 31
7.1 Diskussion om driftkostnader och driftbidrag ... 31
7.2 Diskussion om driftförhållanden ... 32
7.2.1 Arbetspool ... 33
7.2.2 Maskinpool ... 34
7.3 Hållbar utveckling med drift ... 37 8. Slutsats ... 40 9. Referenslista ... 42 Bilaga 1 ... 44 Bilaga 2 ... 45 Bilaga 3 ... 46
1
1. Inledning
Undersökningen har skett i samarbete med Kristianstad Kommuns kultur- och fritidsförvaltning. De har efterfrågat hjälp gällande en av deras bidragsutvärderingar som de har genomfört för något år sedan. Det som bidragsutredningen primärt handlar om är driftbidrag och driftkostnader för idrottsföreningar i Kristianstads kommun. Den problematik som de har är att de driftsubventioner som de ger ut till idrottsföreningar har en väldigt stor spridning kopplat till kostnadstäckning av de driftkostnader som idrottsföreningarna har. De idrottsföreningar som använder kommunala anläggningar som exempelvis idrottshallen, Kristianstad Arena, tennishallen och Kristianstad IP får stor del av sina driftkostnader täckta av de driftbidrag de får ut. Det är primärt för de idrottsföreningar med egna anläggningar där det uppstår problem. Exempelvis så är där en förening som deltar i undersökningen där driftbidraget de får ut endast täcker cirka 16% av deras driftkostnader. Spridningen på kostnadstäckningen är enligt Kultur- och fritidsförvaltningen ett stort problem för Kristianstad och Kristianstads
idrottsföreningar. Samtidigt finns det fördelar med en egen anläggning med exempelvis hyra och tillgång till tider jämfört med kommunala anläggningar. Trots det är ändå skillnaden just nu är alldeles för stor. När rapporten sammanställdes 2015 hade
Kristianstad kommun en kostnadstäckning för sina driftbidrag på 23 % vilket är för lågt enligt dem själva.
Undersökningen gällande drift och driftkostnader är relevant då det är något Kristianstad kommun själva har lagt fram som ett problem men som pga. tidsbrist hamnat långt ner på prioriteringslistan. Det är även ett problem som ett flertal andra kommuner har enligt Kristianstad kommuns dokument, där kostnadstäckningen för driftbidragen ligger lågt och idrottsföreningarnas driftkostnader blir allt högre. Det visar att undersökningen kan vara till hjälp för både Kristianstad kommun men även andra kommuner i landet.
2
2. Syfte
Syftet är att granska problem som idrottsföreningar i Kristianstad kommun har kopplat till driftkostnader och driftbidrag av driften av sina egna idrottsanläggningar ur ett hållbarhetsperspektiv. Utifrån detta ska även potentiella förbättringsförslag diskuteras som Kristianstad kommun och idrottsföreningar kan arbeta mot.
2.1 Frågeställningar
- Vilka driftkostnader har idrottsföreningarna och är driftkostnaderna hållbara? - Vilka driftsförhållanden finns för idrottsföreningar i Kristianstad kommun? - Vilka möjligheter finns det för hållbar utveckling gällande drift och
driftförhållanden?
2.2 Avgränsningar
Undersökningens avgränsningar omfattar främst idrottsföreningar som ansvarar för driften av sin egen idrottsanläggning och inte mot alla idrottsföreningar som får driftbidrag. De idrottsföreningar som hyr anläggningar drabbas inte av det centrala problemet som arbetet utgår ifrån. Däremot har perspektivet från en idrottsförening som hyr anläggning tagits med som komplement och för att kunna göra mindre jämförelser.
En jämförelse med andra kommuner och ytterligare intervjuer med idrottsföreningar valdes bort på grund av tidsbrist.
3
3. Litteraturgenomgång
I följande avsnitt presenteras tidigare forskning och litteratur som är relevant för undersökningen. Litteraturen som används för undersökningen presenteras och motiveras utifrån undersökningens syfte.
3.1 Tidigare forskning
Gällande ämnet finns det en mängd med tidigare forskning kring området och
associerade ämnen. Till att börja med finns Josef Fahlén & Paul Sjöbloms (2008) FoU-rapport där de framför allt pratar om ägande och driftsförhållanden gällande
idrottsföreningar (Fahlén & Sjöblom, 2008). Alakshendra Abhinav (2016) påpekar att ägande och styrning av idrottsanläggningar och arenor har genomgått förändringar genom åren, från ett privat till mer offentligt ägande (Abhinav, 2016). I rapporten diskuterar Fahlén & Sjöblom (2008) om hur olika kommuners förutsättningar påverkar idrottsanläggningar och hur de kan drivas, det vill säga driftförhållandena (Fahlén & Sjöblom, 2008). Dennis Coates & Brad Humphreys (2003) exemplifierar att i USA så är regeringen och städers resurser är en del av hur driften ser ut för idrottsföreningarnas idrottsanläggningar och arenor (Coates & Humphreys, 2003). Trots att USA inte har samma samhällsstruktur som Sverige så är idrottsföreningar påverkade av stöd från regering och städer, liknande hur det funkar med idrottsföreningar och kommuner i Sverige. Det leder in till punkten att budgeten både för kommuner och för
idrottsföreningarna är viktig. En budget ligger till grund till förutsättningarna för en organisation och skall visa vilka ekonomiska resurser organisationen har till förfogande men även vara en plan för organisationens framtida verksamhet (Thunberg, 2006). Den ekonomiska aspekten kring kommuner och idrottsföreningar ligger som grund till hela området då det är en fråga kring kostnader. Gyöngyi Csongrádi (2016) menar att även amatörföreningar drivs utifrån ett ekonomiskt synsätt, även om de är ideella (Csongrádi, 2016).
Utifrån tidigare forskning har man använt sig utav begreppet värdeskapande vid liknande undersökningar. Värdeskapande handlar om en organisationsförmåga att använda alla sina resurser, såväl ekonomiska som kunskap och sociala resurser för att skapa ett värde för organisationen (Roos, Fernström & Pike, 2006). Minskad ekonomisk vinning eller värde utsätter idrotten för risken av att idrotten läggs ner eller försvinner, vilket kan ha skada på samhället (Jamieson, 1988). Med driftsförhållanden menar man kortfattat vilka förhållande som finns för drift av en anläggning eller verksamheter.
4
Driftsförhållanden berör bland annat ekonomi, upplåtelser, användning, verksamhetsriktlinjer och ägandeförhållande (Fahlén & Sjöblom, 2008).
Driftsförhållanden är relevant kopplat till vilka resurser och förutsättningar som Kristianstad Kommun har. Det är en avgörande del för idrottsföreningarna inom kommunen samt ger en bra koppling till tidigare forskning. I FoU rapporten fanns det hänvisningar till en annan bok av Paul Sjöblom (2006) som undersöker hur kommuner arbetade med idrott under 1900-talet och hade en intressant del kring hur olika
idrottsanläggningar har olika syften ur en politisk synvinkel (Sjöblom, 2006). Detta är tidigare forskning som kan bidra till en bakgrund kring området. Det kan även ge förståelse och eventuella förklaringar till nuvarande problem kopplat till äldre beslut och tankar kring drift av idrottsanläggningar. Jens Alm (2017) diskuterar framför allt arenor mer på en elitnivå, men han belyser även en viktig del i form av kommunal anläggningspolitik. Han lyfter bland annat fram i sin studie fram att olika kommuner och politiker inom kommuner har olika resonemang kring vikten av idrott och idrottsarenor. Alms studie syftar sig primärt till att visa hur kommuner bidragit finansiellt till arenor och anpassat sig till de utvecklande krav som ställs på arenorna (Alm, 2017).
Kommunal anläggningspolitik kan vara en central utgångspunkt gällande drift av idrottsanläggningar men även hur kommuner arbetar med driftbidrag och mot idrottsföreningar gällande anläggningar. Kring anläggningspolitik och kommunala förvaltningar kopplar Stig Montin & Mikael Granberg (2013) det till New Public Management, som är ett samlingsbegrepp för organisatoriska och styrningsrelaterade reformer inom den offentliga sektorn, ofta kopplat till det privata näringslivet (Montin & Granberg, 2013). Samtidigt är det numera vanligt att anläggningar drivs av
föreningar, något som är mindre vanligt i storkommuner (Riksidrottsförbundet, 2005). Anledning till detta kommer eftersom att idrottsanläggningar förr i tiden ofta var privatägda och privat styrda (Bale, 1994). Tidigare letade idrottsföreningar efter enkla operationella lösningar till anläggningar (Williams & Seifried, 2013). Det gäller framförallt stora arenor men även mindre lokala anläggningar (Coates & Humphreys, 2003).
Alm (2017) gör även en intressant jämförelse till norsk och dansk anläggningspolitik och kopplar det till Sverige. Det gör Alm då de nordiska länderna påminner mycket om varandra gällande idrottslig struktur (Alm, 2017) Johnny Wøllekær (2007) nämner att i Danmark används idrottsanläggningar för att visa på kommunens
5
moderniseringsinitiativ och för att skapa en lokal identitet (Wøllekær, 2007). Likheten bland de nordiska länderna gällande idrottens och samhällets struktur gör jämförelser till Norges och Danmarks anläggningspolitik intressant.
Det finns annars mycket tidigare forskning där frågor ställs om idrottsarenor gör nytta för en kommun eller stad. Marty Shisler & J.C Kim (2013) lyfter fram olika sätt som en kommun eller regering kan finansiera en arena eller anläggning, exempelvis visa subventioner eller bättre taxor (Shisler & Kim, 2013). Samtidigt kan en regering
använda sig utav arenor för att lyfta ett område ur sociala och politiska aspekter istället för av ekonomisk vinning (Weiner, 2007). Många större arenor och anläggningar har ett stort socialt värde för städer vilket gör att det läggs subventioner till lag och föreningar för att sköta sina arenor (Owen, 2003). Idrottsföreningar kan utnyttja sina anläggningar till egna evenemang där de kan få inkomster (Rosentraub, 2006). Det problem som kan uppstå med subventioner till idrotten är ökad skatt på andra tjänster och produkter för att kunna ge till idrotten (Jensen, 2000). Det är viktigt med att subventioner inte används som medel till annat än vad de är ämnade för, till exempel att stärka politisk inflytande med hjälp av idrotten (Fort, 2004). Gällande ekonomisk vinning för en regering, stad eller kommun kopplat till idrottsanläggningar finns det mycket tidigare forskning och det som nämns gällande subventioner och ekonomi är relevant till området. Kolbjörn Rafoss & Jens Troelsen (2010) lyfter fram att Skandinavien har lyckats att ha en stor tillgång till idrottsanläggningar jämfört med många andra större länder (Rafoss & Troelsen, 2010). Det stora antalet av idrottsanläggningar ger även massa kostnader, även om de inte kostar lika mycket som stora arenor så blir det mycket resurser som behöver investeras från en kommun. Det finns ett flertal olika vinklar utifrån tidigare forskning att utgå ifrån. Både kritiska synsätt men också informerande vinklar och den tidigare forskningen blir väldigt användbar för att dels förstå empiri men även vid en analys. Mycket av tidigare forskning är kopplat till större arenor vilket inte är de idrottsanläggningar som behandlas i undersökningen. Därav kan det finnas intressanta begrepp och idéer att plocka från den forskningen även om större
idrottsanläggningar som faller i kategorien arenor inte är relevant för undersökningen.
3.2 Litteratur om teorier och begrepp
Teorier och begrepp används för att beskriva och undersöka de resultat som undersökningen presenterar. Begrepp och teorier bygger på tidigare forskning och används för att sätta information i olika perspektiv eller bidra med nya synvinklar till
6
den som genomför undersökningen. Teorier och begrepp kan fungera som ett sätt att vinkla frågor på nya sätt för att finna nya lösningar på frågor och funderingar. Den centrala utgångspunkten i denna undersökningen är begreppet om hållbar utveckling. Hållbar utveckling anses som ett viktigt begrepp som berör mycket av människans liv men som trots det kan vara svår att definiera och identifiera. Denna utveckling har lett till att det finns forskning kring begreppet hållbar utveckling. Brundtland-rapporten (1987), som innehåller den vanligaste definitionen av vad hållbarhet och hållbar
utveckling innebär, är användbar litteratur som berör helheten av vad hållbar utveckling är. Brundtlands kommissionen definierar hållbar utveckling som förmågan att göra utveckling hållbart och nå nutida målsättningar utan att förorsaka framtida generationers förmåga att uppnå deras målsättningar (Brundtland, 1987). Nolberto Munier (2005) går också in mer på den allmänna aspekten av hållbar utveckling och hållbarhet. Hållbar utveckling brukar utgå ifrån tre olika pelare, det vill säga miljö, samhälle och ekonomi (Munier, 2005). Alla tre pelare behandlas av Munier men i olika omfattningar. Det finns numera även mycket tidigare litteratur kring hållbar utveckling kopplat till idrott, vilket är relevant för undersökningen. Brian McCullough & Timothy Kellison (2017) samt UN Environment (2017) ger en mer övergripande blick på idrott och hållbar utveckling, medan Sylvia Trendafilova, Timothy Kellison & LeQuez Spearman (2014) ger en mer specifik inblick på hållbar utveckling av idrottsanläggningar i östra Tennesse. Det är vanligt i litteraturen att det som behandlas är de mer kända delarna av idrottsvärlden. Exempelvis skriver Jill Savery & Keith Gilbert (2011) mer om idrott och hållbar utveckling kopplat till stora idrottsevenemang som exempelvis OS, men har några användbara delar på en lägre nivå än världsevenemang. Att det är större evenemang som världsmästerskap eller OS är inte konstigt eftersom det är evenemang där man tydligt kan visa på skillnader i arbetet med idrott och hållbar utveckling. Man kan tydligt peka på utsläpp eller förbättrade transportmöjligheter för varje evenemang som genomförs. Det är däremot svårare att koppla större evenemang och det arbetet med hållbar utveckling som genomförs på den nivån jämfört med det som ska undersökas i detta arbete. Det kan vara svårt att koppla helheten i den litteraturen till den lägre nivå som min undersökning ligger på men det går att finna mönster och idéer på hållbar
utveckling som kan vara anpassningsbara även på lägre nivåer än stora
världsevenemang. Det finns även ett kapitel i Jay Coakley & Elizabeth Pikes (2009) bok gällande hållbarhet inom idrott som är användbar för undersökningen och som är mer kopplat till allmän idrott än specifika evenemang.
7
Ekonomiska begrepp är centrala i undersökningen då det berör begrepp som
driftkostnader, budget, värdeskapande samt bidrag. Det är alla ekonomiska begrepp som definieras och utvecklas ytterligare i kommande avsnitt. Björn Thunberg (2006) skriver om budget och budgetering och hur man bör arbeta med det. Göran Roos, Lisa
Fernström & Stephen Pike (2006) skriver om värdeskapande och vad det innebär utifrån både organisatoriska synvinklar men framför allt ur ett ekonomiskt perspektiv. Gällande driftkostnader och driftbidrag diskuterar Björn Brorström, Anders Haglund & Rolf Solli (2014) vad det innebär och vilka kostnader samt bidrag som är de vanligaste gällande drifter av anläggningar. De behandlar även relevanta begrepp som exempelvis budget och kalkylering, något som kan vara relevant för undersökningen.
Då undersökningen är väldigt förknippad med Kristianstad kommun och kommuner gällande bidrag och föreningsstöd är det relevant att ha teorier och begrepp som
behandlar detta. Den övergripande teorin för detta är statsvetenskaplig teori. Mer specifikt är de relevanta teorierna och begreppen kommunal anläggningspolitik och driftsförhållanden. Driftsförhållanden är ett ganska specifikt begrepp som finns med i viss tidigare litteratur gällande anläggningar och drift. Definition och förklaring kring driftsförhållanden finns i Fahlén & Sjöblom (2008) men begreppet dyker även upp i de andra rapporterna jag använder. Kommunal anläggningspolitik fungerar inte som en typisk teori utan är mer hur kommuner fungerar. Det finns därför ingen specifik
definition eller specifik litteratur kring området det då det ser olika ut och fungerar olika för olika kommuner.
8
4. Teoretiska begrepp
I följande avsnitt presenteras de teorier och begrepp som används och ligger till grund för att undersöka och granska de resultat som framkommer i undersökningen. Teorierna och begreppen som används kommer att definieras och förklaras. Valet av teorier och begrepp motiveras utifrån undersökningens syfte.
4.1 Hållbar utveckling
Hållbar utveckling är ett användbart och aktuellt begrepp i dagens samhälle. Det är ett begrepp som kan utgå från teorier om hållbar utveckling. Hållbar utveckling skrivs ofta som olika teorier och begrepp men handlar i grund och botten om samma sak. Vad hållbar utveckling och hållbarhet innebär kan vara svårt att beskriva, trots att det är ett begrepp och teori som används överallt i världen. Det finns dock en vanlig definition av vad hållbar utveckling innebär. Brundtland (1987) definierar i sin kommission hållbar utveckling som förmågan att göra utveckling hållbart och nå nutida målsättningar utan att förorsaka framtida generationers förmåga att uppnå deras målsättningar (Brundtland, 1987). FN utgår från tre olika grundpelare när det gäller hållbar utveckling. Dessa pelarna ska samverka och består av ekonomisk utveckling, miljöskydd och social rättvisa (IISD, 2010). Dessa tre pelare fungerar som en grund och innehåller många olika områden.
Miljö är det de flesta förknippar med hållbarhet och hållbar utveckling, då
miljöproblem på senare år har blivit ett stort ämne runt om i världen. Det är i frågor om miljöskydd, naturresurser och miljö som begreppet hållbar utveckling har sitt ursprung (IISD, 2010). Med miljö och hållbar utveckling jobbar man med att bevara miljö, resurser, ekosystem, natur och djur samtidigt som man försöker förbättra
förutsättningarna. Den mänskliga utvecklingen har gjort skada på miljön, något som nu försöker räddas (United Nations, 2017). Arbetet med miljö och hållbar utveckling sker på alla nivåer och även företag har insett vikten av att bevara miljön. Idrotten har ett stort intresse av att bevara miljön då det finns en naturlig koppling mellan idrott och miljö. Miljöaspekten kommer tas upp i undersökningen men är inte samma huvudfokus som den ekonomiska.
Hållbar utveckling ur ett ekonomiskt perspektiv är den pelare som gått mest framåt de senaste åren (IISD, 2010). Ekonomisk hållbarhet kan se olika ut beroende på vilken nivå det handlar om, men grundprincipen är i stort sett densamma. Det handlar om att den ekonomiska utvecklingen är positiv men i sin tur inte medför en negativ utveckling
9
för den ekologiska och sociala hållbarheten (McCullough & Kellison, 2017). Det går däremot att resonera att ekonomisk hållbarhet är något eget och hur ekologisk och social hållbarhet påverkas inte bör tas i beaktande. Fokuset ligger då på att bibehålla en positiv ekonomisk utveckling, något som är målsättningar för de flesta verksamheter. Den ekonomiska hållbarheten och utvecklingen är det som många idrottsföreningar har problem med och driften av en anläggning är en stor del av detta, därav bör det vara relevant att undersöka. I undersökningen används begreppet hållbar utveckling primärt kopplat till den ekonomiska delen, då det i undersökningen eftersträvas att finna förslag på hur driftkostnader och drift av egna idrottsanläggningar kan bli ekonomiskt hållbart.
Den sista pelaren inom hållbar utveckling är den sociala pelaren. Den syftar framför allt till mänskliga rättigheter och social rättvisa (UN Environment, 2017). Utvecklingen av människor och det humana kapitalet i form av utbildningar och jämställdhet är en förutsättning för att sedan kunna driva samhället framåt i andra aspekter (Meunier, 2005). Framför allt utbildning är en stor del av den sociala hållbarheten, då en bra utveckling ligger till grund för mycket av den utveckling som sker i samhället (Coakley & Pike, 2009). På idrottsanläggningar sker mycket socialt arbete, det kan vara allt från att ha kul och motionera till att skapa kontakter och integreras in i ett samhälle.
I undersökningen kommer begreppet hållbar utveckling fungera som den
huvudsakliga utgångspunkten kopplat till teoretiska begrepp och vetenskaplig koppling. Begreppet berör tre olika aspekter, i undersökningen kommer alla tre aspekter beröras men den ekonomiska aspekten är det mest huvudsakliga. Det är på grund av att ekonomin blir den mest centrala punkten då man pratar om driftkostnader och
driftbidrag. Hållbar utveckling används då i en ekonomisk aspekt med syfte att skapa en ekonomisk situation för idrottsföreningarna i undersökningen som kan fungera på både kort och lång sikt samt är realistisk och hållbar. Det eftersträvas även från kommunen att uppnå en mer hållbar situation i frågan om drift och driftbidrag. Det eftersträvas då att nå en situation där driftkostnader och driftbidragen ligger på en nivå med varandra som möjliggör en positiv och hållbar ekonomisk utveckling för idrottsföreningarnas och kommunens resurser.
4.2 Driftsförhållanden
Driftsförhållanden berör vilka förhållande som finns för att kunna driva en anläggning eller verksamhet (Montin & Granberg, 2013). Driftsförhållanden innebär bland annat
10
ekonomi, upplåtelser, användning, verksamhetsriktlinjer och ägandeförhållande (Fahlén & Sjöblom, 2008). Driftsförhållanden kan påverkas av många olika faktorer, som exempelvis väder, ägande, ekonomiska resurser och utbildning för att nämna några (Wøllekær, 2007). Olika idrottsföreningar har olika resurser, olikt anpassad organisation och olika typer av idrottsanläggningar, vilket innebär att varje idrottsförening har sina egna unika driftsförhållanden. Fahlén och Sjöblom (2008) menar att en kommuns ekonomiska resurser ser ut kan ha stor påverkan på idrottsföreningarnas
driftsförhållanden. De menar att när en kommun har goda ekonomiska resurser kan de överta driften av anläggningar så föreningarna kan fokusera på att organisera sin sport. Har kommunen istället sämre ekonomiska resurser lämnas stora delar av driften till idrottsföreningarna själva (Fahlén & Sjöblom, 2008). På så sätt kan kommuners
ekonomiska resurser påverka idrottsföreningarnas driftsförhållanden. Samtidigt ska det påpekas att många föreningar vill ha ansvar för sin egen anläggning och endast få stöd från kommunen, inte att kommunen ska kontrollera allt (Wøllekær, 2007).
4.3 Kommunal anläggningspolitik
Kommunal anläggningspolitik är en kommunal process som är relevant i
undersökningen. Kommunal anläggningspolitik ser olika ut för varje kommun då de har olika ekonomiska resurser och unika förutsättningar (Wikstrand, 2015). Hur en
kommun arbetar med dels sina egna anläggningar men även med bidrag till anläggningar som ägs av externa företag och föreningar spelar en stor roll för de företagen och föreningarna. Idrottsföreningar men även andra verksamheter påverkas stort av de beslut som kommunen gör gällande vilka resurser de lägger på bidrag och anläggningar. De har själva däremot inte mycket makt att kunna påverka besluten och processen som kommunen och politikerna tar (Wikstrand, 2015).
4.4 Budgetering
En budget ligger till grund till förutsättningarna för en organisation och skall visa vilka ekonomiska resurser organisationen har till förfogande men även vara en plan för organisationens framtida verksamhet (Thunberg, 2006). En budget ska fungera som en prognos för framtida och planerade ekonomiska händelser och aktiviteter (Rosentraub, 2006). Budgetering och hur idrottsföreningarna använder detta för planering av sin drift kan vara en viktig del i hur drift fungerar rent ekonomiskt. Den ekonomiska aspekten av drift är central i undersökningen.
11
4.5 Driftkostnader och driftbidrag
Driftkostnader och driftbidrag viktiga begrepp i undersökning. Driftkostnad innebär den totala kostnaden som finns för driften av en bostad eller anläggning. I driftkostnader räknas bland annat el, vatten och försäkringar in. Olika verksamheter och olika
anläggningar har olika driftkostnader (Brorström, Haglund & Solli, 2014). Exempelvis har inte en inomhusanläggning nödvändigtvis samma driftkostnader som en utomhus anläggning. Driftbidrag, som även kan kallas subvention, är ett ekonomiskt bistånd som ska hjälpa till att sänka kostnaden för en vara eller tjänst (Brorström, Haglund & Solli, 2014). Driftbidragen inom Kristianstad kommun ska fungera för att bistå
idrottsföreningarna med drift av sin idrottsanläggning. Syftet är inte att bidraget ska täcka alla driftkostnader, utan finns till för att underlätta och minska kostnaderna så idrottsföreningarna inte behöver stå för alla driftkostnader.
4.6 Värdeskapande
Värdeskapande i det här sammanhanget handlar om en organisationsförmåga att använda alla sina resurser, såväl ekonomiska som kunskap och sociala resurser för att skapa ett värde för organisationen. Det är samspelet mellan resurserna som är viktigt, där en investering i en av resurserna kan leda till en vinst för organisation som helhet (Roos, Fernström & Pike, 2006). Inom idrott kan ekonomiska resurser leda till sportslig framgång och ge ett sportsligt övertag mot konkurrenter (Coakley & Pike, 2009). På ett liknande sätt kan en välskött idrottsanläggning skapa olika värden för en
idrottsförening. Det kan ge sportsliga fördelar men även skapa ekonomiskt värde och marknadsföringsvärde, som exempel (Alm, 2017). De sociala värden en idrottsförening kan skapa för ett område eller ett mindre samhälle är något som ibland faller vid sidan när man pratar om idrott (Coates & Humphreys, 2003). Det finns olika värden som idrott kan skapa för olika människor men även som en idrottsförening kan skapa för sig själv. I undersökningen kommer begreppet värdeskapande användas för att granska vilket värde som en idrottsanläggning med fungerande drift kan skapa för
idrottsföreningar. Det vill säga hur idrottsföreningar ser på sina idrottsanläggningar och skötseln av de exempelvis kan skapa ekonomiska eller sociala värden.
Dessa teoretiska begrepp och process har utgångspunkten att hjälpa att förstå idrottsföreningarna och kommunens synsätt på frågorna kring driftbidrag, drift och driftbidrag.
12
5. Metod
I följande avsnitt presenteras de metoder som använts för att kunna genomföra undersökningen. Först behandlas vad kvalitativ metod innebär och innebörden av empiri. Vidare beskrivs vad enkät är och hur det har använts i undersökningen. Undersökningen har även använts sig av semistrukturerade intervjuer som kommer förklaras.
5.1 Metodlitteratur
För att motivera de val av metoder jag har använt i min undersökning är det viktigt att hänvisa till tidigare forskning. Det är viktigt att kunna hänvisa och ta del av väl dokumenterad forskning för att veta hur enkäter och semistrukturerade intervjuer ska planeras och genomföras på ett korrekt sätt. Det ger läsaren en chans att förstå hur enkäten och de semistrukturerande intervjuerna har utformats och varför forskaren har genomfört de på det sättet. Den tidigare forskningen som finns ger förklaring till varför kvalitativa metoder har valts och är bättre anpassade till studien än kvantitativa metoder och vad de metoderna innebär. Metodteori är ett krav i varje vetenskaplig undersökning (Bryman, 2011). Metodteori fungerar lite som en brygga mellan de andra teorierna och ger konkreta anvisningar om hur data bör samlas in och analyseras (Hassmén &
Hassmén, 2008). Den litteratur som använts kopplat till metod är framför allt Alan Bryman (2011), Sigmund Grönmo (2004), Nathalie Hassmén & Peter Hassmén (2008), Bo Eneroth (1984), Andreas Fejes & Robert Thornberg (2014) samt Mats Börjesson (2003). Jag har använt litteraturen som nämnts för att definiera metoder som har använts och hjälper till att förklara hur den vetenskapliga processen gällande insamlande av empiri kan fungera. Hur planeringen och genomförandet av enkätstudier, intervjuer och dokumentgranskning bör fungera är en del som tidigare litteratur kan hjälpa till att förenkla och förklara både för författare och läsare. Det är av stor vikt att kunna påvisa hur processen har sett ut för att göra det enkelt och tydligt för läsare att förstå hela arbetsprocessen av arbetet och inte bara det avslutande resultatet, därför har jag använt mig utav litteratur som exempelvis Bryman. Bryman (2011) behandlar flera olika metoder inom både kvalitativ och kvantitativ forskning och utgör en grund i
metodbeskrivningen. Bryman beskriver alla tre metoder som används i denna studien, enkätstudie, intervju samt dokumentanalys och utifrån hans beskrivning har jag format mitt användande utav metoderna. Hassmén & Hassmén (2008) skiljer sig lite från de andra metodinriktade litteraturen då den behandlar forskningsmetoder utifrån ett
13
idrottsvetenskapligt perspektiv. Det är passande då undersökning är kopplad till idrott och idrottsvetenskap och hjälper mig sätta en idrottsprägel på min metod. Eneroth (1984) är mer inriktad på kvalitativa metoder medan övrig litteratur behandlar både kvalitativa och kvantitativa metoder. Samma litteratur är även essentiell vid etiskt övervägande och hur den vetenskapliga processen gällande detta har sett ut.
5.2 Empirisk undersökning och kvalitativ metod
Den undersökning som genomförts har varit en empirisk undersökning. En empirisk undersökning är enligt Grönmo (2008) en samhällsvetenskaplig undersökning som framställer sammankopplingen mellan teori och empiri när forskare utformar en undersökning och när resultatet av undersökningen skall analyseras. Empiri är
information som kan samlas in via olika samhällsvetenskapliga metoder och kan både vara kvantitativ eller kvalitativ (Grönmo, 2008). Denna undersökning utgår även ifrån ett induktivt utgångssätt. Det innebär att forskaren formulerar en frågeställning och sedan applicerar teorier och begrepp som passar för att analysera de data man har samlat in. Detta jämfört med en deduktiv ansats där man utgår från en teori och formar resten av arbetet och undersökning till den teorin (Bryman, 2011).
Undersökningen har genomförts med hjälp utav tre olika kvalitativa metoder. Kvalitativa metoder har som målsättning att beskriva en företeelses kvaliteter. Det innebär att undersökningen vill visa och ge kunskap om vilka kvaliteter en företeelse har och inte visa mängden kvalitet som en företeelse har (Eneroth, 1984). Kvalitativa forskningsmetoder utgår ofta ifrån hermeneutiska vetenskapsideal och är mer
fokuserade på att besvara ”varför” än att undersöka ”hur” (Hassmén & Hassmén, 2008). Kvalitativa metoder används för att samla in mer djupgående information om något, medan kvantitativa metoder handlar mer om att mäta siffror och mängden av något (Bryman, 2011). I denna undersökningen är det mer relevant att använda sig utav kvalitativa metoder då syftet är att få en djupare inblick i idrottsföreningars drift av sina egna anläggningar, identifiera de problem som finns och se potentiella
åtgärdsmöjligheter.
Inom kvantitativ och kvalitativ forskning finns det användbara begrepp i form av validitet och reliabilitet (Bryman, 2011). Intern validitet innebär att det finns en hög överenstämmelse mellan mitt material och de teorier som används. De teorier jag använder är relevanta men kanske inte helt anpassade till mitt ämnesområde. Extern validitet handlar om resultatet i en undersökning kan överföras till andra sammanhang,
14
vilket jag tror att vissa delar går att föra över men det är även svårt vid ett arbete som kretsar kring specifika organisationer och verksamheter att få det att passa in och överensstämma med andra sammanhang. Gällande den externa reliabiliteten bör undersökningens grund kunna genomföras på ett liknande sätt men då med andra organisationer och verksamheter. Problemområdet bör vara relevant för andra kommuner och idrottsföreningar, däremot är upplevelserna som de har troligtvis annorlunda. Gällande transparensen är det viktigt att visa och motivera arbetsprocessen på ett sätt som är enkelt att förstå och följa. Den interna reliabiliteten är inte vidare aktuell då jag inte ingår i ett forskarlag, men det är viktigt att inte låta externa faktorer påverka och försöka göra korrekta tolkningar. Det går även att använda ett annat
begrepp i form av tillförlitlighet, vilket innefattar trovärdighet, pålitlighet, överförbarhet samt konfirmering (Bryman, 2011). Överförbarhet är likt extern validitet och
trovärdighet motsvarar intern validitet, vilket innebär att man gör ett rätt urval och korrekt metodinsamling för att stärka resultat och diskussion. Pålitlighet liknar reliabilitet och kan även kopplas till transparens. Konfirmering innebär att forskaren försöker vara så objektiv som möjligt, även om fullständig objektivitet är omöjlig (Bryman, 2011). Gällande konfirmering har jag försökt vara så objektiv som möjligt i undersökningen och framföra det som är relevant och kritiskt trots ett samarbete med Kristianstad kommun och personliga kopplingar till en del idrottsföreningar. Mina tankar och åsikter har jag försökt hålla så objektiva som möjligt.
5.3 Semistrukturerade intervjuer
I undersökningen har intervjuer använts som en metod för insamling av empiri. Det har genomförts två stycken semistrukturerade intervjuer. Syftet med att ha två intervjuer är för att få två olika perspektiv kring ämnet. Perspektiv är relevant i undersökningar för att försöka måla upp en så sanningsenlig bild av situationen eller ämnet som möjligt. Det kan vara svårt att uppnå om man bara har ett perspektiv i undersökningen (Bryman, 2011). Intervjuerna grundar sig i ett handplockat urval. Ett handplockat urval syftar till att deltagarna väljs ut utifrån att de sannolikt kan ge den mest relevanta informationen till undersökningen (Hassmén & Hassmén, 2008)
Den första intervjun tog plats den 30 april 2018 och kommer kallas intervju 1. Intervju 1 genomfördes med en idrottsförening som ansvarar för driften av sin egna
15
i deras klubbstuga och intervjun tog strax över en timme att genomföra.
Idrottsföreningen är en fotbollsklubb och har en stor anläggning med flera planer samt ytterligare en mindre anläggning med en fotbollsplan. Syftet med intervju 1 var att få en mer ingående inblick i hur denna idrottsföreningen jobbar med drift och vilka problem och funderingar som uppstår på en mer vardaglig basis. Idrottsföreningen har valt då de är en utav de idrottsföreningar som har störst driftkostnader samt låg kostnadstäckning. Den djupare inblicken i en förening ger mer kontext till de svar som ges i enkäten, även om det handlar om idrottsföreningar med olika situationer kan man se mönster och få en bättre förståelse för deras problem. Idrottsföreningen i intervju 1 deltog även i
enkätundersökningen så intervjun formades efter att inte upprepa samma frågor. Den andra intervjun genomfördes den 6 Maj 2018 och kommer kallas intervju 2. Intervjun tog runt 45 minuter att genomföra och intervju 2 gjordes i idrottsföreningens klubbstuga. Intervjun genomfördes med en person som är insatt i föreningen som har koll på driftsfrågor och allmän styrning av föreningen. Idrottsföreningen är en
handbollsklubb och har en egen klubbstuga men hyr idrottshallar från Kristianstad kommun för träningar och matcher i sin verksamhet. Syftet med intervju 2 var att samla tankar, åsikter och perspektiv från en förening som inte ansvarar för drift av sin
idrottsanläggning utan som hyr anläggning från Kristianstad kommun. Detta skiljer sig från den andra intervjun samt från enkätundersökning.
Både intervju 1 och intervju 2 var semistrukturerade intervjuer. Semistrukturerade intervjuer liknar strukturerade intervjuer då frågorna som intervjuaren ställer är
förutbestämda. Skillnaden med en semistrukturerad intervju är att intervjuaren kan följa upp svaren och ställa nya frågor utifrån vad intervjuobjektet har svarat. På så sätt blir intervjun oftast mer öppen och liknar en dialog (Bryman, 2011). Framför allt intervju 1 var väldigt öppen och frågorna fick utförliga svar och ledde in till diskussioner och ämnen som var intressanta för undersökningen men som inte fanns med bland mina frågor (se bilaga 1). Bägge intervjuerna spelades in och anteckningar gällande nyckelbegrepp och nyckelpunkter genomfördes. Transkribering gjordes samma dag direkt efter intervjutillfället. Intervjuerna genomfördes med ett antal förutbestämda frågor som grund. De centrala ämnena som jag berör i intervjuerna är följande: Driftkostnader, driftbidrag, arbete med drift, egen anläggning kontra att hyra en anläggning, förbättringsmöjligheter, driftsförhållanden, värdeskapande samt hållbar utveckling av föreningen kopplat till drift. De olika förutsättningarna som de två idrottsföreningarna har ledde till att frågorna formulerades olika för att passa till
16
föreningen, exempelvis med hyrande av anläggning och ägande av anläggning (se bilaga 2). Däremot var temat på frågorna utifrån samma grund och samma ämnen, bara med små modifikationer. Utifrån svaren från intervjuobjekten ställdes följdfrågor för att förtydliga eller utveckla svaren. Intervjuerna blev därför inte stela och obekväma utan det liknade mer ett samtal där de själva fick ge ingående beskrivningar och svar som möjligt. Upplägget för intervjun utgick ifrån en fenomenologisk ansats. Grönmo (2004) skriver att den grundläggande utgångspunkten för fenomenologi är att verkligheten är som aktören själv uppfattar den. Forskaren försöker förstå handlingar och val utifrån aktörens egna perspektiv (Grönmo, 2004). Jan Hartman (2009) skriver att avsikten med detta är att försöka nå fram till aktörernas egen förståelse av sina handlingar och vilken betydelse dessa handlingar har för aktörerna själva. Det läggs mindre vikt kring
forskarens egna observationer kring sammanhanget (Hartman, 2009).
5.4 Enkätstudie
För att få en inblick i mer än bara de föreningar som har intervjuats har jag valt att göra en enkätstudie som komplement till mina intervjuer och dokumentanalys. Enkätstudier som metod brukar ofta kopplas till de kvantitativa forskningsmetoderna medan
intervjuer anses vara mer kvalitativa, men enkäter går med att använda i kvalitativ forskning (Bryman, 2011). Enkätundersökningen bestod av primärt kvalitativt inriktade frågor men med en fråga av kvantitativt slag, detta för att enligt en skala på ett till fem kunna se hur nöjda idrottsföreningarna var med driften av deras anläggning. Enkäter, eller även kallat frågeformulär, är en datainsamlingsmetod där man på papper eller via dator ställer ett flertal frågor (Hassmén & Hassmén, 2008). Enkätstudier ämnar samla in svar från ett flertal olika respondenter och ska vara lättillgängliga så att många kan ge svar på enkäten (Bryman, 2011). Det innebär att det finns två parter vid en enkätstudie, frågeställaren och respondenten. Den stora skillnaden mellan intervju och enkätstudie är att kommunikationen i en enkätstudie sker uteslutande via materialet (Hassmén & Hassmén, 2008). Enkäter kan se väldigt olika ut, de kan vara olika långa och ha olika sorters frågor (Grönmo, 2004). En enkät brukar innehålla fasta svarsalternativ med några öppna frågor, men kan även bestå av endast öppna frågor, även om det inte är vanligt (Hassmén & Hassmén, 2008). Öppna frågor är frågor där respondenten får skriva och utveckla sitt svar på egen hand och med egna ord (Grönmo, 2004). Fasta svarsalternativ i enkäter ger respondenten olika alternativ att välja på, dessa alternativ går inte att ändra på. Det ger möjligheten att få snabba och enkla svar. Fasta
17
svarsalternativ kan ha problemet att de begränsar respondentens möjlighet att svara och utveckla sitt svar samt att svaren inte överensstämmer med vad respondenten vill svara. Fasta svarsalternativ kan också vara problematiska då frågeställaren kan vinkla svaren åt en viss riktning för att vara fördelaktiga för undersökningen (Hassmén & Hassmén, 2008). I enkätstudien är vissa frågor utformade för att få svar på vad som fungerar bra och mindre bra samt varför det är så utan att vara ledande åt en viss riktning. Målet med enkätstudien är att den skall försöka att vara så neutral som möjligt för att få genuina svar från idrottsföreningarna.
Enkäten skickades ut till idrottsföreningar inom Kristianstad kommun som driver en egen idrottsanläggning. Gällande enkäten så är den inte riktad till idrottsföreningar som hyr anläggningar från kommunen men som får driftbidrag, då det inte är de som
undersökningen primärt riktar sig till. För enkätundersökningen användes ett målinriktat urval. Ett målinriktat urval, även kallat strategiskt urval, innebär att man strategiskt väljer deltagare så att urvalet är relevant för de aktuella forskningsfrågorna (Bryman, 2011). För att skicka ut enkätundersökningen till rätt idrottsföreningar fick jag tillgång till den lista som Kristianstad kommun har över föreningar med egen anläggning som fick driftbidrag under 2017. I detta dokument fanns namn samt mailadresser till idrottsföreningarna. Enligt dokumentet fick totalt 72 föreningar med egna
idrottsanläggningar driftbidrag under 2017. Enkätundersökningen genomfördes under perioden 18 april – 9 maj. Det gav idrottsföreningarna tre veckors möjlighet att svara på enkätundersökning. Jag valde denna period då jag på förhand vet att idrottsföreningar jobbar ideellt och kan vara svåra att få kontakt med, därav ville jag få ut
enkätundersökning så tidigt som möjligt för att öka möjligheten att få in svar. Jag gjorde mitt utskick av enkäten via mail till dessa 72 föreningar, där jag förklarade tanken med mitt arbete samt tanken med enkätstudien. Mailet innehöll länken till min undersökning då jag gjorde min enkät med hjälp av Google Drive. Problematiskt var att 12 utav de 72 mailadresser jag fick från Kristianstad kommun inte stämde eller inte gick att skicka till, jag fick komplettera de mailadresserna från idrottsföreningarnas egna hemsidor. Av de idrottsföreningarna jag skickade mitt mailutskick till fick jag svar från 11
idrottsföreningar som ville delta i undersökningen. Att bara få 11 svar innebar en låg svarsfrekvens och fler svar hade önskats. Jag visste redan på förhand att det skulle bli svårt att få respons från många föreningar då alla föreningarna är ideella och inte alltid kollar sina mail, har tid eller intresse att lägga på annat än sin egen förening. Däremot fanns det en tanke att fler föreningar skulle visa intresse då det var ett samarbete med
18
kommunen. Jag var därför förberedd på ett lågt svarsanatal men det viktiga var inte att få så många svar som möjligt utan att få olika perspektiv från föreningar med olika förutsättningar utöver de jag genomförde intervjuer med. Jag fick svar från föreningar från olika sporter vilket var något jag eftersträvade. Utav de 11 föreningar som deltog i undersökningen så var åtta stycken fotbollsföreningar, det var en hästförening, en windsurfingklubb samt en orienteringsförening. För att vara mer representativt av idrottsföreningarna inom kommunen hade det varit bra att få flera idrottsföreningar från olika idrotter. Samtidigt inom Kristianstad kommun är majoriteten av idrottsföreningar med egna idrottsanläggningar fotbollsföreningar, vilket är en anledning till att så många svar är från fotbollsföreningar. Bara bland fotbollsföreningarna finns det skillnader på idrottsanläggningarna, där en förening har två olika anläggningar med fotbollsplaner och där två fotbollsföreningar har anläggningar med konstgräsplan samt vanligt gräs. De övriga sex har en anläggning med en eller två fotbollsplaner. Det finns även
skillnader gällande medlemsantal i fotbollsföreningarna och de övriga föreningarna, där vissa idrottsföreningar har runt 100–200 medlemmar och andra har under 40
medlemmar. Alla idrottsföreningar som deltog i enkätundersökningen är ideella föreningar, det var ingen utav de föreningar på en proffsnivå som deltog. Jag tog ytterligare kontakt med en respondent gällande deras förslag om en maskinpool via email. Detta gjorde jag för att få ett mer utvecklat svar och konkret exempel att ta med i undersökning gällande deras förslag. Mailkontakten skedde den 10 maj 2018.
5.4.1 Enkätutformning
Enkätstudien i min undersökning består av en blandning av frågor med fasta
svarsalternativ och öppna frågor (Se bilaga 3). Enkäterna är gjorda i Google Drive och består av ett inledande kapitel, tre kapitel med frågor samt ett avslutande kapitel. Det inledande kapitlet är en förklaring av enkäten samt hela undersökningens syfte. I det inledande kapitlet förklaras samarbetet med Kristianstad kommun och respondenterna får svara vilken förening de representerar samt vad namnet är på deras idrottsanläggning är. Vid utskick av enkäten skrev jag tydligt att det går att vara anonym genom att
antingen fylla i de inledande svaren som anonym eller genom att meddela mig att föreningen vill vara anonym i undersökningen. I utskicket skrev jag även att det endast är jag som kommer behandla enkäterna och om något var otydligt skulle de kontakta mig via mail.
19
Det följande kapitlet innehåller en fråga med fasta svarsalternativ och tre frågor med öppna svar. Kapitlet ämnar ta reda på hur idrottsföreningarna ser på sin drift, om det fungerar bra eller mindre bra och vad som gör det bra eller vad som gör det mindre bra. Kapitel tre av enkäten ämnar definiera de största driftkostnaderna som
idrottsföreningarna har. För att definiera driftkostnaderna består frågan av olika alternativ som respondenten får kryssa i. Alternativen är vanliga driftkostnader och alternativen fick jag fram med hjälp av Kristianstad kommun, då de hade mer kunskap om vanliga driftkostnader. Jag tog dels alternativ från Kristianstads kommuns tidigare undersökning och dels så fick jag tips från en fritidsstrateg på Kristianstad kommun, som är min kontaktperson på Kristianstad kommun och som jobbar med frågor gällande drift och idrott. Det fjärde och sista kapitlet med frågor bestod av två öppna frågor som handlade om utvecklingen av idrottsföreningarnas driftkostnad samt hur
idrottsföreningarna kan få driften av deras anläggning att nå en hållbar utveckling. Begreppet hållbar utveckling hade kunnat definieras bättre i enkätundersökningen så det blev tydligare vad för svar som eftersträvades. Det nämndes av någon av
respondenterna att de valde att svara utifrån vad de ansåg att hållbar utveckling innebär, annars var det inga fler som tog upp ämnet. Det avslutande kapitlet var bara ett tack för deras medverkan samt om de dök upp några frågor eller funderingar kunde de nå mig på min mailadress.
Min enkätstudie är riktad mot idrottsföreningarna inom Kristianstads kommun som driver en egen idrottsanläggning och som får driftbidrag till denna drift från Kristianstad kommun. Syftet med enkätstudien är att fungera som ett komplement till intervjuerna och dokumentanalysen. Syftet med att kunna nå ut till flera idrottsföreningar är för att få ett större helhetsintryck och förståelse för hur driftförhållandena och driften fungerar för idrottsföreningarna inom Kristianstad kommun. Det är svårt att endast genom
dokumentanalys och begränsade intervjuer få större förståelse för helheten, utan man kan med de metoderna endast få en insikt i de idrottsföreningar man pratat med. Med information från fler idrottsföreningar blir det lättare att förstå mer och få mer
förståelse, samtidigt som det är viktigt att påpeka att det inte går att dra generella slutsatser då det vissa idrottsföreningar upplevt och tycker inte nödvändigtvis representerar hur alla idrottsföreningar resonerar kring frågan.
Det ska också påpekas att utav de idrottsföreningar som deltog i enkätundersökningen är olika stora sett till medlemsantal och storlek på idrottsanläggning som de driver,
20
vilket i sin tur ger olika perspektiv men också en tydlig påverkan på svaren då de har olika förutsättningar och storlek på kostnader.
5.5 Dokumentanalys
En dokumentanalys i kvalitativ bemärkelse är när en forskare tar del av ett dokument och analyserar innehållet vilket leder till en tolkning av dokumentet (Bryman, 2011). Dokumentanalyser är ofta en del av arbetet i början av en undersökning för att lägga en grund (Hassmén & Hassmén, 2008). Dokumenten behövde uppfylla fyra kriterier för att vara användbara. Dessa kriterier är autenticitet, trovärdighet, representativitet och meningsfullhet (Bryman, 2011). De dokument som jag redan tagit del av från Kristianstad kommun och som ligger till grund för arbetet uppfyller alla dessa fyra kriterier. De är Kristianstads kommuns egna dokument från deras tidigare undersökning gällande drift av idrottsanläggningar. De visar tyvärr på ganska dåliga ekonomiska förutsättningar för idrottsföreningar att driva sina egna anläggningar då driftkostnaderna är höga och driftbidragen är begränsade av kommunens budget. Dokumenten är både representativa för både hur det ser ut från föreningarnas håll men även från
Kristianstads kommun, där man vet om att det just nu inte ser bra ut och man har gjort undersökningen och nu frågat om min undersökning med för att finna medel till att förbättra situationen. Dokumenten visar att kostnadstäckningen för bidragen ligger på cirka 23% av de totala driftkostnaderna, vilket i sin tur ligger på en ungefärlig nivå som flera andra kommuner, men som är en för låg siffra enligt kommunen själva. De siffror som presenteras i dokumenten ligger som grund till hela undersökningen och påvisar det problem som finns. Utifrån tolkningen av Kristianstad kommuns dokument framkom det vilka föreningar som drabbats hårdast av problemet och därför kan vara intressanta att ta kontakt med. Utifrån innehållet i dokumenten fann jag det relevant för undersökningen att genomföra en intervju 1 med fotbollsklubben.
I intervju 1 fick jag ta del av två dokument, varav ett av de fick jag behålla. Det dokumentet jag inte behöll visade på den medlemsutveckling som idrottsföreningen har haft de senaste tio åren, där medlemsantalet nästan har dubblats på 10 år. Dokumentet visades för att visa på att det är en positiv medlemsutveckling men även att föreningen haft svårt att förbereda sig för en drastisk ökning och vilken påverkan det har på allt material och utrymme. Det andra dokumentet, som jag dessutom fick behålla, innehöll driftkostnaderna för idrottsföreningen de senaste tre åren. Dokumentet är relevant för
21
undersökningen då det ger en klarhet om föreningens situation samt hur deras drift ser ut och hur sifforna har ökat varje år. Det dokumentet kommer att användas för att stärka det som föreningen har angivet vid både intervju och enkätundersökningen.
5.6 Etikdiskussion
Vid undersökningar är det av stor vikt att de genomförs på ett etiskt korrekt sätt.
Undersökningen etik är något som bör prioriteras under arbetets gång. Etik är viktigt när det gäller insamling av empiri via olika metoder, som exempelvis intervjuer,
fokusgrupper, enkäter, dokumentanalyser och observationer. Det är viktigt att alla som är inblandade i undersökningen känner sig komfortabla och medvetna om
undersökningens syfte och arbetsgång (Bryman, 2011). Deltagande i ett
forskningsprojekt måste vara frivilligt och deltagarna måste vara informerade (Milton, 2002). Jag valde själv att i min undersökning inte använda mig av några personnamn eller namn på idrottsföreningar. Detta då jag anser att namnge personer eller
idrottsföreningar inte uppfyller något syfte för undersökningen. Utifrån min etiska bedömning är inte undersökning riskabel eller känslig men det underlättar för alla inblandade att bibehålla anonymitet då olika parter skulle kunna tolka svar eller åsikter negativt och skapa problem, vilket inte är syftet med undersökningen. Därför refereras intervjuerna till intervju 1 och intervju 2 samt att de som arbetar på Kristianstad
kommun och de föreningar som deltog i enkätundersökningen inte anges vid namn. Det är ingen av deltagarna i min undersökning som har efterfrågat anonymitet utan det är min egen etiska bedömning att genomföra det via dessa metoder. Däremot anser jag det som okej att förklara vad för idrott som föreningarna är kopplade till samt storleken på deras olika idrottsanläggningar, då det är relevant för att visa på skillnader hos
idrottsföreningarna. Det är även relevant för att kunna se om de föreningar som svarat är representativa för kommunen. I mitt arbete används tre olika metoder, intervjuer,
enkätundersökning samt dokumentanalys. Det är relevant att diskutera hur dessa tre metoder har använts ur ett etiskt perspektiv. Först och främst är det viktigaste vid
insamling av empiri från andra människor att de själva får valet att delta eller inte delta i undersökningen. Om de väljer att delta är det etisk korrekt att informera deltagaren eller deltagarna att de har rätt till att vara anonyma (Bryman, 2011).
Till att börja med tog jag kontakt med de idrottsföreningar jag önskade att intervjua för att ställa frågan om de var villiga att delta i undersökningen och om de inte ville
22
delta var det helt acceptabelt. Jag presenterade ämnet och la ut en grund för vad
frågorna kommer handla om för att få bekräftelse på att det var något de ville ge svar på. Det finns en risk att idrottsföreningar inte är villiga att diskutera sin ekonomi eller skötsel av idrottsanläggning, därav ville jag få bekräftelse från idrottsföreningarna att de var komfortabla med ämnet och frågorna. Frågorna jag presenterade var neutrala och var inte känsliga men olika föreningar har olika principer för vad de vill ge ut för information, vilket är något jag respekterar. Jag förtydligade i både intervju 1 och intervju 2 att om det är någon fråga som de anser vara för känslig eller svår att ge svar på skulle de meddela det, då används inte frågan och de behöver inte besvara den. Vid starten av både intervju 1 samt intervju 2 förklarade jag att de har rätt till att vara anonyma och har rätt att dra sig ur undersökningen när de vill. Det är viktigt att vara tydlig på dessa punkter och att alla förstår och godkänner, så att ingen känner sig lurad eller inte har fått all information (Börjesson, 2003). Jag frågade om det var okej att spela in intervjuerna, vilket jag fick lov att göra. Inspelningarna användes vid transkribering för att ge full transparens och att inget relevant lämnas utanför. Intervju 1 tog plats på idrottsföreningens anläggning och intervju 2 tog plats i idrottsföreningens klubbstuga. Intervjuobjekt brukar känna sig mer bekväma om intervjun tar plats i en trygg och familjär miljö och det brukar underlätta för att göra intervjun mer avslappnad (Bryman, 2011).
Gällande enkätundersökningar är det viktigt att all information om undersökning tydligt finns med i början så att respondenter vet vad de deltar i (Fejes & Thornberg, 2014). Jag la därför vikt vid att det både vid mailutskicket till idrottsföreningarna samt inledning av enkäten fanns en beskrivning av undersökningen och undersökningens syfte, hur enkäten skulle användas, vilka som tar del av svaren och att man har rätt till anonymitet. Detta så att idrottsföreningarna vet om vad de eventuellt deltar i och själva kan göra valet att delta eller inte. Både i mailutskicket och i enkäten fanns mina
kontaktuppgifter ifall det fanns frågor eller otydligheter i enkätundersökning som respondenterna ville ha svar på. Ingen tog kontakt med mig gällande frågor. Frågorna i enkätundersökningen ämnade till att vara så neutrala som möjligt trots att det finns en form av utvärderingsaspekt och bedömning av hur bra eller mindre bra driften fungerar. Några utav frågorna i enkätundersökning var obligatoriska då de är essentiella för att få informationen som krävs, samtidigt som jag försökte göra att de frågor som skulle kunna uppfattas som känsliga inte var obligatoriska att svara på.
23
När det gäller etik vid dokumentanalys är det viktigt att bara de personer som man har utlovat ska ta del av dokument tar del av de, detta för att inte andra personer som inte fått tillåtelse att se dokumenten gör det. Dokumenten skulle kunna innehålla känslig information som inte bör spridas, men även om dokumenten inte innehåller något känsligt material är det endast de som fått tillåtelse som bör granska dokumenten (Grönmo, 2004). Det är relevant i min undersökning då dokumenten jag fått ta del av är dokument från en organisation och en idrottsförening, i form av Kristianstad kommun och idrottsföreningen i intervju 1. Innehållet i just dessa dokument anses inte som känsligt men det har ändå delats ut till mig i förtroende och därför är det bara jag som har hanterat dokumenten. Vid en dokumentanalys får man göra ett etiskt övervägande om vilken information som är relevant för undersökningen samtidigt som man får överväga om informationen kan skada någon människa eller organisation och om man då bör ta med den i undersökningen (Bryman, 2011). I min undersökning finns det inte mycket material som kan göra någon skada, samtidigt har jag valt att vara försiktigt med att utge specifika siffror gällande kommunen eller gällande idrottsföreningarna, då det i min mening inte är relevant att få den exakta summan utan det är viktigare att se
mönster och eventuella trender. Specifika summor eller kostnader kommer bara utges om det anses vara väldigt viktiga i att påvisa något som är essentiellt för resultat eller analys för undersökningen.
24
6. Resultat
I följande avsnitt presenteras de resultat som framkommit i undersökningen. Resultaten från undersökning presenteras och struktureras in i olika kategorier utifrån
undersökningens syfte och frågeställningar.
6.1 Identifierade driftkostnader
För att kunna presentera och sedan analysera varför kostnadstäckning för driftbidragen som idrottsföreningarna i Kristianstad kommun är låg är det relevant att identifiera vilka driftkostnader som är störst och vanligast. Det framkommer primärt ur
enkätundersökningen men även utifrån intervjuerna. Den konstanta ökningen av driftkostnader är en stor del av att många idrottsföreningar har problem med driften av en idrottsanläggning och en del föreningar hade inte klarat av driften av en
idrottsanläggning ur ett ekonomiskt perspektiv. För att kunna ha en fungerande drift av en anläggning av alla former krävs det att man har koll på vad anläggningen kostar att sköta och vad man får ut av anläggningen (Shisler & Kim, 2013). Det finns många olika former av kostnader för drift och olika företag eller verksamheter har olika
kostnadsposter kopplade till drift (Bouckaert & De Borger, 2013). Personalkostnader är en sådan post som både kan räknas in bland driftkostnader men även kan placeras under andra kategorier. För denna undersökningen räknades personalkostnader in under driftkostnader då det är kostnaden för den personal som sköter driften hos
idrottsföreningarna och är därmed mer kopplad till drift än någonting annat inom föreningsverksamheten.
Figur 1 visar sammanställningen av de största driftkostnaderna som idrottsföreningarna har enligt de själva.
25
Utifrån enkätundersökningen och de föreningar som deltog var det underhåll av byggnader (27,3%) och kostnader för personal som ansvarar för drift och skötsel av idrottsanläggning (36,4%) som var de två största kostnaderna (se figur 1). Därefter var elkostnader en stor driftkostnad och maskiner/underhåll utav maskiner var med en stor kostnad för en idrottsförening. Flera föreningar nämnde att el och uppvärmning under vintern leder till stora kostnader för föreningarna. De resultaten som framkom från enkätundersökningen överensstämde med det som framkom i intervjuerna samt i
dokumentanalysen. Då idrottsföreningen i intervju 1 även deltog i enkätundersökningen var deras största driftkostnader redan presenterade. Personalkostnader är den överlägset största kostnaden för idrottsföreningen i intervju 1 och det var även en stor kostnad för föreningen i intervju 2. För idrottsföreningen i intervju 1 har personalkostnaden ökat för varje år de tre senaste åren och är över 50% av föreningens totala driftkostnader.
Föreningen påpekade att det är den konstanta ökningen av kostnader som är svår, då det är i stort sätt samma jobb men allting blir dyrare och dyrare vilket kräver ekonomisk förändring. Detta trots att arbetet med driften i stort sett är densamma (Personlig kommunikation, 30 april 2018). Det framkom även från intervju 1 att
kostnadsökningarna är jobbiga att hantera men att det i viss mån går att planera och budgetera utifrån. Många av de driftkostnader som försvårar budgeteringen för deras del är de enskilda kostnaderna som dyker upp. Som exempel pekade idrottsföreningen i intervju 1 på följande:
”Vi hade en brand här i närheten som kostade oss mycket att åtgärda och
kostnader som att byta målburar och såga ner träd för våra medlemmars säkerhet är kostnader vi inte räknat med som försvårar mycket av vårt ekonomiska arbete.”
Vid granskning av dokumentet med idrottsföreningens driftkostnader var utbytet av målburar och trädfällning den näst största driftkostnaden för föreningen med egen anläggning under 2017, efter personalkostnader. Sju utav de elva idrottsföreningar som deltog i enkätundersökning berättade att deras driftkostnader hade ökat sett till de tre senaste åren. De övriga fyra idrottsföreningarna hade inte märkt av någon markant skillnad. Ingen utav idrottsföreningarna hade en total driftkostnad som hade minskat sett till de tre senaste åren.
