4. Resultat
5.2 Hållbar utveckling på den undersökta skolan
Hållbar utveckling innefattades enligt Skolverket tidigare bara av miljöundervisning men har med FN-konferenser och förnyade kursplaner inneburit att det även ska innefatta ekonomi, politik och sociala aspekter. Detta har gjort att samtliga deltagare i skolan ska förmedla en undervisning om hållbar utveckling. Detta har bland annat Olivia tagit till sig då hon inte bara hävdar att hållbar utveckling handlar om miljö utan även att sociala aspekter spelar in. Med Hagadeklarationen förtydligades hållbar utvecklings viktiga roll då det skulle integreras i alla ämnen i skolan. De betonar att eleverna ska få öva sig i kritiskt tänkande och kunna ta ställningstaganden till olika alternativ. För att kunna få den handlingsberedskap som Skolverket vill förankra genom Hagadeklarationen, är det viktigt att lärarna har det i sin undervisning. I intervjun med skolans rektor och biträdande rektor framkom det att de inte vet vad Hagadeklarationen innebär, trots att det är en Agenda 21 plan från utbildningsministrarna. Hållbar utveckling är något som inte prioriteras på den undersökta skolan. Detta kan jämföras med vad Öhman och Östman (2004) menar där hållbar utveckling inte prioriteras bland lärare och skolledning. Detta tycker vi är en självklar brist på skolan, då det ligger i deras ansvar att se till att lärarna följer styrdokumenten. Däremot menar den biträdande rektorn att hållbar utveckling ska finnas i alla ämnen och att det är grunden till allting. Han fortsätter att det
ligger högt upp på listan av vad som är viktigt men att det görs för lite åt det. Om det nu är så viktigt kanske hållbar utveckling ska vara mer förankrat i undervisningen än vad det är? Jens menar att det är ett måste att undervisa om hållbar utveckling utan att göra det. Detta påstående kan ses som slående för hur det ser ut på den undersökta skolan.
I en nationell utvärdering av Skolverket (2002) undervisar 22 % om vad vi idag kallar hållbar utveckling vilket kan jämföras med den undersökta skolan där 4 av 15 gör det. Detta resultat är motsägelsefullt då ungefär hälften tycker att undervisning om hållbar utveckling är viktigt, kvarvarande har svarat att de inte visste vad det var. Detta kan jämföras med Lundahls m.fl. (2006) presentation av NU03 där de framhåller att 9 av 10 lägger mycket eller ganska stor vikt på miljöfrågor i undervisningen. Dock är det viktigt att vara medveten om att hållbar utveckling innehåller andra aspekter än miljöfrågor. Detta betyder att ingen tycker att hållbar utveckling är oviktigt men trots detta är undervisning om hållbar utveckling något som inte genomförs i större grad på skolan. Enkäten visar att det är många lärare som känner sig obekanta med begreppet och Jonsson (2007) framhåller att det är svårhanterligt. Jonsson (2007) hävdar även att det är ett begrepp som kan ha många definitioner, men att inte alls ha någon aning om vad det innefattar tror vi kan påverka undervisningen. Det framgår även att tiden är en stor anledning till att det inte bedrivs tillräcklig undervisning om hållbar utveckling. Därmed kan vi se att tid och att begreppet inte är förankrat hos personalen är anledningar till att undervisning om hållbar utveckling inte bedrivs.
Michael säger att han inte har något koncept om hållbar utveckling men att en del av undervisningen kan sorteras under begreppet, vilket stämmer överens med att många lärare idag eventuellt undervisar om hållbar utveckling utan att veta om det. Detta kan styrkas från intervjun med Lars och Michael som hävdar att de idag har hållbar utveckling inlagt i undervisningen utan att använda sig av begreppet. Däremot är det lärarnas skyldighet att kunna målen och bedöma eleverna efter dem. Vet de då inte om de har en undervisning om hållbar utveckling är det svårt att se om eleverna har nått målen. Det har visat sig att några lärare inte vet vad som står i kursmålen medan andra är medvetna om att hållbar utveckling finns där. Detta är märkligt tycker vi då hållbar utveckling enligt Lpo 94 ska genomsyra all undervisning.
Enkäten visar att ett av problemen är att lärarnas utbildning inte har täckt in området. Trots mängder med fortbildningsalternativ som t.ex. Baltic Sea Projekt där ens kunskap och
medvetenhet om hållbar utveckling ska öka, är detta inte något som skolledningen känner till. Detta synsätt tycker vi kanske bör ändras då det visar sig att kunskapen om hållbar utveckling brister, där ett fåtal känner att de har tillräckligt med kunskap för att undervisa om området, vilket bland annat Ingmar bekräftar i sin intervju. Detta tillsammans med att ingen av lärarna som svarat på enkäterna har fått någon utbildning eller fortbildning i området gör att fortbildning måste prioriteras högre än vad det gör idag. Enligt en nationell undersökning från Skolverket (2002) har däremot 40 % fått en utbildning eller fortbildning om hållbar utveckling, vilket den undersökta skolan inte kommer i närheten av. Rektorn menar att det inte ska satsas på detta inom det närmsta året men saken är att det behövs göras något idag om eleverna ska få handlingsberedskap och fungera som demokratiska medborgare när de går vidare i livet. Biträdande rektorn erkänner lärarnas kunskapsbrist och menar att det först måste satsas på skolans organisation men många lärare som t.ex. Gert och Ingmar vill ha en fortbildning i området.
Att inget om hållbar utveckling finns nedtecknat i skolans arbetsplan är beklagligt samt att satsningen inom personalfortbildning i miljöområdet inte är aktuellt idag. Rektorn menar att orden från arbetsplanen är från den tidigare rektorn och den biträdande rektorn instämmer. Den planerade miljögruppen har också hamnat utanför prioriteringslistan, då den skjutits fram till hösten, till förmån för värdegrundsarbete. Dock menar rektorn att värdegrundsarbetet kan lägga grund för hållbar utveckling vad gäller att eleverna ska se konsekvenser från miljömässiga och ekonomiska aspekter. Att få utmärkelser som skola för hållbar utveckling tycker vi hade varit ett bra initiativ men tyvärr är både kunskapen och målen för detta alldeles för låga hos skolledningen.
I NU03 som Lundahl m.fl. (2006) presenterade visade det sig att endast två tredjedelar upplevde att miljömålen uppfylldes. Frågan är hur det ser ut på den undersökta skolan när undervisningen är så pass begränsad? Precis som Sandell m.fl. (2003) menar att hållbar utveckling inte förankras i skolan kan vi dra slutsatsen att undervisningen på den undersökta skolan inte är tillräcklig. Precis som det skämtsamt sades av Gert att hållbar utveckling är viktigare än vad man gör det till, utan att göra något åt det, kan det stämma överens med skolans inställning som helhet. Det kan vara som Sandell m.fl. (2003) säger att inga lärare på skolan känner att det är deras ansvar att undervisa om hållbar utveckling.