Skäl till ämnesintegration

Det finns en del resonemang som underbygger skäl till att arbeta ämnesintegrerat. Ett av dessa som ofta återkommer är att eleverna i större utsträckning lär sig att se helheter och att de upplever sammanhang och mening. Møller (2003) tillägger dock att det är viktigt att se varje ämne som ett redskap och på det sättet få eleverna att se verkligheten från olika perspektiv. I våra intervjuer kan vi se att argument för använda att ämnesintegration grundar sig dessa resonemang. Lars ser fördelar som att eleverna får fler infallsvinklar, medan Michael framhåller att eleverna får en helhetsbild samtidigt som de får flera perspektiv på innehållet. Ingmar och Gert påpekar att världen utanför inte är uppdelad i ämnen och undervisningen därför kan främjas av ämnesintegration. Därmed kan vi se att det finns en medvetenhet om att ämnesintegration kan ge en helhetsbild, men också att ämnena kan ge olika perspektiv på undervisningen.

Många mål i kursplanerna från Skolverket (2000) i olika kurser återkommer bara med en viss variation, vilket gör att ämnesintegration kan främjas. Lars har uppmärksammat detta och påpekar att många undervisar om likartade områden vid olika tillfällen, dessa områden skulle kunna ämnesintegreras. Ett annat skäl som Österlind (2006) och Andersson (1994) säger är att eleverna känner sig mer motiverade när det finns en integrerad undervisning som utgår från samhällsaktuella frågor. Rektorn framhäver motivation och intresse som en anledning att bedriva ämnesintegration.

Dock framhäver Krantz och Persson (2001) att det är en kombination av ämnesintegration och ämnesundervisning som ska eftersträvas. Detta resonemang kan synas i våra intervjuer. Där bland annat Jens hävdar att det är en variationsrik undervisning som är viktigast, att ämnesintegration är bra men inte hela tiden för att eleverna tröttnar. Ingmar framhäver att det kan vara bra med renodlad ämnesundervisning ibland, vilket tyder på att han vill kombinera undervisningssätten. Detta understryker även Lars när han påstår att ämnesintegration ska användas om det passar. Oliva resonerar om att ämnesintegrerad undervisning kan göra att eleverna får mindre djupa detaljkunskaper, men tillägger att detta inte behöver hindra undervisningssättet. Hon menar att det ena inte behöver ta ut det andra och kan således syfta på att en kombination av ämnesintegration och ämnesundervisning är att föredra.

Ytterligare skäl som har dykt upp är att Olivia framhåller hur samhället idag är mer globaliserat och det krävs att skolan anpassar sig detta, här tycker hon ämnesintegration passar in. Detta skäl angränsar enligt oss även till vad Österlind (2006) menar med samhällsnytta, d.v.s. att ämnesintegrerad undervisning kan ge eleverna de kunskaper som de behöver i samhället. Ämnesintegration kan hjälpa eleverna till att förstå komplicerade begrepp och frågeställningar. Det räcker nämligen inte enligt Andersson (1994) med traditionella ämneskunskaper för att förstå det komplexa samhället.

Krantz och Persson (2001) knyter bristen på att jobba ämnesintegrerat på att många lärare skyller på att de av olika anledningar inte har tid. Detta skäl blir också synligt i vår undersökning, vilket framhålls av Ingmar och Jens. Den biträdande rektorn kommenterar även att tid inte håller som en ursäkt för en heltidsanställd för att inte bedriva ämnesintegrerad undervisning. I intervjuerna med Olivia och Michael framkommer det att det krävs mycket engagemang och arbeta för alla inblandade lärare för att ämnesintegration ska fungera. Gert anser att ämnesintegration kan bli jobbigt på grund av att det inte finns material till att arbete ämnesintegrerat, vilket också kan återknytas till tid och engagemang. Våra resultat visar därmed en överensstämmelse med vad Krantz och Persson (2001) säger om att brist på tid är en faktor som hindrar ämnesintegrerad undervisning.

Rektorn framhåller att traditionen och gamla rutiner är svåra att ändra som en anledning till att ämnesintegration inte förekommer mera på skolan, medan Olivia hävdar att det på skolan finns en motvilja till förändring och föråldrad kunskapssyn. Detta kan jämföras med att resultaten i enkätundersökningen som visade att majoriteten både bedriver och är positivt inställda till ämnesintegration. Resultaten visar även att lärarna som har ämnesintegration oftast har det med sig själva inom sitt eget ämnesområde. De kommentarer som rektorn och Olivia har om det här tror vi kan anspela på att de inte förkommer ämnesintegration mellan ämnesområden och sällan där flera lärare är inblandade. Det går också att koppla detta till Andersson (1994) påstående om att ett problem med ämnesintegration är att många lärare inte kan tänka sig att sträcka sig utanför de ämnena som de är utbildade i. Detta blir tydligt i vår undersökning genom att flertalet intervjuer (Lars, Ingmar, Gert och Jens) visar att ämnesintegration mestadels förekommer inom ämnesblocken.

Ett annat hinder för ämnesintegration som framkommer i intervjuerna med rektorn och Gert är att lärarna kan vara rädda för vad andra ska tycka, då främst föräldrar. Rektorn hävdar att

moderna eller annorlunda sätt att arbeta i skolan kan uppfattas som dåligt av föräldrar, medan Gert menar att undervisningssättet kan ifrågasättas av föräldrar.

Utbildning kan vara ett annat skäl till att lärare känner sig vilsna i arbetssättet. Gert hävdar att en nackdel kan vara att han inte är utbildad i alla ämnena i sitt ämnesblock. Olivia påstår att i en fungerande ämnesintegration måste alla inblandade parter vara kunniga och behöriga i sina ämnen. Detta kan grunda sig i det Andersson (1994) hävdar att felet kan ligga i universitetsvärldens ämnesuppdelning som påverkar lärarnas utbildning.

En annan faktor som våra resultat visar är att arbetslagens struktur påverkar valen av arbetssätt. Det framkommer i intervjuerna att arbetslagens struktur gör det svårt att arbeta ämnesintegrerat. Dock ska nya arbetslag införas till hösten och personalen har förhoppningar att det kommer bli bättre, samt att den biträdande rektorn hävdar att detta kommer underlätta ämnesintegrerad undervisning.

5.5 … om hållbar utveckling

Sambandet mellan olika teman och ämnen är enligt Andersson (1994) viktigt för undervisning om hållbar utveckling. I miljöområdet är det viktigt att integrera händelser för att eleverna ska se ett konsekvensschema. Andersson framhåller att miljöområdet är ett bra exempel för områden som kan ämnesintegreras. Kärnan i hållbar utveckling är att eleverna ska jobba ämnesintegrerat för att på så sätt kunna värdera prioritera olika alternativ. Hållbar utveckling är enligt Fountain (1997) en global fråga, och för att främja elevernas förståelse för komplexa frågeställningar förespråkas ett ämnesintegrerat arbetssätt. Lärare som deltagit i Baltic Sea Projekt kom fram till att ämnesintegration om hållbar utveckling är nödvändigt om det ska nå ut till skolorna. Slutligen menar Jonsson (2004) att det finns nedskrivet i FN-konferensernas dokument att om vi ska nå en hållbar utveckling måste området ämnesintegreras. Många källor framhäver därmed enligt oss att en ämnesintegrerad undervisning är till fördel för hållbar utveckling, vilket även kan styrkas i efterföljande text.

Detta tillsammans med det positiva som finns under skäl till ämnesintegration stärker skälen till att jobba ämnesintegrerat med hållbar utveckling. Rektorn framhäver att ett skäl till att jobba ämnesintegrerat med hållbar utveckling är att området består av många ämnen. Michael och Lars menar att hållbar utveckling är integrationsvänligt för att det har många

infallsvinklar. Olivia menar att det är självklart att jobba på detta sätt för att eleverna ska få en förståelse för hur vi kan påverka samhället miljömässigt, naturvetenskapligt och socialt. Problemen enligt lärarna är att alla måste dra åt samma håll, samt att den bristande tiden i planering kan hindra ämnesintegration om hållbar utveckling. Rektorn påpekar att en nackdel är att gamla rutiner är svåra att ändra, att attityden kan stå i vägen.

Vi kan se att i litteratur finns det flertalet anledningar till att bedriva ämnesintegrerad undervisning om hållbar utveckling. Nackdelarna finns givetvis i området då vi tittar på problem med ämnesintegration. Lärarna har bra skäl till varför detta ska genomföras men att det krockar med den bristande tiden, osamarbetsvilja och tradition. Överlag går det att se att det finns mest fördelar. Om vi vill att eleverna ska gå ut i samhället med en förståelse för hur framtiden även ska fungera måste hållbar utveckling förankras på skolan och jobba med det ämnesintegrerat.