Hållbar utveckling, riskförebyggande och miljö

I juni 2001 antog Europeiska rådet i Göteborg en strategi för hållbar utveckling i EU. Strategin för hållbar utveckling är ett svar på Lissabonstrategins politiska åtagande att uppnå en hållbar utveckling.

Strategin för hållbar utveckling erbjuder Europeiska unionen en positiv långsiktig vision av ett samhälle som är mer välmående och rättvist. För detta krävs i praktiken att den ekonomiska tillväxten främjar sociala framsteg och tar hänsyn till miljön, att socialpolitiken stimulerar den ekonomiska utvecklingen och att miljöpolitiken är

4 KOM(2002) 748 slutlig av den 20 december 2002 om genomförandet av jämställdhetsintegrering i de samlade programdokumenten för strukturfonderna 2000–2006.

5 Se http://europa.eu.int/comm/enterprise/entrepreneurship/craft/craft-women/bestproject-women.htm

kostnadseffektiv⁶. Kommissionen har därför lanserat ett nytt verktyg för konsekvensanalys för att förbättra kvaliteten och samordningen vid utformningen av politik. Genom konsekvensanalys identifieras de viktigaste positiva och negativa effekterna av föreslagna åtgärder och belyses vilka mål som är oförenliga. Verktyget kommer att börja tillämpas stegvis från och med 2003 för alla viktigare initiativ⁷. Genom Europaparlamentets och rådets beslut nr 1600/2002/EG av den 22 juli 2002 antogs det sjätte miljöhandlingsprogrammet. Detta program har gett kommissionen en ram för genomförandet av miljöpelaren i strategin för hållbar utveckling.

Mot denna bakgrund har kommissionen inlett en utvärdering av strukturfondernas bidrag till en hållbar utveckling. Syftet var att identifiera hur man bättre kan integrera de ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekterna av hållbar regional utveckling i programplaneringen för strukturfonderna.

Problem har identifierats till exempel vad gäller de effekter som vägbyggen har på markanvändningen och utsläppen, de effekter som exploatering av grönområden har på den biologiska mångfalden och utsläppen samt turismens påverkan på de naturliga livsmiljöerna.

Men stödåtgärderna kan även förbättra mer än en utvecklingsaspekt samtidigt:

investeringar i outnyttjad mark och byggnader kan leda till både ekonomisk utveckling och bättre miljö, investeringar i humankapital kan leda till både ekonomisk utveckling och social integration och investeringar i ekoturism kan leda till både ekonomisk utveckling och miljömässiga förbättringar.

Många regioner har redan slagit in på en mer hållbar väg i sin programplanering för strukturfonderna. Det rekommenderas att man vid översynen efter halva tiden mer bestämt överväger åtgärder som förbättrar mer än en utvecklingsaspekt samtidigt.

Det är vidare tillrådligt att se över förvaltningsprocesserna kring utformningen och urvalet av projekt i syfte att uppnå målet med hållbar utveckling. Vissa åtgärder för landsbygdsutveckling är redan direkt inriktade på att främja hållbar utveckling i landsbygdsområden, i linje med dagordningen från Göteborg: till exempel ges stöd till investeringar i jordbruksföretag som syftar till att bevara och förbättra den naturliga miljön, eller till skydd av miljön i samband med jordbruk, skogsbruk och bevarande av landskapet inom ramen för de åtgärder som anges i artikel 33 i förordning (EG) nr 1257/1999 av den 17 maj 1999⁸.

Förebyggande av risker

De naturkatastrofer som inträffade framför allt 2002 och som berörde regioner i flera medlemsstater och kandidatländer föranledde kommissionen att lägga fram ett förslag för rådet om antagande av en förordning om skapande av en solidaritetsfond för gemenskapen.

Syftet med denna fond är att hjälpa katastrofdrabbade regioner, framför allt för att de omedelbart skall kunna iståndsätta skadad infrastruktur och anläggningar. Fonden är

6 "Hållbar utveckling i Europa för en bättre värld: En strategi för hållbar utveckling i Europeiska unionen", meddelande från kommissionen, KOM(2001) 264 av den 15 maj 2001.

7 "Konsekvensanalys", meddelande från kommissionen, KOM(2002) 276 av den 5 juni 2002.

8 EGT L 160, 26.6.1999, s. 80.

således avsedd för att reparera skador som orsakats av större katastrofer, framför allt naturkatastrofer.

De ekologiska katastroferna, exempelvis de som orsakades av oljetankrarna Erika och Prestige, har föranlett gemenskapen att förstärka sitt regelverk för att bekämpa bekvämlighetsflagg och skydda Europa mot riskerna för oljekatastrofer, särskilt genom ett snabbare inrättande av en europeisk byrå för sjösäkerhet. Dessa initiativ omfattar skapandet av en fond för ersättning av skada orsakad av förorening genom olja (COPE-fonden), som för närvarande behandlas av rådet. De effekter som de nyligen inträffade katastroferna haft på näringslivet i de drabbade regionerna överstiger kapaciteten hos de befintliga mekanismerna för ersättning. En förbättrad trafikövervakning i förebyggande syfte kommer att kräva att medlemsstaterna förstärker och samordnar sina resurser genom att till exempel inrätta nödhamnar. De strukturella finansieringsinstrumenten bör bidra till denna nya politiska prioritering.

Dessa katastrofer inträffar allt frekventare, även om alla inte är lika allvarliga.

Kommissionen anser därför att nödvändiga åtgärder bör vidtas för att undvika att dessa katastrofer omintetgör de insatser som regionerna, kommunerna och städerna vidtagit, ibland med stöd från strukturfonderna, för att skapa en ny dynamism i ekonomin eller för återuppbyggnad av territoriet. Den regionala utvecklingen kan inte tryggas om man inte förebygger risken för naturkatastrofer och miljökatastrofer samt teknologiska risker. Kommissionen kommer inom kort att lägga fram ett förslag till en europeisk strategi för förebyggande av risker, men vill redan nu uppmuntra medlemsstaterna att vidta förebyggande åtgärder. I samband med översynen efter halva tiden har medlemsstaterna möjlighet att lägga större betoning på denna problematik.

Åtgärderna bör särskilt inriktas på kollektiva näringstillgångar. En förstärkning av en regions näringsliv kan lyckas endast i en sund miljön som har bevarats för regionens invånare. Strukturfonderna skulle kunna användas för att medfinansiera åtgärder som syftar till att förebygga risken för naturkatastrofer. Dessa skulle kunna omfatta till exempel genomförande av geologiska undersökningar eller undersökningar avseende stabiliseringsåtgärder, inrättande av åtgärder för att förebygga skogsbränder inom ramen för åtgärderna för landsbygdsutveckling eller skydd av jordbruksmark mot naturkatastrofer såsom översvämningar. Det bör för övrigt betonas att planer för förebyggande av risken för naturkatastrofer är det viktigaste verktyget för genom-förande av förebyggande åtgärder.

Miljö

En av de viktiga prioriteringarna i sjätte miljöhandlingsprogrammet är att upprätta nätverket Natura 2000 och skydda de områden som det omfattar. Investeringarna och åtgärderna för att skydda dessa områden skulle kunna medfinansieras genom strukturfonderna.

I ramdirektivet om vatten⁹ införs en ny modell för vattenskydd baserad på en integrerad förvaltning av avrinningsområden. Samtidigt som särskilda åtgärder inriktade på rening av avloppsvatten och dricksvattenförsörjning kommer att fortsätta

9 Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område, Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 327 , 22/12/2000 s. 1

att prioriteras, måste dessa åtgärder ses som en del av en övergripande strategi för att säkerställa den ekologiska och kemiska statusen i hela avrinningsområdet.

Integrerade program för förvaltningen av avrinningsområden, inbegripet utformning av de förvaltningsplaner som föreskrivs i ramdirektivet om vatten kommer också att berättiga till stöd.