Sysselsättning och investeringar i humankapitalet

Den nya europeiska sysselsättningsstrategin har utarbetats som ett nyckelverktyg som skall stödja Lissabonstrategin i EU efter utvidgningen. De nya riktlinjer som har antagits i juli 2003 gäller på medellång sikt och avsikten är att de inte skall ändras före 2006. De syftar till att uppnå de tre grundläggande målen i reformagendan från Lissabon: att uppnå full sysselsättning (i enlighet med sysselsättningsmålen från Lissabon), främja kvalitet och produktivitet i arbetet (eftersom det behövs bättre arbetstillfällen i en kunskapsbaserad ekonomi och eftersom EU:s konkurrenskraft måste förbättras) och främja sammanhållning och en arbetsmarknad som är öppen för alla (för att minska de sociala och regionala skillnaderna i fråga om möjligheterna till arbete). Tio prioriterade insatsområden har också fastställts för att uppnå de tre målen: aktivering och förebyggande, skapande av arbetstillfällen och företagaranda, anpassningsförmåga och rörlighet, humankapital och livslångt lärande, arbetskraftsutbud och aktivt åldrande, jämställdhet, integrering av mindre gynnade personer, göra det lönsamt att arbeta, odeklarerat arbete och regionala skillnader. I riktlinjerna uppmanas till ett effektivt genomförande, även på regional och lokal nivå. Vikten av effektiva operativa instanser för att uppnå bättre styrning betonas.

Medlemsstaterna uppmanas att utnyttja strukturfonderna fullt ut för att stödja genomförandet av åtgärderna och bygga upp den institutionella kapaciteten på sysselsättningsområdet.

Översynen efter halva tiden erbjuder en möjlighet att bidra bättre till prioriteringarna i den reviderade europeiska sysselsättningsstrategin och till uppnåendet av målen från Lissabon samtidigt som man beaktar erfarenheterna från den innevarande programperioden och varje medlemsstats särdrag.

Stärka en aktiv och förebyggande arbetsmarknadspolitik för att främja sysselsättningen

Fonderna skulle kunna användas för att stödja de tre delarna inom ramen för de förebyggande och aktiverande åtgärderna samt de motsvarande mål som anges i de reviderade riktlinjerna. Dessa tre delar består av individuellt utformad hjälp genast en person blivit arbetslös, en "ny start" före sex- respektive tolvmånaders tröskeln och aktiveringsåtgärder för långtidsarbetslösa. Aktiveringsåtgärderna bör göras tillgängliga för alla arbetslösa – både de som är registrerade som arbetslösa och de som är icke aktiva – för att bättre återintegrera dem på arbetsmarknaden. Större uppmärksamhet bör också fästas vid dem som riskerar att bli arbetslösa, särskilt i samband med omstruktureringar.

Fonderna bör fortsätta att stödja moderniseringen av och ökad effektivitet hos de offentliga arbetsförmedlingarna i medlemsstaterna, inbegripet deras verksamhet inom områdena information, förmedling och förändringar av arbetsmarknaden samt deras kapacitet för uppföljning och utvärdering.

Öka arbetskraftsutbudet och stödja de minst gynnade gruppernas integrering på arbetsmarknaden

Fonderna bör stödja initiativ som genom att utnyttja potentialen hos alla befolkningsgrupper, framför allt kvinnor och äldre arbetstagare, leder till ökat deltagande på arbetsmarknaderna, till exempel genom förbättrade arbetsförhållanden eller bättre arbetsorganisation. Eftersom år 2003 deklarerats som det europeiska handikappåret, bör större uppmärksamhet fästas vid åtgärder som främjar de funktionshindrades tillträde till eller återintegrering på arbetsmarknaden. Likaså kan strukturfonderna utnyttjas mer för att underlätta tillträdet till arbetsmarknaden för lagliga invandrare och etniska minoriteter, särskilt kvinnor, för vilka det ofta är särskilt svårt att komma in på arbetsmarknaden.

Fonderna bör fortsätta att uppmärksamma de långtidsarbetslösa, eftersom lång arbetslöshet ofta leder till ökad risk för fattigdom och social utslagning. Slutligen bör strukturfonderna även förbättra samarbetet mellan de sociala myndigheterna och arbetsförmedlingen för att underlätta socialt utslagna personers integrering på arbetsmarknaden.

Främja humankapitalet, livslångt lärande och aktivt åldrande

Även om utvecklingen av livslångt lärande sammanfaller med en del av prioriteringarna i de nuvarande stödprogrammen, kan detta prioriterade område förstärkas: fonderna kan bidra ytterligare till att förbättra utbildningssystemen och till att tillhandahålla enskilda personer och arbetsgivare nödvändiga incitament för att investera i humankapitalet.

Fonderna bör stödja nödvändiga investeringar för utformning och förbättring av utbildningssystem, särskilt i regioner där det råder brist på tillräckligt högutbildad

arbetskraft, så att ungdomar kan skaffa sig den kompetens som är nödvändig för att möta utmaningarna i ett samhälle och en ekonomi baserade på kunskap. I linje med målet från Lissabon att senast 2010 halvera antalet elever som hoppar av skolan, bör särskild uppmärksamhet fästas vid att säkerställa att fler ungdomar med inlärningssvårigheter går vidare till högre utbildning och minska andelen elever som hoppar av skolan.

Mot bakgrund av att befolkningen åldras och att tidig pensionering blir allt vanligare, är det viktigt att tillhandahålla nödvändiga stimulansåtgärder för att förbättra äldre arbetstagares arbetskapacitet och hålla dem kvar längre i arbetslivet. Fonderna skulle kunna stödja åtgärder som stimulerar livslångt lärande och utbildning för vuxna, särskilt för äldre arbetstagare, för att uppdatera deras kunskaper i syfte att främja ett aktivt åldrande och öka deras närvaro på arbetsmarknaden.

Främja företagande, anpassningsförmåga och rörlighet

Innovation och företagande är nyckelfaktorer när det gäller att öka konkurrens-kraften, tillväxten och sysselsättningen. Strukturfonderna bör utnyttjas fullt ut för att främja den sysselsättningspotential som finns i företagen, framför allt i nya företag, företag inom tjänstesektorn och företag som arbetar med FoU. Detta förutsätter bland annat ett mer aktivt främjande av entreprenörs- och ledarskapsförmågan samt stödtjänster för startandet av företag, särskilt företag som startas av kvinnor och arbetslösa.

Strukturåtgärderna bör fortfarande inriktas på att främja enskilda personers och arbetsgivarnas anpassningsförmåga med hänsyn till den ekonomiska och sociala omstruktureringen och en allt mer föränderlig arbetsmiljö. Arbetstagarna bör få bättre möjligheter till fortutbildning, särskilt lågutbildade arbetstagare och arbetstagare i små och medelstora företag. Innovativa arbetsorganisationsformer som bidrar till intern flexibilitet samt bättre produktivitet och kvalitet i arbetet bör uppmuntras, till exempel genom att tillhandahålla utbildning och rådgivning för arbetsgivarna. För detta ändamål skulle det vara bäst att fortsätta ansträngningarna i syfte att erbjuda anställda och då speciellt de inom SME:s, möjligheter till vidareutbildning och rådgivning där man tillvaratar det som nya teknologier kan erbjuda.

För att garantera kvalitet i arbetet och förebygga risker är det nödvändigt att arbetsmarknadens parter engagerar sig och deltar fullt ut. Särskild uppmärksamhet bör fästas vid utbildning och vid att öka arbetstagarnas och företagarnas medvetenhet om arbetsmiljöfrågor.

Fonderna bör också stödja initiativ som syftar till att förutse ekonomiska omstruktureringar och hantera dem på ett positivt sätt. Yrkesmässig och geografisk rörlighet bör främjas av fonderna.

Lika möjligheter

Kombinationsstrategin för att främja jämställdhet mellan kvinnor och män måste fortgå och förstärkas⁴: samtidigt som jämställdhetsintegrering är ett krav för alla åtgärder som stöds genom strukturfonderna, bör positiv särbehandling användas som ett komplement till denna integreringen.

Ansvaret för att ta hand om barnen och de äldre är fortfarande ett stort hinder för kvinnors integrering på arbetsmarknaden. Fonderna bör stödja medlemsstaternas ansträngningar för att förbättra tillgången till sådana tjänster och särskilt för att uppnå de mål för tillhandahållande av barnomsorg som fastställdes vid Europeiska rådets möte i Barcelona.

Fonderna kan spela en viktig roll när det gäller att åtgärda de fortsatta strukturella ojämlikheterna på arbetsmarknaden. De kan stödja särskilda åtgärder för att öka medvetenheten om behovet att minska könssegregeringen i olika branscher och yrken och minska löneklyftan mellan könen. Vidare kan fonderna stödja medlemsstaternas och regionernas ansträngningar för att främja kvinnligt företagande. Kommissionen har redan identifierat ett antal fall av god praxis i EU och Efta-/EES-länderna⁵ som kan användas som exempel när man planerar sådana stödåtgärder.

Fonderna bör fokusera mer på att främja återintegrering och kompetenshöjning för äldre kvinnor, vilkas integrering på arbetsmarknaden märkbart försvåras emedan de diskrimineras på grund av både kön och ålder.

Regionala skillnader på sysselsättningsområdet

Att bekämpa regionala skillnader på sysselsättningsområdet är fortsättningsvis en av de viktigaste prioriteringarna. Fonderna bör stödja initiativ som utnyttjar den lokala potentialen att skapa arbete, särskilt inom den sociala ekonomin. Förhållanden som främjar den privata sektorns verksamhet och investeringar i regioner som släpar efter bör stödjas. Offentliga investeringar i humankapitalet är nödvändiga, liksom lämplig infrastruktur.

1.2. Hållbar utveckling, riskförebyggande och miljö