Larssons studie utgavs år 2015 och en hel del har ändrats på de få åren som gått sedan dess. Eftersom mycket tid och arbete har lagts på att förutse de mest sannoli-ka scenarier så långt fram som till 2050 så är forskningen fortfarande högst aktuell. Målet är att produkten ska följa de direktiv som utvunnits ur litteraturstudien. Dels i form av att förmedla kunskap och information, men även genom Larssons (2015) framställda metoder att ändra individers beteende. Larsson (2015) beskri-ver att de val som görs inte endast består av rationella beslut utan påbeskri-verkas även av andra faktorer. I den första versionen av produkten skall informationen och kunskapen vara riktad och anpassad till individnivå.
Överkonsumtion skiljer sig från de tidigare kategorierna. Om beräkningarna en-dast tar hänsyn till vad som händer innanför Sveriges gränser är det enskilt bästa alternativet att inte köpa något alls, eftersom all konsumtion på något sätt be-lastar klimatet. Varor har dock oftast en global försörjningskedja där det råder annorlunda omständigheter. Flera faktorer spelar in för att användaren ska kunna ta ett kunskapsgrundat beslut. Varor bidrar exempelvis till jobb för människor under konstruktionsfasen av varan. Varans material måste utvinnas, behandlas, inspekteras osv. Varan kan på så sätt vara mycket mer än en siffra i hur mycket koldioxid den bidrar med. På vilket sätt och var, konstruktion och materialut-vinning hanteras måste olika faktorer också vägas in. Detta leder framförallt till att myndigheter behöver ta fram ett system för att säkerställa att varor som im-porteras tas fram på ett humant sätt men också belastar miljön så lite som möjligt. Att handla i second hand-butiker har många fördelar, men ur en miljösynpunkt är
skillnaden till slut marginell. Problemet är som tidigare nämnt att individen väl-jer att konsumera mer än nödvändigt. Second Hand har självklart andra positiva egenskaper, personer med lägre ekonomisk standard ges möjligheten att höja den. Paradoxen är dock att individen som köper en ny produkt kanske inte skulle gjort det ifall möjlighet att sälja den vid ett senare tillfälle inte funnits.
Bilar är en av de största kategorierna inom utsläpp som finns idag. Att uppskatta det totala utsläppet för en bil är dock väldigt komplicerat. Anledningen är att det finns så många faktorer att ta hänsyn till. Exempelvis hur mycket produk-tionen för de nya bilarna släpper ut samt, för elbilar, hur elen som bilen laddas med producerats och så vidare. Det är därför svårt för individen att göra ett helt rättvist val, den information som presenteras för konsumenten är bara hur mycket koldioxid bilen släpper ut per kilometer.
5.3 Motivationsstrategi och beteendeförändring
Att motivera och försöka påverka en beteendeförändring hos appanvändaren är den stora skillnaden mot liknande verktyg som finns idag. Att förändra ett beteende hos en människa via ett program är ingenting nytt, det behöver bara appliceras och anpassas för den typ av plattform som denna rapport avser.
Att hitta den målgrupp som faktiskt vill göra förändringar av detta slag kan vara svårare. Många skulle säkert påstå att de vill leva ett mer miljövänligt liv, men vilka är beredda att genomföra den förändringen redan imorgon? Framförallt blir detta tydligt då de som laddar ner liknande appar i många fall redan har en inten-tion att förändra sitt beteende. Det svåra blir att nå ut till de som behöver ändra sitt beteende men inte själva inser det eller inte bryr sig.
Enligt Abelholt (2018) så var en teknik för att främja en förändring att uppre-pat uppmuntra förändringen samt att avsätta tid för att förändringen ska ske. Detta är menat i företagssammanhang men hur kan detta appliceras på produk-ten i denna rapport? Hur stimuleras upprepad närhet utan att kliva över gränsen för att användaren skall tycka att att det blir irriterande? Ett sätt att analysera detta är att framställa en graf som visar hur högt användandet av appen är mot
hur många påminnelser som appen skickar. Sociala medier är ett tydligt exempel på Abelholts (2018) teori om hur användaren kan bli engagerad av att engagera andra. Denna teknik bör kunna användas med fördel även i vår app, exempelvis genom att användaren ges möjligheten att dela med sig av sina framgångar eller liknande med sin omgivning.
En åtgärd för att förändra ett beteende, där individen redan visat intresse för förändring, var att be individen ange den tidpunkt då förändringen ska påbörjas. Detta kan enkelt implementeras i vår app genom att användaren tillfrågas om vil-ken tidpunkt det nya beteendet ska implementeras. Därefter skickas en notis ut som påminnelse när denna tidpunkt infaller.
För att ta hänsyn till de kontextuella faktorerna i vår app så kanske det även bör presenteras lättillgänglig data för hur en individ till exempel kan ta sig mellan punkt A och B. Hur lång tid det tar och hur mycket det kostar. Ett sätt att lösa detta på skulle vara att integrera Google maps kartfunktion så att användaren direkt kan se på vilket sätt och hur lång tid det tar att ta sig mellan sina inmatade destinationer.
Vidare tog källan upp att det är viktigt att försöka skapa normer eftersom in-divider lättare tar upp ett gemensamt beteende. Ett sätt att göra detta på var just genom sociala medier. Här skulle appen kunna hjälpa till genom att använda en algoritm som visar upp exempel på andra individer som genomför det önskade beteendet. Detta skulle skapa en känsla av gemenskap och påvisa att användaren inte är ensam i att genomgå denna förändring. Ett sätt att införa detta i verkty-get skulle vara att koppla appen till användarens sociala medier eller genom att andra användare delar sina händelser direkt i verktyget. Vidare ska det inte vara uppenbart att verktyget försöker förändra användarens beteende, de tekniker som är menade att förändra beteendet bör bygga in verktyget så att de blir sömlösa. Samtidigt som denna rapport skrivs, våren 2020, är världen mitt inne i en pandemi som orsakats av viruset Covid-19. Abelholt (2018) tar i sin studie upp ett scenario där lagar och regler förbjöd allt som har en negativ inverkan på miljön. Abelholt (2018) menar att människor då snabbt skulle anpassa sig till de nya förhållandena
och att förändringen snabbt blir en del av vardagen. Denna teori återspeglar sig i stor utsträckning i situationen världen nu befinner sig i. Många delar av världen är totalt nedstängda och folk får inte ens vistas utomhus. Detta skulle kunna tyda på att några ställen i världen kan genomföra drastiska förändringar om situationen kräver det. Covid-19 har förändrat vardagen för många till något helt nytt, och därmed bevisat att det finns platser där människor kan anpassa sig till radikalt nya förhållanden relativt snabbt. Om, eller troligtvis när, det skulle uppstå en situa-tion där mänskligheten behöver göra stora vardagliga förändringar för att rädda klimatet så finns det goda chans att utfallet till slut blir positivt.
Även länder där myndigheterna inte infört totalt omfattande restriktioner har lyc-kats begränsa spridningen av viruset i betydande omfattning. Detta beror till stor del på att befolkningen av landet följer de rekommendationer som utfärdats men även, enligt Abelholts (2018) teori, för att resten av världen gör likadant. Detta visar på att stora förändringar kan ske bara genom att allvaret i situationen blir tillräckligt tydligt för allmänheten. Genom att utbilda allmänheten och få ett litet stöd i form av en rekommendation från myndigheter skulle stora levnadsmässiga förändringar kunna genomföras som gynnar miljön. Appen, som skulle kunna vara ett perfekt verktyg i det syftet, skulle på detta sätt kunna få spridning genom en mindre rekommendation från myndigheter. Ju fler som skulle använda den, desto enklare skulle det bli att genomföra förändringar.
Det är i allmänhet svårt att att applicera resultat från ett experiment på en ny situation då resultat ofta inte kan generaliseras, komplexiteten hos det mänskli-ga beteendet och alla de faktorer som påverkar det gör detta näst intill omöjligt. Men det som presenteras i detta arbete är i alla fall en väg att starta och genom att bygga in rum för utveckling och förändring så kommer appen kunna uppnå framgång.