Kungliga Tekniska Högskolan
MJ146X Examensarbete inom hållbar energiteknik
Personlig miljöpolicy
En personlig vägledare för miljövänligare val i vardagen
Skribenter:
Carl-Johan Selin Folke Bosund
Handledare:
Anders Malmquist
Kandidatexamensarbete
KTH - Skolan för industriell teknik och management Energiteknik - EGI 2020
TRITA-ITM-EX2020:218 SE - 100 44 Stockholm
Sammanfattning
Syftet med detta projekt var att skapa underlaget till ett personligt digitalt verk- tyg. Verktyget, som är menat att vara en applikation till smarttelefoner, ska hjälpa den enskilde individen att minska sin negativa inverkan på miljön. Detta ska ske genom att appen hjälper individen att hitta ett mer hållbart sätt att leva. Detta genom att både informera användaren om vad den vardagliga konsumtionen orsa- kar samt hitta alternativ till dagens levnadssätt. Det beslutsfattande elementet i verktyget skulle bygga på en metod som är framtagen av Joakim Karlsson. Denna metod går ut på att presentera alternativ parvis för användaren och genom att vikta alternativen sortera ut överflödiga jämförelser.
För att kunna presentera klimatsmarta alternativ för användaren behövdes en da- tabas med statistik på utsläpp som produkter orsakar inom alla konsumtionområ- den. En litteraturstudie utfördes där möjligheterna till att bygga en sådan databas undersöktes. Konsumtionsmönster undersöktes som skulle möjliggöra en miljömäs- sigt hållbar levnadsstandard. Vidare studerades motivationsmetoder som, genom att föras in i appen, skulle bidra till att fler individer lyckas genomgå en förändring.
Slutligen sammanställdes en simulering av appen och möjliga vägar för att kom- mersialisera produkten utvärderades. Nedan följer en lista av kortfattade slutsatser och resultat.
• Att basera appens beslutsprocess på Joachim Karlssons metod fungerar och är lämplig att integrera i en app som är anpassad för en individ.
• En databas som innehåller statistik för utsläpp av produkter är teoretiskt möjligt att bygga, men alldeles för tidskrävande i detta projekt. 15 data- punkter samlades istället in för att simulera funktionen.
• De tekniker och teorier som studerats inom motivationsmetoder har lett till en diskussion kring hur dessa kan implementeras i appen.
• Marknadsanalysen synliggjorde företaget Svalna som utvecklat en liknande app. Efter ett möte där de visade intresse för underlaget som utvecklats i denna studie övervägdes de olika vägarna för att kommersialisera underlaget.
Slutsatsen som drogs var att det bästa alternativet för fortsatt arbete är ett samarbete med Svalna.
Abstract
The purpose of this project was to lay the foundations for a personal digital tool.
The tool, which is intended to be an application for smartphones, will be designed to help individuals reduce their negative impact on the environment. This will be achieved by helping the individual find a more sustainable lifestyle through the app. The app will inform the user about the impact on the climate from daily consumption and thereafter suggest possible changes to their current lifestyle. The decision-making element in the tool would be based on a method that aims to streamline decision making in companies through pairwise comparisons. This is achieved by weighting the categories and then presenting them in pairs to the user.
To present the user with environmentally friendly alternative ways to live, a broad database of statistics on emissions caused by the consumption of products was needed. A literature study was conducted to find out if such a database would be possible to build. Furthermore, studies where conducted to find the consump- tion patterns of an environmentally sustainable lifestyle. To get as many people to succeed in changing their lifestyle as possible, theories and methods regarding mo- tivation were studied. Finally, a simulation of the app was compiled and possible ways to commercialize the product were evaluated. The list below briefly covers the conclusions and results of the project.
• It is possible to integrate Joachim Karlsson’s method in an app of which targets the individual.
• The database containing statistics on emissions is theoretically viable but too time-consuming to be a part of this project. 15 data points were collected to be able to simulate the function of the app.
• The techniques and theories behind the motivational methods have led to a discussion of how these methods can be implemented in the app.
• The market analysis drew attention to a company named Svalna who made an app with a similar purpose. After a meeting, where they showed interest in this concept, possible ways to commercialize the app were considered.
Finally, it was concluded that the best option forward is a collaboration with Svalna.
Innehåll
Sammanfattning Abstract
1 Inledning 1
1.1 Problemformulering 1
1.2 Mål 2
1.3 Avgränsningar 2
2 Metod 3
3 Litteraturstudie 4
3.1 Koldioxidekvivalenter 4
3.2 Områden av utsläpp 4
3.3 Hållbara konsumtionsmönster 7
3.4 Systematiskt parvisa jämförelser 12
3.5 Motivationsstrategi och beteendeförändring 15
3.6 Originalitet 17
3.7 Hållbarhet 18
4 Resultat 20
4.1 Världsnaturfonden och hållbara konsumtionsmönster 20
4.2 Metod för effektiva parvisa jämförelser 21
4.3 Motivationsmetoder 22
4.4 Marknadsanalys 23
4.5 Simulering 23
4.6 Samarbete med Svalna 25
5 Diskussion 26
5.1 Motivering av metod 26
5.2 Hållbara konsumtionsmönster 27
5.3 Motivationsstrategi och beteendeförändring 28
5.4 Appen i ett större perspektiv 30
5.5 Typdata 31
6 Slutsats och fortsatt arbete 32
7 Referenser 33
7.1 Källor för utsläppsdata 35
Bilagor 1
Bilaga A - Simulering av appen 1
Figurer
1 Utsläpp av växthusgaser från egen uppvärmning av bostäder och lokaler 1990 - 2018 (Naturvårdsverket, 2019). 6 2 Diagram över förändringen av växthusgasutsläpp från den privata
sektorn mellan 1993 och 2011 (Larsson, 2015). 8 3 Stapeldiagram för fyra olika framtidsscenarier (Larsson, 2015). 9
Tabeller
1 Utsläppsdata för olika kategorier. 20
1 Inledning
Klimatförändringarna är en av dagens största utmaningar. Den genomsnittliga människan i världen lever idag som om det fanns 1,7 jordklot till mänsklighetens förfogande (WWF, 2019). Detta skulle kunna förändras genom att individen får hjälp att ta bättre beslut för klimatet (Finnveden, 2018). Denna avhandling be- skriver ett projekt som skapats för att försöka ändra på detta. Problemet ska lösas genom att utveckla ett digitalt verktyg, i form av en applikation till smarttelefoner, som på individnivå hjälper användaren att göra smartare miljöval i vardagen.
Att utveckla en sådan app kräver en stor mängd data och statistik inom en rad olika tekniska områden, som till exempel utsläpp från hem och industrier. Genom att föra samman statistik på utsläppen från det vardagliga konsumerandet med data och kunskap om människans beteende samt en metod som ger individen möjligheten att fatta bättre miljömässiga beslut kan riktig förändring ske. Denna grund som nu byggs kan vara starten för ett nytt företag som gör skillnad och bidrar till ett miljösmartare samhälle.
1.1 Problemformulering
Idag lever den genomsnittliga svensken som om det fanns fyra jordklot (WWF, 2020). Detta sker till viss del på grund utav bristen på kunskap. Projektet går ut på att, enligt uppdragsbeskrivningen, utveckla en app som etablerar en personlig miljöpolicy som ska hjälpa individen med miljösmarta val i vardagen samt till att upprätthålla en god vana. För cirka 20 år sedan grundade Linköpingsforskaren Joachim Karlsson företaget Focal Point. Grunden av företaget byggde på en me- tod vars funktion var att rangordna ett stort antal krav vid produktutveckling.
Metoden presenterades i Joachim Karlssons avhandling “A systematic Approach for Prioritizing Software Requirements”. Metoden bygger på att alternativ presen- teras parvis för användaren. Användaren anger sedan vilket av de två som är det viktigare. Efter att samtliga krav har jämförts två och två presenteras en total rangordning (Karlsson, 1998).
I utvecklandet av appen ska samma metod användas för att framställa en indi-
vids personliga miljöprofil i form av ”vad jag kan och vill göra för att bidra till en bättre miljö”. Till detta behövs en bred databas av information om koldioxid- utsläpp för att kunna presentera nya alternativ för användaren. När denna profil väl är etablerad går appen in i nästa läge som är motivering och beteendeföränd- ring. Detta steg är till för att få användaren att upprätthålla ett mer hållbart levnadssätt.
1.2 Mål
Målet är att skapa ett underlag till ett program som skall assistera användaren på individnivå till att göra effektivare, bättre och smartare miljöval i vardagen. Detta underlag skall sedan utvecklas för att kunna kommersialiseras.
1.3 Avgränsningar
Detta projekt har avgränsats enligt följande:
• Ingen egen databas för utsläpp byggs i sin helhet. Istället tas 15 utsläpps- punkter fram som exempel.
• Hela livscykeln för de åtgärdspunkter som tas fram kommer ej inkluderas i utsläppsberäkningarna.
• Statistiken i projektet är avgränsat till Sverige och den svenske konsumenten.
2 Metod
I det inledande momentet för projektet utfördes en omfattande litteraturstudie med syfte att inskaffa information om levnadsstandarder, motivationsmetoder och koldioxidutsläpp. Joachim Karlssons doktorsavhandling studerades också. Syftet med litteraturstudien är att ta fram den grundläggande information som appen ska baseras på samt att hitta de motivationsfaktorer som får individen att upp- rätthålla en miljömedveten konsumtion.
Litteraturstudien innefattade även marknadsundersökning för att hitta företag som funnit lösningar som liknar det som eftersträvas i denna rapport. För att ge arbetet en tydligare struktur har all information utarbetats från ett färre antal noggrant utvalda och erkända källor. Mot slutet av projektet etablerades en kon- takt med företaget Svalna för att diskutera en eventuell implementering av detta projekt i deras app. I detta skede kontaktades även KTH innovation för vägledning.
Information insamlas även genom kontakt och samarbete med olika klimat- och statistikorganisationer. Joachim Karlsson har kontaktats och har visat ett intresse för att bli involverad.
3 Litteraturstudie
För att förmedla all den kunskap som applikationen är tänkt att göra har en omfattande litteraturstudie genomförts. För att beräkna en individs sammanlag- da klimatpåverkan behövs statistik. Applikationen kommer därför behöva stödjas av en stor databas med statistik för olika produkter och tjänsters koldioxidutsläpp.
Vidare skulle det fastställas hur applikationens algoritm skulle fungera för att behandla den data som finns som input. Det är i detta steg som Karlssons av- handling och parvisa jämförelser kommer till användning. Applikationen ska även motivera individen och därför har även motivationsmetoder studerats.
3.1 Koldioxidekvivalenter
Det finns en mängd olika gaser som bidrar till växthuseffekten. För att förenkla visualiseringen av detta bidrag uttryckts alla dessa gaser som koldioxidekvivalen- ter. Detta innebär att den mängd av gasen i fråga uttrycks i den mängd koldioxid som motsvarar samma effekt på klimatet (Nationalencyklopedin, u.d.).
3.2 Områden av utsläpp
För att simulera funktionen av en omfattande databas så har totalt 15 st data- punkter valts ut för två områden, bilen och biffen. Dessa punkter valdes då dem är enkla för individen att förändra samt att det är något som de flesta läsare kan relatera till. Alla datapunkter är beräknade efter deras utsläpp av koldioxid.
De olika områden eller grupper som studeras baseras på Världsnaturfondens fem B:n. Dessa är Biffen, Bostaden, Bilen, Börsen och Butiken. Dessa områden utgör tillsammans en representation av en individs totala utsläpp. Biffen representerar individens matkonsumtion. Bostaden är den miljöpåverkan som kommer från indi- videns hem. Bilen innefattar alla resor som individen gör, alla slags fordon och allt från dagliga resor till flygresor till andra världsdelar. Börsen omfattar individens utsläpp från investeringar och sparande. Butiken står för de val som individen gör när den köper något i en affär. Nedan följer en mer djupgående redogörelse för varje kategori (WWF, 2020a).
3.2.1 Biffen
Maten står själv för en tredjedel av hushållens egna utsläpp, samt 16-22% av indi- videns konsumtionsbaserade utsläpp. Den största klimatpåverkan har köttproduk- tionen som står för 15% av världens totala utsläpp av växthusgaser. I detta ingår också foderproduktion och transport av både foder och kött. Foderproduktionen har också negativa effekter på klimatet i form av övergödning och minskning av den biologiska mångfalden. Stora naturområden skövlas även för att få mer plats för odling och djur (Naturvårdsverket, 2019).
Matproduktionen släpper även ut stora mängder koldioxidekvivalenter, produk- tionen av mejeriprodukter och nötkött släpper exempelvis ut miljontals kilon av metangas varje år. Bara metangasen i sig är en stor belastning för klimatet (Svenskt kött, u.d.). Vidare har även hanteringen av köttet, djuren och dess ursprung stora implikationer såväl etiskt som klimatmässigt (WWF, 2020b).
3.2.2 Bostaden
I Sverige går cirka 40 procent av den producerade energin till uppvärmning av bygg- nader, ungefär lika mycket som hela den svenska industrisektorn (WWF, 2020c).
Bostadens koldioxidutsläpp från uppvärmningen av husen har däremot minskat av- sevärt. 2018 uppgår utsläppen till ca 6% av vad det var 1990, se figur 1. Detta beror främst på att egen oljeuppvärmning har ersatts med fjärrvärme och värmepum- par. Denna förändring är det som hittills gett störst positiv påverkan på klimatet i Sverige. Att denna förändring har skett beror till stor del på att samhället änd- rat skatter och oljepriser, vilket har medfört att det i längden blivit fördelaktigt att byta uppvärmningskällan. Den fortsätta utvecklingen av denna trend vilar till största del på det enskilda hushållet (Naturvårdsverket, 2019).
Figur 1: Utsläpp av växthusgaser från egen uppvärmning av bostäder och lokaler 1990 - 2018 (Naturvårdsverket, 2019).
3.2.3 Bilen
Inrikes transporter utgör en tredjedel av Sveriges totala utsläpp varav personbilen står för hälften av detta. Statistik visar även på att svenskarnas flygresor utom- lands släpper ut lika mycket som alla personbilar i Sverige. Nya innovationer som effektiviserar förbränningen av fossila bränslen samt nya klimatsmartare alternati- va sätt att transportera sig är en av nyckelfaktorerna till en hållbar framtid. Men för att nå de klimatmål som är satta för 2050 kommer individen behöva förändra sina resvanor. Detta inkluderar bland annat att dra ner på resandet och att välja alternativa färdmedel för att ta sig korta sträckor. Dessa ändringar kommer även att påverka individens egen hälsa. Att gå eller cykla istället för att ta bilen korta sträckor kommer att ge positiva hälsoeffekter. Att ta tåget istället för flyget för inrikesresor skulle självklart också ge positiva resultat. Detta kräver ett samman- fall mellan individens egna val och att infrastrukturen utvecklas på ett sätt som möjliggör det, exempelvis genom att utöka tåglinjerna över landet (WWF, 2020d).
3.2.4 Börsen
Individen sparar pengar genom hela livet i fonder, aktier, försäkringsbolag och på bankkonton. Detta sker exempelvis genom att individens pension sätts in i fonder, individuellt aktiesparande eller att vårdnadshavare sparar till barnen och så vidare.
Genom att omsätta pengar på börsen blir individen därmed delägare i olika bolag.
Dessa bolag bidrar i sin tur till det globala koldioxidutsläppet. Genom att investera i företag som satsar på grön energi och tar ansvar för sitt klimatpåverkande och aktivt undvika företag som förbränner mycket fossila bränslen, kan individen i sin tur minska sitt bidrag till den globala uppvärmningen (WWF, 2020e).
3.2.5 Butiken
Människans konsumtion av saker som till exempel kläder, möbler och elektro- nikprodukter ökar och kan betraktas till viss del som överkonsumtion. För varje produkt som en individ anskaffar sig har material utvunnits, producerats och till- verkats, samt transporterats till lagret eller butiken innan inköp. Summan av ut- släppen är globala och har en stor klimatpåverkan på olika nivåer. När produktens livstid är över, eller i värsta fall innan, ska den återvinnas eller skrotas. Möjligheten till val för en produkts livscykel blir till slut oändliga. Individen kan med bättre vägledning och kunskap minska ohållbara inköp och bidra till förutsättningar för en bättre värld (WWF, 2020f).
Det alla dessa ovanstående områden har gemensamt är att de var för sig står för en stor andel koldioxidutsläpp och en stor del av denna klimatpåverkan kan minskas genom en förändring på individnivå.
3.3 Hållbara konsumtionsmönster
För att kunna vägleda individer till att miljömässigt hållbara beslut krävs det kun- skap om vad som är hållbart. Naturvårdsverket har tillsammans med 13 forskare från flera av Sveriges främsta universitet utfört en studie som försöker förutse hur konsumtionen i Sverige kommer utvecklas från 2001 fram till 2050. För att förut- se det analyseras det nuvarande konsumtionsmönstret och flera framtidsscenarion målas upp för att ge en bild av effekterna våra val kan få. Målet med denna studie
är att få individer att följa rapportens “bästa” scenarion för att Sverige och världen ska bidra på bästa sätt för att uppnå klimatmålen. Rapporten tar även upp olika sätt som kan få individen att gå i rätt riktning (Larsson, 2015).
Den klimatpåverkan som konsumtionen har kan minskas, förutsatt att individen har rätt kunskap och attityd. Kunskap om den miljöpåverkan som en produkt eller tjänst orsakar, är en typ av information som kan påverka hur konsumenter agerar (Larsson, 2015).
Figur 2 nedan redovisar utsläppen av växthusgaser från privatkonsumtionen i Sve- rige och hur den förändrats över tid. Trenden som illustreras i figuren visar på en ökad grad av utsläpp från importerade varor och tjänster, detta är en tydlig följd av den snabbt växande globaliseringen. För att nå ett hållbart levnadssätt kommer mycket ansvar återigen falla på individen (Larsson, 2015).
Figur 2: Diagram över förändringen av växthusgasutsläpp från den privata sektorn mellan 1993 och 2011 (Larsson, 2015).
Larsson (2015) diskuterar också att det inte enbart är rationella val som det hand- lar om i slutändan utan också identitetsskapande och exempelvis reklam från fö- retag som påverkar individen på olika sätt. Nedan följer samma indelning som Världsnaturfonden gör och innehåller det som författarna till Hållbara konsum- tionsmönster tar upp för varje underkategori (Larsson, 2015).
3.3.1 Biffen
År 2012 så bidrog matkonsumtionen till att ca 1,8 ton koldioxid per person släpptes ut. Denna konsumtion överstiger därmed enskilt målet att totalt släppa ut 1,7 ton koldioxid per person (WWF, 2019). I rapporten Hållbara Konsumtionsmönster så har det tagits fram fyra sannolika scenarier som redovisas i stapeldiagrammet nedan, se figur 3 (Larsson, 2015).
Figur 3: Stapeldiagram för fyra olika framtidsscenarier (Larsson, 2015).
Det optimalaste utfallet, som representerar stapeln längst till höger i figuren, är grundat på att individer övergår till en fullständigt vegetabilisk kost och att pro- duktionen av maten helt blir fossilfri. I detta scenario skulle matens utsläpp bidra till att ca 0,3 ton koldioxid totalt släpps ut. De övriga staplarna visar hur framti- den skulle kunna utspela sig om individen väljer andra matvanor (Larsson, 2015).
Figuren visar att 75% av de totala utsläppen från svensk konsumtion härstammar från kött och mejeriprodukter. Detta står i kontrast mot att köttet och mejeripro- dukterna står för ca 35% av medelsvenskens totala kaloriintag.
För att komma närmare klimatmålen måste konsumtionen av rött kött reduce- ras och ersättas av en vegansk kost. Ytterligare en anledning till att anföra detta skifte är de negativa hälsoeffekterna som kött medför i kontrast med de positiva från en vegansk kost. Livsmedelsverket rekommenderar max 500 gram tillagat rött kött i veckan utan någon rekommenderad lägstanivå. All den bra näringen som
finns i rött kött går att återfinna i en vegansk kost (Larsson, 2015).
3.3.2 Bilen
Det finns flera aspekter att ta hänsyn till gällande transporten. Dels måste sam- hället bidra med att ta fram alternativa resemedel. Sedan krävs det att individen också väljer att ta det mer miljövänliga alternativet som samhället tagit fram. En förhoppning är att någon som vanligtvis kör bilen till jobbet kommer att ha möj- ligheten att välja tunnelbana eller spårvagn istället utan några uppoffringar som att resan tar längre tid eller är mindre bekväm (Larsson, 2015).
Att förändra beteendet hos individer handlar också om att framhäva alternativ som förändrar synen på den individuella konsumtionen. Bilpooler, där fler männi- skor delar på ett begränsat antal bilar, som exempel: Individen äger ingen egen bil vilket medför att kostnaden för bilen blir direkt kopplad till hur mycket individen använder den. Detta möjliggör att individen enklare kan jämföra att resa med bilen mot att resa med kollektivtrafik. För individen blir det som att den köper en biljett till något av alternativen och därför kan jämföra de olika alternativen mer rättvist.
I och med detta blir kollektivtrafiken enligt Larsson (2015) mer konkurrenskraftig, även ur ett mer kortsiktigt perspektiv eftersom det är lättare att få en överblick över den egna bilens kostnader över en längre tidsperiod jämfört med en engångs- kostnad. Detta är ett tydligt exempel på hur viktigt det att modifiera hur de olika alternativen presenteras, så att de kan jämföras på ett rättvist sätt. Bilar står vanligtvis mest parkerade, genom att flera individer ges möjligheten att dela på en bil delas den individuella konsumtionen på alla som använder den (Östlund, 2019).
Det är ytterst osannolikt att helt miljöneutrala transportalternativ kommer upp- finnas inom en snar framtid. Det kommer därför att krävas fler alternativ och förändringar inom den kollektivtrafik som redan finns för att minska belastningen på klimatet. För att en individ ska välja kollektivtrafiken framför den egna bilen så behövs effektivare betalningssystem, en högre servicenivå och bättre samordning mellan de olika färdmedlen (Larsson, 2015).
Om tekniken fortsätter att utvecklas i samma takt som idag, är det möjligt att ut-
släppen från biltransporten närmar sig noll år 2050. För att det ska inträffa måste utvecklingen av el-fordon och förnybara bränslen fortsätta för att göra dem billiga och tillgängliga. Samtidigt måste samhället planeras och byggas på ett sätt som minimerar transportsträckor (Larsson, 2015).
3.3.3 Butiken
Ett stort problem uppstår som följd av överbefolkningen är att konsumtionsvoly- men, även sett endast till Sverige, ökar snabbare än den utveckling som krävs för att produktionen av produkterna ska bli klimatmässigt hållbar. Bedömningen är alltså att målet inte kan nås enbart med tekniska åtgärder utan kräver en beteen- deförändring på individnivå (Larsson, 2015).
Många individer tror idag att de löst problemet med överkonsumtion genom att handla second hand. Det finns visserligen fördelar med second hand men Larsson (2015) menar att marginalkonsumtionen, som enligt honom är den konsumtionsni- vå individen väljer beroende på sin budget, inte ger betydlig skillnad jämfört med genomsnittskonsumtionen. Problemet är i grunden att individer konsumerar mer än vad de egentligen behöver. Däremot om de konsumtionsmönster som innefattar second hand kombineras med kortare arbetstid, alltså en mindre summa att spen- dera, kan en följd förhoppningsvis vara minskad konsumtion (Larsson, 2015).
Information kring miljöpåverkan domineras i dagsläget av positiv information eller då något exempelvis är bättre för miljön så syns det. Detta är tvärt emot hälsoom- rådet där det oftast är negativ information som textas, exempelvis rökning dödar.
Ifall information om varor som har hög miljöpåverkan, som exempelvis nötkött, fick en varningstext likt cigaretter samt den information som finns idag behålls blir det rätta valet väldigt tydligt. Därmed skulle kunden på ett annat sätt kun- na förstå de konsekvenser som kommer med ens agerande samt få en förbättrad uppfattning om vad som är hållbart (Larsson, 2015).
3.3.4 Bostaden och Börsen
Både bostaden och börsen är väldigt individberoende och har ett gemensamt pro- blem. De åtgärder som krävs för att minska sina utsläpp är inte helt triviala. Det
som drar mest energi, alltså det som bidrar mest till utsläppet av koldioxid, är uppvärmningen av bostaden. För att minska energiåtgången behöver alltså upp- värmningen effektiviseras. Det finns många olika sätt att värma upp ett hus. Ett relativt energisnålt alternativ som blir allt vanligare är att installera bergvärme.
En bergvärmepump är mycket energisnål i jämförelse med en oljepanna. Problemet är att det är väldigt dyrt att installera bergvärme vilket innebär att inte alla har möjlighet att genomföra en sådan förändring. Det som enkelt går att påverka är vattenkonsumtionen. Att vattnet används sparsamt är något som alla individer i ett hushåll kan påverka (Larsson, 2015).
På börsen återfinns det egna ansvaret. Det är främst individen själv som kan välja att investera sina pengar i företag och produkter som har en mindre påverkan på klimatet. Kruxet är att det inte finns några tydliga riktlinjer att gå efter. Att ana- lysera företag på egen hand blir dessutom snabbt invecklat och komplicerat. Det har däremot nyligen utvecklats nya verktyg som ska förenkla handel med hållbara företag. Ett exempel är Avanzas funktion ”Spara hållbart” som släpptes år 2020.
Detta är en funktion som hjälper kunden att, efter att kunden svarat på ett antal frågor, ta fram fonder som till exempel arbetar med förnyelsebar energi eller är helt fossilfria. Detta sker genom funktionen ”Hållbarhetsindikatorn” som tydligt anger en siffra mellan 1-100 på företag. Denna siffra baseras på beräkningar av företaget Sustainanalytics (Avanza, ud).
3.4 Systematiskt parvisa jämförelser
En av de grundläggande funktionerna i det digitala verktyget ska vara att presen- tera individuella åtgärdspunkter för att leva mer klimatsmart. Avhandlingen som Joachim Karlsson skrev 1998, ”A Systematic Approach for prioritizing Software Requirements”, beskriver hur en metod med systematiskt parvisa jämförelser kan effektiviseras och i slutändan skapa ett praktiskt prioriteringsverktyg. Metoden, som senare blev underlaget för företaget Focal Point, var ett verktyg som hjälpte företag med beslutsfattning i olika mån (Karlsson, 1998).
Metoden för parvisa jämförelser innebär att en grupp eller individ ska jämföra en mängd kriterier och inbördes bestämma hur viktiga de är för gruppen eller in-
dividen. Kriterierna jämförs parvis fram tills alla kriterier jämförts mot varandra.
Detta lämnar gruppen eller individen med en hierarki av kriterier som rangordnats från viktigast till minst viktig. Ett problem som tidigt uppstår i tidigare versio- ner av metoden är att antalet jämförelser snabbt ökar med antalet start-kriterier.
Avhandlingens mål var att effektivisera denna metod och minska antalet nödvän- digt parvisa jämförelser. Antalet jämförelser beräknas, utan effektivisering, med ekvationen nedan, se ekvation 1 (Karlsson, 1998).
X = n· (n − 1)
2 (1)
Där X är antalet jämförelser och n är kriterier att jämföra.
Genom att studera ekvationen närmre synliggörs ett problem. En jämförelse av exempelvis 50 olika kriterier skulle innebära att 1225 parvisa jämförelser behöver utföras. Detta problem kan lösas på olika sätt och avhandlingen framhäver speci- ellt två lösningar. Antingen jämförs kriterierna slumpvis eller så jämförs de efter en tidigare skapad hierarki som beskrivs närmare nedan. Kriterierna bör också kunna grupperas så att vissa kriterier utesluter möjligheten att jämföra andra. På det sättet kan processen effektiviseras. I detta steg bör också vissa kriterier som gör så liten skillnad i slutprodukten kasseras och uteslutas helt (Karlsson, 1998).
Vidare så uppstår situationer som följande exempel.
Det finns tre kriterier som ska jämföras, A, B och C. A jämförs med B och A är viktigare. B jämförs med C och B är viktigare därmed: A>B och B>C. den sista jämförelsen A jämfört med C bör i teorin egentligen inte behöva genomfö- ras. Därmed försvinner dessa jämförelser automatiskt. Däremot uppstår det ibland situationer där A faktiskt bedöms mindre viktig än C och då skapas en motsägel- sefull situation och förhållandet behöver undersökas närmare. Här är det alltså ledningen för företaget som tillämpar Joakims metod som behöver bestämma vil- ken taktik som bör tillämpas, och värdera tid mot att risken att rangordningen mellan vissa kriterier blir felaktig eller outforskad (Karlsson, 1998).
I avhandlingen lyfts även att det minst bör vara fem kvalificerade anställda som är med och tar besluten. Att det både tar mycket tid och energi att genomföra ett större antal parvisa jämförelser är också något som diskuteras. Karlsson (1998)
menar att detta kan lösas genom att de parvisa jämförelserna kan ske sporadiskt, alternativt på kontinuerligt utsatta tider. Detta tills alla jämförelser genomförts.
De tre huvudproblemen för företaget att lösa är alltså att det ska finnas minst fem med på mötet, att personerna som närvarar faktiskt är befogade till att ta besluten och att företaget bör överväga tidsaspekten.
Under en process för att utvärdera olika val så tar Karlsson (1998) upp fem viktiga steg:
1. Skapa en grupphierarki
Här finns det olika metoder för att skapa en hierarki mellan de olika typer av kriterier, det kan handla om att rangordna vilka som är de viktigaste kriterierna och de som har störst påverkan. Det handlar exempelvis om att dela upp kriterierna i olika grupper för att inte jämföra olika kriterier som i slutändan inte påverkar varandra.
2. Definiera kriterier
Det viktigaste med denna punkt är att alla involverade. De som ska vara med och att ta beslutet måste förstår vad varje kriterium betyder och innebär.
Alla behöver kunna utvärdera kriteriet under samma förutsättningar.
3. Utföra parvisa jämförelser
Under detta steg utförs jämförelserna parvis och därmed skapas en ny hie- rarki utifrån de beslut som gruppen tar. Viktigt här är att de involverade bifogar en kommentar varför det specifika valet gjorts.
4. Fastställa kriteriernas ömsesidiga beroende
Alla olika kriterier har olika relationer till varandra. Ett kriterium kanske utesluter ett annat, eller att ett annat krav kan vara fullständigt beroende av ett tredje. Vissa val kan lyfta upp varnadra och tillsammans utgör en bättre lösning en ett annat ensamt alternativ.
5. Diskutera
Karlson (1998) skriver att diskussionen kring valen bland kriterierna är den absolut viktigaste delen efter de parvisa jämförelserna.
3.5 Motivationsstrategi och beteendeförändring
Under denna rubrik är den primära informationen tagen från kandidatuppsatsen
“Att främja miljömässigt hållbart beteende” (Abelholt, 2018). Arbetet är baserat på flertalet analyser och intervjuer av projektledare och deras strategier för en effektiv miljömässig beteendeförändring.
Abelholt (2018) tar inledande upp att en önskad förändring med fördel initie- ras i samband med någon annan större förändring. En sådan situation uppstår exempelvis när en person flyttar, vilket oftast tolkas som en större förändring.
Personen bör, enligt Abelholt (2018), anse att det är lättare att samtidigt föränd- ra även andra beteenden, som exempelvis hur personen i fråga tar sig till jobbet.
Detta i konstrast mot att personen skulle förändra sina resvanor utan någon annan förändring som ”grund”. Det handlar om att hitta personer, målgrupper, som är villiga att göra en förändring och utse rätt tillfälle att genomföra detta. Abelholt (2018) argumenterar för att enkätundersökningar är ett bra och effektivt sätt att ta reda på dessa omständigheter.
Ekonomiska faktorer är också en stark motivationsfaktor och bör tas i akt vid försök till beteendeförändring. Det är enklare för en individ att förändra ett bete- ende om det innebär en ekonomisk vinning utan några andra uppoffringar enligt Abelholt (2018).
För att få en högre genomslagskraft skriver Abelholt (2018) att det är viktigt, för att uppnå en förändring, att avsätta tid till interaktion och att återupprepat uppmuntra till förändringen. Detta för att upprätthålla motivation och engage- mang. En ytterligare strategi som på sätt och vis bygger på samma princip är att målgruppen ska involvera sin omgivning och sprida förändringens budskap vidare.
Genom att på olika sätt visa andra att en förändring genomgås, kan också öka motivation och engagemang hos individen. Det gäller också att lyfta fram andra goda exempel och försöka simulera att många i individens omgivning genomgår liknande förändringar för att skapa ett sammanhang (Abelholt, 2018).
Om en individ redan har visat ett intresse för att genomgå någon slags förändring,
är det gynnsamt att be individen att ange när i tiden som förändringen planeras att realiseras. Detta skapar en grund för det kognitiva arbetet som behövs för ett nytt slags beteende (Abelholt, 2018).
Kontextuella faktorer är de faktorer som beror på den miljö som individen be- finner sig i och de fysiska faktorer som är betydelsefulla i ett visst sammanhang.
Kontextuella faktorer har stor påverkan i vissa områden. Till exempel har kanske bara bilanvändandet en chans att minskas om det finns alternativa färdsätt till- gängliga. Ett annat exempel är att återvinningsanläggningar i sig endast främjar återvinning bland de som redan har ett intresse för miljön. Kontextuella faktorer gör varje individ unik i det avseendet (Abelholt, 2018).
Motivation är en av de viktigaste faktorerna för beteendeförändring. Om det initi- alt är väldigt höga krav till förändringen, så är det oftast endast ett fåtal individer som har tillräckligt med motivation för att övervinna barriärerna. Om situation är tvärtom, och det krävs en liten mängd energi för ett visst alternativ, så kommer majoriteten av människor att välja det. Problemet är att de miljömässigt hållbara alternativen ofta är mer omständliga och krävande än andra alternativ. Det råder därmed även en diskussion om denna situation kan vändas. Ett sätt är att införa ett incitament eller en subventionering för det beteende som är önskvärt. Abelholt (2018) betonar dock att detta inte alltid är det mest effektiva tillvägagångssättet eftersom ett belönat beteende ofta stoppas så fort belöningen försvinner och blir då oftast heller ingen “spill over-effekt”, vilket i detta sammanhang betyder att ett bättre miljötänk inte appliceras på nya situationer bara för att det anammats i en annan. Individen gör endast det som den blir belönad för, vilket leder till att individen inte gör andra förändringar för ett miljömässigt hållbart liv, detta be- teende uppstår vanligtvis då individen inte har haft som helt intresse från början.
Dock ska belöningar inte avskaffas helt, men bör användas sparsamt och smart.
Incitament kan även användas för att göra vissa dåliga beteenden mer kostsamma för individen (Abelholt, 2018).
Vidare diskuterar Abelholt (2018) att fokus inte heller bör ligga på det som fun- gerar dåligt i samhället eftersom detta ofta leder till att det krävs någon form av hjälteinsats från individen. Barriären som tidigare nämnts är i denna situation
alltså relativt hög. Det är däremot fördelaktigt att lyfta fram de människor och insatser som redan faller inom de önskade ramarna för ett hållbart liv. Detta ska- par en uppfattning av att beteendet redan är etablerat hos andra vilket är positivt då det som individ är lättare att anamma samma uppförande. Detta i kontrast till den frekventa frågan "vad spelar det för roll hur jag gör om ingen annan gör det".
Abelhol (2018) tar också upp ett scenario där ett universalt regelverk som förbjöd allt som var dåligt för miljön snabbt skulle leda till nya normer och att männi- skor snabbt skulle glömma bort att det ens var på något annat sätt tidigare. Ett enkelt sätt att effektivt sprida en föreställning om normer är genom sociala medier.
Ytterligare en aspekt som är avgörande är hur uppmaningen formuleras, män- niskor lyder hellre ett budskap som formuleras på ett positivt sätt, exempel: “släng gärna skräpet i papperskorgen” gentemot “släng inte skräpet på gatan” då den förstnämnda frasen skulle få högre genomslagskraft (Abelholt, 2018).
3.6 Originalitet
Nedan presenteras liknande projekt som i vissa mån överlappar med detta.
3.6.1 Svalna
Svalna är ett företag som i grunden analyserar det användaren spenderar pengar på och konverterar detta till hur mycket koldioxid som släpps ut som följd. Svalna har ett samarbete med Statistiska Centralbyrån och använder deras miljöräken- skapsdata om landets ekonomiska aktiviteter som är kopplade till utsläpp. Svalnas beräkningar fungerar förenklat genom att användaren kopplar sin bank till de- ras app genom företaget Tink. Därefter analyseras användarens transaktioner och köpen kategoriseras i olika grupper. Vid användandet anges även uppgifter om adress, resvanor och matvanor. Svalna presenterar också möjligheten att ansluta till, eller skapa egna, grupper för att kunna jämföra sina egna utsläpp mot andra i ens närhet. Svalna påstår också att de inte bara ta med det faktiska utsläppet vid till exempel en resa med tåg, utan också utsläppen från från hela produktens, i detta fall tågets, livscykel (Svalna, u.d.).
3.6.2 Andra delar av världen
Det finns ett fåtal appar på den internationella marknaden som indirekt konkur- rerar med den app som nu utvecklas i detta projekt. Det som redan existerar på marknaden är för det mesta appar som riktar in sig på mer specifika åtgärdspunk- ter som exempelvis olika sätt att dela bilar, kartor som visar lokala bönder vilket möjliggör inhandlande av närproducerad mat och så vidare. Det finns även appar som liknar Världsnaturfondens miljökalkylator (WWF SEI, u.d.) som kan räk- na ut vilket ekologiskt fotavtryck individen själv bidrar med. Till exempel finns Carbon Footprint, som analyserar utsläppet från hemmet genom att konvertera räkningar till koldioxidutsläpp (Carbon Footprint Calculator, u.d). Det finns där- emot ingen app som direkt hjälper och motiverar en till att minska sina utsläpp genom motiveringsmetoder i större utsträckning.
Det som gör Svalna unikt jämfört med andra appar som undersökts är att deras verktyg kopplas direkt till ens bankkonto istället för att göra en självuppskattning.
Detta ger en mer exakt bild av hur mycket användaren släpper ut och vilka kate- gorier användaren kan förbättra (Svalna, u.d.).
Det kan uppstå en försiktighet hos användaren när det gäller att koppla ett bank- konto till någon yttre tjänst. Det gäller därmed att övertyga individen om att det är nödvändigt, och att skapa en trygghet så det inte känns osäkert på något sätt (Sepahvand Stenudd. 2015).
3.7 Hållbarhet
Allt fler människor får tillgång till internet. En av följderna till detta är att be- lastningen på miljön ökar genom den energiförbrukning som går till att driva alla servrar som olika webbplatser ligger på. Mycket energi går även åt till kylning av de lokaler som servrarna förvaras i. Det är dessutom inte bara människor som står för användningen av dessa servrar, antalet saker som är uppkopplade till in- ternet år 2020 förväntas uppnå 26 miljarder, kallas också för “Internet of things”
(Forskning framsteg, 2016). Tidigare visade undersökningar att datavolymen och energiförbrukningen växte jämlikt, men en ny trend visar att dessa kurvor har skiljts åt. Detta diskuteras i en rapport skriven av Jens Malmodin och Dag Lun-
dén (Malmodin, Lundén, 2018). I denna rapport presenteras att all informations- och kommunikationsteknologi, alltså den infrastruktur som gör det möjligt för fö- retag och individer att kommunicera med varandra, 2015 motsvarade 1,15 % av det globala elnätet samt 0,34% av allt koldioxidutsläpp globalt. För att minska den globala miljöpåverkan som detta har finns det flera faktorer att ta hänsyn till.
Genom att samla ihop så många servrar som möjligt i en lokal kan värmen bear- betas effektivare. Vidare kan serverhallarna placeras i kallare områden, Facebook har exempelvis sina europaservrar i utkanten av Luleå. Detta har lett till en sänkt energiförbrukning då den naturligt kalla luften används för att kyla anläggningen.
Ett effektivt kylsystem är också viktigt för att hålla energiförbrukningen så låg som möjligt. Det finns idéer och teorier om vad den överblivna värmen skulle kunna användas till för att optimera energiförbrukningen. Om det är möjligt att koppla in den överblivna värmen till ett allmänt värmesystem är det en bättre lösning än att bara släppa ut den. Nya idéer testas, exempelvis har en metod för att använda den överblivna värmen till att odla växter i växthus utvecklats. I allmänhet ligger svårigheten framförallt i att transportera värmen utan att orsaka större energiför- luster. Även företagen vinner på att utveckla nya lösningar eftersom pengar sparas genom energieffektiva lösningar. (E2B2, 2020).
4 Resultat
Nedan följer en tabell med datapunkter, som samlats in från ett flertal källor, för hur mycket olika transportmedel och mat släpper ut dessa används senare i simuleringen, se Tabell 1 (se rubrik 7.1). Tabellen används i app-simuleringen.
Tabell 1: Utsläppsdata för olika kategorier.
Utsläppsdata
Transport g CO2/km
Elbil 170
Bensinbil 210
Flyg - internationellt 102 Flyg - inrikes 133
Motorcykel 95
Cykel 0
Elcykel 0
Gång 0
Tunnelbana 0
Buss 32
Tåg 0.067
Voi 20
Mat kg CO2/kg
Ekologiskt nötkött 26
Nötkött 66
Lammkött 17
Gris 6
Kyckling 3
4.1 Världsnaturfonden och hållbara konsumtionsmönster
Studien av Världsnaturfondens system, för hur de har delat upp människans kli- matbelastning i fem olika delområden, resulterade i ett systematiskt sätt kvan- tifiera klimatbelastningen. Dessutom också exempel på olika möjligheter till för- ändringar inom de olika delområdena. Förutom de specifika uppgifterna om varje
delområde så användes framförallt kunskapen om att det finns möjligheter till sto- ra förändringar globalt bara genom mindre beteendeförändringar hos den enskilda individen.
Från avsnittet Hållbara Konsumtionsmönster så har scenarier tagits fram av fors- kare från flera av Sveriges främsta universitet (Larsson, 2015). Resultatet från detta har lagt grunden för det levnadssättet som verktyget är tänkt ska leda an- vändaren mot. Det inkluderar framförallt kost och transport, men tar upp alla sektioner som redovisats av Världsnaturfonden.
4.2 Metod för effektiva parvisa jämförelser
Genomgången av Karlssons (1998) avhandling har resulterat i det arbetssätt som metoden i den färdiga produkten skall baseras på. Ur avhandlingen framgår det hur de parvisa jämförelserna fungerar och metoder för att reducera antalet jämfö- relser. Metoden är ursprungligen skriven och anpassad för företag, resultatet från detta blev en diskussion om hur de enskilda stegen kan konverteras till att anpas- sas för individnivå, detta redovisas i stegen nedan.
Nedan redovisas de fem steg som Karlsson (1998) tagit fram för att genomföra parvisa jämförelser på ett effektivt sätt. Varje steg redogör vad som är viktigt från skaparen av ett digitalt verktyg och vad som behöver förändras för att metoden ska kunna anpassas för individnivå.
1. Skapa en grupphierarki:
Kriterierna i appen ska vara viktade så att valen som har störst inverkan på klimatet är överst i hierarkin. Appen ska i detta steg även radera alternativ som inte är anpassade för användaren.
2. Definiera kriterier:
Som skapare av appen är det viktigt att ge användaren underlag till att fatta ett så bra beslut som möjligt. För att möjliggöra detta behöver användaren relevant och korrekt information.
3. Utföra Parvisa jämförelser:
Användaren utför parvisa jämförelser mellan olika relevanta alternativ. Ap-
pen behöver även presentera åtgärder som användaren inte själv har tänkt på. Därför bör en så stor variation med så många olika infallsvinklar som möjligt samlas in. I sin avhandling poängterar Karlsson (1998) vikten av att ge möjlighet till att infoga förklarande kommentarer gällande beslut som tagits. Detta skulle kunna användas i appen genom att användare kan lägga egna kommentarer som sedan andra personer som finner sig i samma situa- tion kan ta del av. På så sätt skapas även ett socialt nätverk.
4. Fastställa kriteriernas ömsesidiga beroende:
Det kan vara svårt att koppla ömsesidiga beroenden då de både är beroende av att individen kan göra val utifrån sina egna förutsättningar och att ap- pen kan kategorisera de olika alternativen. Kriterierna kan exempelvis, som tidigare nämnts, ha en inverkan på varandra genom att ett val utesluter ett annat, eller att välja två alternativ är bättre än att välja ett enskilt. Eftersom att det finns en risk att appen raderar alternativ som hade passat för använ- daren så är det viktigt att appen inte tar bort alternativ i onödan. Appen ska kunna använda den informationen den har om användaren på ett sätt som gör att bra resultat framarbetas så effektivt som möjligt.
5. Diskutera:
Karlsson (1998) betonar vikten av att kunna diskutera besluten med andra.
Appen bör ha en funktion som möjliggör att individer kan ställa frågor till andra användare eller på annat sätt diskutera sina beslut.
De finns alltså tre problemen för ledningen att lösa, att det ska finnas minst fem personer på mötet, att de som är med har den relevanta kunskapen och att det är tidsmässigt hållbart. Verktyget i sig måste representera ledningen i företaget.
Verktyget bör, för bästa resultat, kunna erbjuda vägledning och tillhandahålla diskussionsmöjligheter eftersom användaren fattar besluten själv. Användaren har kanske heller inte de rätta kunskaperna om ämnet för ta rätt beslut vilket styrker vikten av funktionen ytterligare.
4.3 Motivationsmetoder
Den genomförda litteraturstudien kring olika motivationsfaktorer och olika sätt att öka sannolikheten för att individer ska förändra ett beteende resulterade i olika
beprövade tekniker och situationer som ska användas när målet är att förändra någons beteende. Framförallt handlar det om att hitta ett sätt att individen själv ska inse att det finns anledning till att förändra sitt eget beteende och kan hitta motivation i sig själv (Larsson, 2015).
4.4 Marknadsanalys
Det finns ett antal appar som på olika sätt beräknar en individs koldioxidavtryck, men ingen som är dedikerad till att analysera användarens beteende och sedan presenterar individuella åtgärdsförslag. De olika apparnas funktion har även stu- derats, framförallt hur de samlar in information från användaren. Självskattning var det mest vanligt förekommande, Svalnas konsumtionsanalys genom internet- bank är en unik lösning på den internationella marknaden. Det finns två tydliga standarder för hur resultatet av en individs konsumerande presenteras. Anting- en presenteras det i kilogram koldioxidekvivalenter eller omräknat till hur många jordklot som behövs om alla skulle leva på samma sätt som användaren.
4.5 Simulering
Resultaten summerade har lett till följande koncept: När appen först startas till- frågas användaren att ange uppgifter om sig själv. Den ber om uppgifter som ålder, adress och ber om tillgång till användarens geografiska position. Vidare får använ- daren två alternativ, antingen kopplas individens bankkonto direkt till appen, likt Svalna, eller så får användaren själv mata in egna skattningar, likt Världsnatur- fondens Klimatkalkylator (WWF SEI, u.d.). Om användaren väljer det senare alternativet ges även möjligheten att skanna in kvitton vid köp av varor för att få ett noggrannare snitt. Med denna information beräknar appen det totala koldiox- idutsläppet som användarens livsstil orsakar och sorterar in påverkande faktorer i olika kategorier enligt de fem B:na. Så långt har användaren fått en översikt om hur mycket koldioxid som släpps ut och samtidigt beräknar appen vilken kategori som har mest utrymme för förbättring. För att ge användaren en referenspunkt så visas information om vad som är normalt i Sverige idag, vad som skulle krävas för att nå klimatmålen som är satta för 2050 samt även vänners, eller andra speciella gruppers, utsläpp. Användaren får nu sätta upp ett mål i form av hur stor minsk- ning av koldioxidutsläpp som kan vara rimligt, se bilaga A s. 1-2. Utifrån målet kan
användaren välja i vilken mån och möjlighet som förändring kan ske för de olika kategorierna. I detta läge så applicerar appen också de motiveringstekniker som redovisats i litteraturstudien, se bilaga A sida 13-14, till exempel att det är viktigt få användaren att sätta en tidsram på när målet ska vara uppfyllt. Därefter börjar appen systematiskt presentera alternativa vägar för hur användaren kan genomgå vardagen och påverka klimatet i en mindre utsträckning. Detta genom metoden för parvisa jämförelser som visualiseras i bilaga A, s 3-10.
För varje presenterat alternativ redovisas först och främst hur stort påverkan det alternativet har på klimatet i form av koldioxidutsläpp. Övrig information som kan tänkas hjälpa användaren i jämförandet mellan olika alternativ presenteras också i samband med detta. Detta är exempelvis konkret information som hur många ka- lorier som användaren bränner genom att cykla till jobbet jämfört mot att gå. Men det kan också vara mer djupgående information och länkar till exempelvis recept vid olika val i mataffären eller hur individen bör placera sina pengar på börsen för att få ett miljömässigt hållbart sparande, exempelvis genom att föra användaren vidare till Avanzas hållbara sparverktyg. Här tar också appen användning av denna data som initialt matats in i appen, det är mening att den ska kunna sålla bort al- ternativ som inte är möjliga för användaren, detta framförallt för att spara tid och göra det möjligt att lägga mer fokus på viktigare parvisa jämförelser (kapitel 4.3, steg tre "Utföra parvisa jämförelser"). Exempelvis har appen fått information om användarens adress och därmed kan den tidigt ta bort orimliga alternativ för hur användaren till exempel ska ta sig till jobbet. Denna situation uppstår exempelvis när vissa transportalternativ inte finns tillgängliga i den staden som användaren bor i.
Efter att användaren har gått igenom de val som appen tycker är relevanta och jämfört dem parvis presenteras en hierarki. Denna är baserat på hur användaren valde under de parvisa jämförelserna. Alternativet högst upp i hierarkin bör vara det bästa valet, eftersom användaren genomgått alla alternativ och utifrån sina egna förutsättningar se bilaga A s. 11. Användaren väljer det alternativet och det sätts in i den övriga statistiken för hur användaren påverkar klimatet.
4.6 Samarbete med Svalna
Den kunskap som samlats in genom dessa studier samt de idéer och tankar som utvecklats har lett till ett potentiellt samarbete med företaget Svalna. I ett mö- te med företaget presenterades de resultat och idéer som studien lett till. Sedan diskuterades även möjligheterna till att implementera vår metod i deras redan befintliga app. Båda parterna var överens om att det kan bli ett lyckat samarbete.
5 Diskussion
Nedan diskuteras de resonemang som står bakom de val som gjorts, samt de me- toder som använts.
5.1 Motivering av metod
Att utveckla en app kan göras på många sätt. Att basera relativt mycket av den inhämtade datan på ett begränsat antal källor var ett beslut som övervägdes no- ga. Detta skapade en tydlig struktur, gjorde arbetet mer överskådligt samt gjorde arbetet mer trovärdigt då många av andra studier som undersökts även hänvisar till dessa källor. Ett alternativt sätt att genomföra litteraturstudien är att göra en bredare studie som är mer djupgående i all fakta och statistik. Det hade gett en möjlighet att skapa mer av en egen uppfattning om vilka riskfaktorer som finns och vilka åtgärder som hör till. Att utföra detta hade dock tagit majoriteten av den tillgängliga tiden, vilket hade resulterat i mindre tid för att utveckla funktioner och dylikt. Genom att endast använda säkra källor som själva utfört ett grundligt arbete säkerställs rapportens validitet.
Ett alternativt tillvägagångssätt att basera appens val av miljöåtgärder hade va- rit att genomföra enkätundersökningar och intervjuer i samband och kombination med den breda litteraturstudien. Det hade lett till en fokuserad preferens för vad och hur mycket individen är villig att ändra. Det finns dock två stora nackdelar i denna metod. Den första är att oavsett hur många intervjuer som hålls, finns det inte en människa som är den andra helt lik. Även om statistik pekar på att de flesta helst tar cykeln till jobbet istället för bilen så stämmer det ändå inte in på alla. Det problematiska är att det inte finns något enkelt eller pålitligt sätt att analysera den osäkerheten. Den andra nackdelen är att det skulle vara alldeles för tidskrävande att utföra alla dessa intervjuer och undersökningar. Intervjuerna hade behövts hållas på så många heterogena platser som möjligt eftersom någon som bor i Norrbotten inte har samma möjligheter till lokaltrafik som en person i en storstad har. Framförallt hade det behövts en substantiell mängd. Det bästa hade varit om det hade funnits tid till att göra enkätundersökningar som komplement till den breda litteraturstudien som redovisats i denna rapport.
Ett ytterligare alternativ hade varit att endast fokuserat på ett område av de fem B:na och göra en djupdykning endast i den utvalda kategorin, för att sedan applicera resten av denna rapport. Det hade fått en liten annan angreppspunkt och därmed förmodligen en annan utgång. Fördelen med detta hade varit att rap- porten hade blivit mindre spretig, men ändå ha förmågan att simulera en grund till en framtida app.
5.2 Hållbara konsumtionsmönster
Larssons studie utgavs år 2015 och en hel del har ändrats på de få åren som gått sedan dess. Eftersom mycket tid och arbete har lagts på att förutse de mest sannoli- ka scenarier så långt fram som till 2050 så är forskningen fortfarande högst aktuell.
Målet är att produkten ska följa de direktiv som utvunnits ur litteraturstudien.
Dels i form av att förmedla kunskap och information, men även genom Larssons (2015) framställda metoder att ändra individers beteende. Larsson (2015) beskri- ver att de val som görs inte endast består av rationella beslut utan påverkas även av andra faktorer. I den första versionen av produkten skall informationen och kunskapen vara riktad och anpassad till individnivå.
Överkonsumtion skiljer sig från de tidigare kategorierna. Om beräkningarna en- dast tar hänsyn till vad som händer innanför Sveriges gränser är det enskilt bästa alternativet att inte köpa något alls, eftersom all konsumtion på något sätt be- lastar klimatet. Varor har dock oftast en global försörjningskedja där det råder annorlunda omständigheter. Flera faktorer spelar in för att användaren ska kunna ta ett kunskapsgrundat beslut. Varor bidrar exempelvis till jobb för människor under konstruktionsfasen av varan. Varans material måste utvinnas, behandlas, inspekteras osv. Varan kan på så sätt vara mycket mer än en siffra i hur mycket koldioxid den bidrar med. På vilket sätt och var, konstruktion och materialut- vinning hanteras måste olika faktorer också vägas in. Detta leder framförallt till att myndigheter behöver ta fram ett system för att säkerställa att varor som im- porteras tas fram på ett humant sätt men också belastar miljön så lite som möjligt.
Att handla i second hand-butiker har många fördelar, men ur en miljösynpunkt är
skillnaden till slut marginell. Problemet är som tidigare nämnt att individen väl- jer att konsumera mer än nödvändigt. Second Hand har självklart andra positiva egenskaper, personer med lägre ekonomisk standard ges möjligheten att höja den.
Paradoxen är dock att individen som köper en ny produkt kanske inte skulle gjort det ifall möjlighet att sälja den vid ett senare tillfälle inte funnits.
Bilar är en av de största kategorierna inom utsläpp som finns idag. Att uppskatta det totala utsläppet för en bil är dock väldigt komplicerat. Anledningen är att det finns så många faktorer att ta hänsyn till. Exempelvis hur mycket produk- tionen för de nya bilarna släpper ut samt, för elbilar, hur elen som bilen laddas med producerats och så vidare. Det är därför svårt för individen att göra ett helt rättvist val, den information som presenteras för konsumenten är bara hur mycket koldioxid bilen släpper ut per kilometer.
5.3 Motivationsstrategi och beteendeförändring
Att motivera och försöka påverka en beteendeförändring hos appanvändaren är den stora skillnaden mot liknande verktyg som finns idag. Att förändra ett beteende hos en människa via ett program är ingenting nytt, det behöver bara appliceras och anpassas för den typ av plattform som denna rapport avser.
Att hitta den målgrupp som faktiskt vill göra förändringar av detta slag kan vara svårare. Många skulle säkert påstå att de vill leva ett mer miljövänligt liv, men vilka är beredda att genomföra den förändringen redan imorgon? Framförallt blir detta tydligt då de som laddar ner liknande appar i många fall redan har en inten- tion att förändra sitt beteende. Det svåra blir att nå ut till de som behöver ändra sitt beteende men inte själva inser det eller inte bryr sig.
Enligt Abelholt (2018) så var en teknik för att främja en förändring att uppre- pat uppmuntra förändringen samt att avsätta tid för att förändringen ska ske.
Detta är menat i företagssammanhang men hur kan detta appliceras på produk- ten i denna rapport? Hur stimuleras upprepad närhet utan att kliva över gränsen för att användaren skall tycka att att det blir irriterande? Ett sätt att analysera detta är att framställa en graf som visar hur högt användandet av appen är mot
hur många påminnelser som appen skickar. Sociala medier är ett tydligt exempel på Abelholts (2018) teori om hur användaren kan bli engagerad av att engagera andra. Denna teknik bör kunna användas med fördel även i vår app, exempelvis genom att användaren ges möjligheten att dela med sig av sina framgångar eller liknande med sin omgivning.
En åtgärd för att förändra ett beteende, där individen redan visat intresse för förändring, var att be individen ange den tidpunkt då förändringen ska påbörjas.
Detta kan enkelt implementeras i vår app genom att användaren tillfrågas om vil- ken tidpunkt det nya beteendet ska implementeras. Därefter skickas en notis ut som påminnelse när denna tidpunkt infaller.
För att ta hänsyn till de kontextuella faktorerna i vår app så kanske det även bör presenteras lättillgänglig data för hur en individ till exempel kan ta sig mellan punkt A och B. Hur lång tid det tar och hur mycket det kostar. Ett sätt att lösa detta på skulle vara att integrera Google maps kartfunktion så att användaren direkt kan se på vilket sätt och hur lång tid det tar att ta sig mellan sina inmatade destinationer.
Vidare tog källan upp att det är viktigt att försöka skapa normer eftersom in- divider lättare tar upp ett gemensamt beteende. Ett sätt att göra detta på var just genom sociala medier. Här skulle appen kunna hjälpa till genom att använda en algoritm som visar upp exempel på andra individer som genomför det önskade beteendet. Detta skulle skapa en känsla av gemenskap och påvisa att användaren inte är ensam i att genomgå denna förändring. Ett sätt att införa detta i verkty- get skulle vara att koppla appen till användarens sociala medier eller genom att andra användare delar sina händelser direkt i verktyget. Vidare ska det inte vara uppenbart att verktyget försöker förändra användarens beteende, de tekniker som är menade att förändra beteendet bör bygga in verktyget så att de blir sömlösa.
Samtidigt som denna rapport skrivs, våren 2020, är världen mitt inne i en pandemi som orsakats av viruset Covid-19. Abelholt (2018) tar i sin studie upp ett scenario där lagar och regler förbjöd allt som har en negativ inverkan på miljön. Abelholt (2018) menar att människor då snabbt skulle anpassa sig till de nya förhållandena
och att förändringen snabbt blir en del av vardagen. Denna teori återspeglar sig i stor utsträckning i situationen världen nu befinner sig i. Många delar av världen är totalt nedstängda och folk får inte ens vistas utomhus. Detta skulle kunna tyda på att några ställen i världen kan genomföra drastiska förändringar om situationen kräver det. Covid-19 har förändrat vardagen för många till något helt nytt, och därmed bevisat att det finns platser där människor kan anpassa sig till radikalt nya förhållanden relativt snabbt. Om, eller troligtvis när, det skulle uppstå en situa- tion där mänskligheten behöver göra stora vardagliga förändringar för att rädda klimatet så finns det goda chans att utfallet till slut blir positivt.
Även länder där myndigheterna inte infört totalt omfattande restriktioner har lyc- kats begränsa spridningen av viruset i betydande omfattning. Detta beror till stor del på att befolkningen av landet följer de rekommendationer som utfärdats men även, enligt Abelholts (2018) teori, för att resten av världen gör likadant. Detta visar på att stora förändringar kan ske bara genom att allvaret i situationen blir tillräckligt tydligt för allmänheten. Genom att utbilda allmänheten och få ett litet stöd i form av en rekommendation från myndigheter skulle stora levnadsmässiga förändringar kunna genomföras som gynnar miljön. Appen, som skulle kunna vara ett perfekt verktyg i det syftet, skulle på detta sätt kunna få spridning genom en mindre rekommendation från myndigheter. Ju fler som skulle använda den, desto enklare skulle det bli att genomföra förändringar.
Det är i allmänhet svårt att att applicera resultat från ett experiment på en ny situation då resultat ofta inte kan generaliseras, komplexiteten hos det mänskli- ga beteendet och alla de faktorer som påverkar det gör detta näst intill omöjligt.
Men det som presenteras i detta arbete är i alla fall en väg att starta och genom att bygga in rum för utveckling och förändring så kommer appen kunna uppnå framgång.
5.4 Appen i ett större perspektiv
Vad vill samhället göra för förändringar och hur kan verktyget vara en del av denna förändring? Samhället vill, med så små medel som möjligt, göra de förändringar som krävs för att få ett miljömässigt hållbart samhälle. En av del av de förändring-
ar som diskuterats i detta arbete hade många människor varit villiga att göra. Men för att individen ska kunna genomgå denna förändring måste samhället först göra sin del. Samhällets ansvar handlar mest om att bygga den infrastruktur som krävs för att individen ska ha möjlighet till att leva klimatsmart, exempelvis genom att bygga ut cykelvägar som individen kan ta till jobbet. Eftersom det finns så många aktörer ställs individen hela tiden inför många olika val, många skulle därför vara öppna för vägledning. Det kan dock diskuteras huruvida det är överdrivet att ap- plicera en relativt avancerad metod för att komma fram till relativt enkla beslut.
Det som gör metoden bra är att den enkelt appliceras på komplicerade och in- vecklade situationer som även individer kan ställas inför, exempelvis när individen står inför valet att köpa en ny bil till hushållet. Slutvisionen är något i stil med ett verktyg som kan utföra en helhetsanalys av användaren, lära sig vanor och på bästa möjliga sätt leda användaren i rätt riktning efter individens förutsättningar.
Något som måste övervägas innan appen skapas är den miljöpåverkan appen kom- mer ha genom att ta upp lagerplats för sina servrar. Då tekniken fortsätter att snabbt förbättras inom detta område är vår förhoppning att appen ska spara mer på miljön, genom att hjälpa användarna, än vad den släpper ut genom sina servrar.
Med den påverkan lagringen av servrar har på miljön som redovisats i litteratur- studien och att nya lösningar utvecklas för att göra deras påverkan på klimatet så liten som möjligt så är förhoppningen att dataanvändningen kan forsätta öka utan att påverka klimatet i samma utsträckning. Det positiva med ett sådant verktyg som tas fram i denna rapport är förhoppningen att den ska medföra större nytta än skada. Att människor kan genomgå förändringar genom verktyget, som överväger de utsläpp som orsakas av verktygets egen datatrafik och dess servrar. Studier ty- der på att den globala datatrafiken kommer att öka med tiden, och därmed är det viktigt att utveckla nya lösningar som kan komma att kompensera detta. Detta gäller både miljömässigt och ekonomiskt.
5.5 Typdata
För den slutgiltiga produkten så är det viktigt att appen inte bara presenterar koldioxiddatan för användaren, utan även ytterligare information som kan vara till användning i individens beslut.
6 Slutsats och fortsatt arbete
Slutsatsen som dras av detta arbete är att det är mycket möjligt att skapa en app med de egenskaperna som beskrivs i uppdragsbeskrivningen och målet för rap- porten. Alltså att skapa ett personligt verktyg som baserat på Joachim Karlssons doktorsavhandling hjälper den enskilde individen göra bättre miljöval. Det skulle innebära en hel del arbete med insamling av typdata till den databas som krävs samt förfining av algoritmen till de parvisa jämförelserna men är i slutändan möj- ligt.
För det fortsatta arbetet finns det två vägar att gå. Alternativ ett är att ta vidare det koncept som byggts upp och skapa en egen app utifrån det. Det andra alter- nativet är att fortsätta att finputsa konceptet för att sedan implementera dessa idéer i Svalnas app. En implementering i Svalna skulle innebära mycket mindre arbete då de redan har en relativt välfungerande app och framförallt en befintlig databas. De finansiella riskerna minimeras även då alternativet är att starta ett eget företag. Nackdelen är att inte äga idéen och därmed inte helt få bestämma vilken riktning konceptet ska ta, vilket sannolikt kommer innebär att projektet inte slutar som avsett.
Då tid och finansiella resurser är två begränsade faktorer anses en implemente- ring i Svalnas app vara det bästa alternativet för ett fortsatt arbete. Även om rättigheterna till det som utvecklats i denna rapport förmodligen kommer tillhöra Svalna är det ultimata målet hos båda parterna att i slutändan gynna miljön, och att arbeta tillsammans troligtvis ger ett bättre resultat.
7 Referenser
Abelholt, Philippa. 2018. Att främja miljömässigt hållbart beteende. Handelshög- skolan vid Karlstads Universitet.
http://www.diva-portal.se/smash/get/diva2:1233211/ FULLTEXT01.pdf Avanza. ud. Spara hållbart. Hämtat från:
https://www.avanza.se/spara-hallbart.html. den 5 maj 2020 Carbon Footprint Calculator. u.d. About the app. Hämtat från:
http://83deep.com/taf/cfc/features.html den 3 april 2020
E2B2. 2020.03.18. Green power – användning av spillvärme från datacenter. Häm-
tat från: https://www.e2b2.se/forskningsprojekt-i-e2b2/energitillfoersel-och-distribution/green- power-anvaendning-av-spillvaerme-fraan-datacenter/Hämtat den 5 maj 2020
Forskning & Framsteg. 2016.12.21. Här svalnar dina likes. Hämtat från:
https://fof.se/tidning/2017/1/artikel/har-svalnar-dina-likes den 6 maj 2020 Larsson, Jörgen (red.). 2015. Hållbara konsumtionsmönster: Analyser av maten, flyget och den totala konsumtionens klimatpåverkan idag och 2050. Chalmers Karlsson, Joachim. 1998. A Systematic Approach for Prioritizing Software Requi- rements. Diss, Linköping University. ISBN: 91-7219-184-8
Finnveden, Göran. 2018.09.26. Är klimatkrisen ett individ- eller samhällsproblem?
KTH. [Blogg]. Hämtat från https://www.kth.se/blogs/hallbart/2018/09/ar-klimatkrisen- ett-individ-eller-samhallsproblem/ den 6 maj 2020
Malmodin, Lundén. 2018. The electricity consumption and operational carbon emis- sions of ICT network operators 2010-2015. KTH.
http://kth.diva-portal.org/smash/get/diva2:1177210/FULLTEXT01.pdf Nationalencyklopedin. u.d. Koldioxidekvivalent. Hämtad från:
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/koldioxidekvvalent den 9 maj 2020
Naturvårdsverket. 2019.04.12. Kött och Chark. Hämtat från:
https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa–miljo/miljo/miljosmarta-matval2 /kott?AspxAutoDetectCookieSupport=1P%C3%A5verkan%20p%C3%A5%20klimatet den 13 april 2020
Naturvårdsverket. 2019.12.12. Utsläpp av växthusgaser från egen uppvärmning av bostäder och lokaler. Hämtat från:
https://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Statistik-A-O/Vaxthusgaser-utslapp- fran-uppvarmning-av-bostader-och-lokaler/ den 29 april 2020
Sepahvand, Reza Stenudd, Christoffer. 2015. Digitala Banktjänster. Handelshög- skolan vid Umeå Universitet. Hämtat från:
http://www.diva-portal.se/smash/get/diva2:824942/FULLTEXT01.pdf den 25 april 2020
Svalna. u.d. Om Svalna. Hämtat från
https://www.svalna.se/content/om-svalna den 8 maj 2020
Svenskt kött. u.d. Så stora är utsläppen från våra nötkreatur. Hämtat från
https://svensktkott.se/om-kott/miljo-och-klimat/notkott-och-klimat/sa-stora-ar-utslappen- fran-vara-notkreatur/ den 9 maj 2020
WWF. 19.03.19. Ekologiska fotavtryck. Hämtat från:
https://www.wwf.se/klimat/ekologiska-fotavtryck/ den 19 Mars 2020 WWF. 05.02.20a. Det här kan du göra. Världsnatursfonden. Hämtat från:
https://www.wwf.se/klimat/det-har-kan-du-gora/ den 18 Mars 2020 WWF. 16.03.20b. Biffen. Hämtat från:
https://www.wwf.se/earth-hour/biffen/ den 18 Mars 2020
