Genomgången av Karlssons (1998) avhandling har resulterat i det arbetssätt som metoden i den färdiga produkten skall baseras på. Ur avhandlingen framgår det hur de parvisa jämförelserna fungerar och metoder för att reducera antalet jämfö-relser. Metoden är ursprungligen skriven och anpassad för företag, resultatet från detta blev en diskussion om hur de enskilda stegen kan konverteras till att anpas-sas för individnivå, detta redovianpas-sas i stegen nedan.
Nedan redovisas de fem steg som Karlsson (1998) tagit fram för att genomföra parvisa jämförelser på ett effektivt sätt. Varje steg redogör vad som är viktigt från skaparen av ett digitalt verktyg och vad som behöver förändras för att metoden ska kunna anpassas för individnivå.
1. Skapa en grupphierarki:
Kriterierna i appen ska vara viktade så att valen som har störst inverkan på klimatet är överst i hierarkin. Appen ska i detta steg även radera alternativ som inte är anpassade för användaren.
2. Definiera kriterier:
Som skapare av appen är det viktigt att ge användaren underlag till att fatta ett så bra beslut som möjligt. För att möjliggöra detta behöver användaren relevant och korrekt information.
3. Utföra Parvisa jämförelser:
Ap-pen behöver även presentera åtgärder som användaren inte själv har tänkt på. Därför bör en så stor variation med så många olika infallsvinklar som möjligt samlas in. I sin avhandling poängterar Karlsson (1998) vikten av att ge möjlighet till att infoga förklarande kommentarer gällande beslut som tagits. Detta skulle kunna användas i appen genom att användare kan lägga egna kommentarer som sedan andra personer som finner sig i samma situa-tion kan ta del av. På så sätt skapas även ett socialt nätverk.
4. Fastställa kriteriernas ömsesidiga beroende:
Det kan vara svårt att koppla ömsesidiga beroenden då de både är beroende av att individen kan göra val utifrån sina egna förutsättningar och att ap-pen kan kategorisera de olika alternativen. Kriterierna kan exempelvis, som tidigare nämnts, ha en inverkan på varandra genom att ett val utesluter ett annat, eller att välja två alternativ är bättre än att välja ett enskilt. Eftersom att det finns en risk att appen raderar alternativ som hade passat för använ-daren så är det viktigt att appen inte tar bort alternativ i onödan. Appen ska kunna använda den informationen den har om användaren på ett sätt som gör att bra resultat framarbetas så effektivt som möjligt.
5. Diskutera:
Karlsson (1998) betonar vikten av att kunna diskutera besluten med andra. Appen bör ha en funktion som möjliggör att individer kan ställa frågor till andra användare eller på annat sätt diskutera sina beslut.
De finns alltså tre problemen för ledningen att lösa, att det ska finnas minst fem personer på mötet, att de som är med har den relevanta kunskapen och att det är tidsmässigt hållbart. Verktyget i sig måste representera ledningen i företaget. Verktyget bör, för bästa resultat, kunna erbjuda vägledning och tillhandahålla diskussionsmöjligheter eftersom användaren fattar besluten själv. Användaren har kanske heller inte de rätta kunskaperna om ämnet för ta rätt beslut vilket styrker vikten av funktionen ytterligare.
4.3 Motivationsmetoder
Den genomförda litteraturstudien kring olika motivationsfaktorer och olika sätt att öka sannolikheten för att individer ska förändra ett beteende resulterade i olika
beprövade tekniker och situationer som ska användas när målet är att förändra någons beteende. Framförallt handlar det om att hitta ett sätt att individen själv ska inse att det finns anledning till att förändra sitt eget beteende och kan hitta motivation i sig själv (Larsson, 2015).
4.4 Marknadsanalys
Det finns ett antal appar som på olika sätt beräknar en individs koldioxidavtryck, men ingen som är dedikerad till att analysera användarens beteende och sedan presenterar individuella åtgärdsförslag. De olika apparnas funktion har även stu-derats, framförallt hur de samlar in information från användaren. Självskattning var det mest vanligt förekommande, Svalnas konsumtionsanalys genom internet-bank är en unik lösning på den internationella marknaden. Det finns två tydliga standarder för hur resultatet av en individs konsumerande presenteras. Anting-en presAnting-enteras det i kilogram koldioxidekvivalAnting-enter eller omräknat till hur många jordklot som behövs om alla skulle leva på samma sätt som användaren.
4.5 Simulering
Resultaten summerade har lett till följande koncept: När appen först startas till-frågas användaren att ange uppgifter om sig själv. Den ber om uppgifter som ålder, adress och ber om tillgång till användarens geografiska position. Vidare får använ-daren två alternativ, antingen kopplas individens bankkonto direkt till appen, likt Svalna, eller så får användaren själv mata in egna skattningar, likt Världsnatur-fondens Klimatkalkylator (WWF SEI, u.d.). Om användaren väljer det senare alternativet ges även möjligheten att skanna in kvitton vid köp av varor för att få ett noggrannare snitt. Med denna information beräknar appen det totala koldiox-idutsläppet som användarens livsstil orsakar och sorterar in påverkande faktorer i olika kategorier enligt de fem B:na. Så långt har användaren fått en översikt om hur mycket koldioxid som släpps ut och samtidigt beräknar appen vilken kategori som har mest utrymme för förbättring. För att ge användaren en referenspunkt så visas information om vad som är normalt i Sverige idag, vad som skulle krävas för att nå klimatmålen som är satta för 2050 samt även vänners, eller andra speciella gruppers, utsläpp. Användaren får nu sätta upp ett mål i form av hur stor minsk-ning av koldioxidutsläpp som kan vara rimligt, se bilaga A s. 1-2. Utifrån målet kan
användaren välja i vilken mån och möjlighet som förändring kan ske för de olika kategorierna. I detta läge så applicerar appen också de motiveringstekniker som redovisats i litteraturstudien, se bilaga A sida 13-14, till exempel att det är viktigt få användaren att sätta en tidsram på när målet ska vara uppfyllt. Därefter börjar appen systematiskt presentera alternativa vägar för hur användaren kan genomgå vardagen och påverka klimatet i en mindre utsträckning. Detta genom metoden för parvisa jämförelser som visualiseras i bilaga A, s 3-10.
För varje presenterat alternativ redovisas först och främst hur stort påverkan det alternativet har på klimatet i form av koldioxidutsläpp. Övrig information som kan tänkas hjälpa användaren i jämförandet mellan olika alternativ presenteras också i samband med detta. Detta är exempelvis konkret information som hur många ka-lorier som användaren bränner genom att cykla till jobbet jämfört mot att gå. Men det kan också vara mer djupgående information och länkar till exempelvis recept vid olika val i mataffären eller hur individen bör placera sina pengar på börsen för att få ett miljömässigt hållbart sparande, exempelvis genom att föra användaren vidare till Avanzas hållbara sparverktyg. Här tar också appen användning av denna data som initialt matats in i appen, det är mening att den ska kunna sålla bort al-ternativ som inte är möjliga för användaren, detta framförallt för att spara tid och göra det möjligt att lägga mer fokus på viktigare parvisa jämförelser (kapitel 4.3, steg tre "Utföra parvisa jämförelser"). Exempelvis har appen fått information om användarens adress och därmed kan den tidigt ta bort orimliga alternativ för hur användaren till exempel ska ta sig till jobbet. Denna situation uppstår exempelvis när vissa transportalternativ inte finns tillgängliga i den staden som användaren bor i.
Efter att användaren har gått igenom de val som appen tycker är relevanta och jämfört dem parvis presenteras en hierarki. Denna är baserat på hur användaren valde under de parvisa jämförelserna. Alternativet högst upp i hierarkin bör vara det bästa valet, eftersom användaren genomgått alla alternativ och utifrån sina egna förutsättningar se bilaga A s. 11. Användaren väljer det alternativet och det sätts in i den övriga statistiken för hur användaren påverkar klimatet.