Inom högskolan är det områdenas intressen som styr vilka avtal som bör tecknas. Ganska naturligt när man tänker på att det är där expertisen finns att bedöma partner- universitetens forskning och utbildningskvalitet.
I april år 2000 samordnade Internationella sekretaria- tet en resa till Australien för att knyta kontakter med sikte på samarbetsavtal. Denna resa föregicks av månader av planering då alla områden inventerade vilka universitet de hade särskilt intresse av. Detta mynnade ut i ett hek- tiskt program då vi besökte tio universitet under lika många dagar. Mottagandet i Australien var mycket positivt. Dels att vi de facto gjorde oss omaket att resa så långt, dels och framförallt därför att vi direkt gav möjligheten för academics att träffa academics och diskutera samarbete. Diskussioner som redan inletts via e-post före ankomst och därför kunde fördjupas på plats. Hittills har vi därför tio avtal som nu fylls med innehåll bestående av lärar- och studentutbyte samt andra typer av samarbete, exempelvis gemensam kursutveckling. Man skall då också komma ihåg att de australiensiska universiteten redan hade sam- arbete med flera svenska universitet och högskolor som vi därför fick konkurrera om uppmärksamheten med.
Alla våra avtal är ömsesidiga, dvs lika många studen- ter som vi tar emot har vi också möjlighet att skicka ut. Förutom att erbjuda bra utbildning måste vi också erbjuda kringarrangemang som lockar och underlättar för studen- ter att komma hit och snabbt bli integrerade i studentli- vet. Därför erbjuder vi alla inkommande utbytesstudenter en avgiftsfri två veckors introduktionskurs där de förutom att lära sig grunderna i svenska språket också gör många studiebesök och har föreläsningar om svenskt kultur- och
T
samhällsliv. Denna kurs har visat sig vara mycket upp- skattad bland studenterna. Studentkåren är involverad i arbetet och ordnar pubkvällar och utflykter förutom fad- derverksamhet. Genom fadderverksamheten får den ut- ländska studenten en direktkontakt med en svensk stu- dent som kan stötta, svara på frågor och hjälpa till med att lösa eventuella praktiska problem.
Bostadsmarknaden för studenter är svår i Malmö. Därför måste vi kunna garantera bostäder åt våra inkom- mande utbytesstudenter. Dessutom till ett rimligt pris. Och dessutom stannar merparten av studenterna endast en ter- min, ibland inte ens det. Inom ERASMUS-programmet är det vanligt med utbyten omfattande tre månader. För att lösa detta har vi haft långa och ingående diskussioner med Malmö stad och olika bostadsföretag.
Sverige anses vara ett dyrt land att studera i. Och dess- utom råder vissa tvivel om temperaturen överhuvudtaget stiger över 10 plus, ens på sommaren. Därför är det vik- tigt att vi har informationsmaterial som inte bara beskri- ver vår utbildning utan som slår hål på den stereotypa bild många har av Sverige. Det tar också bara några tim- mar med tåg från Malmö att nå övriga länder i Europa.
Färre vill läsa i Europa
Det talas ofta om att intresset bland studenter att åka utomlands sjunker, vilket är en sanning med modifika- tion. Intresset har sjunkit något vad gäller Europa men är stort för USA och Australien. Vid Internationella sekreta- riatet har vi tillsammans med Minternet försökt sätta fing- ret på vad det handlar om. En anledning kan vara att våra studenter inte har tillräckliga språkkunskaper för att anse sig klara utbildningen vid universitet i Tyskland, Frankrike eller Spanien. Kanske behöver vi erbjuda för- beredande utbildning liknande den Lunds universitet er- bjuder de studenter som de sänder till fransktalande län- der?
Vid högskolan har vi en stor grupp studenter med ut- ländsk härkomst. Vi har märkt ett ökande intresse bland dessa studenter att vilja kombinera önskan om att söka sig tillbaka till sina rötter med en studieperiod vid ett partneruniversitet i landet. Detta är viktigt att ha i åtanke vid utvecklingen av nya kontakter gällande studentutbyte.
T
Vad gäller studentutbyte stöttar vi områdena i deras uppbyggnad av internationella avtal och deltagande i olika EU-program som ERASMUS och TEMPUS. Vi stöttar också administrativt genom att, tillsammans med Minternet, fast- ställa handläggningsordningar, utveckla mallar och check- listor etc. Men studenterna måste få hjälp på respektive område vad gäller att diskutera vart de bör åka, när det kan tänkas passa in i deras utbildning och vad som kan tillgodoräknas. Och för att kunna göra detta förordar vi alltid att lärarutbyte föregår studentutbyte.
Varför är det då så viktigt att skriva avtal vad gäller studentutbyte? Kan det inte fungera i alla fall? Ett intres- sant exempel var den lärare som med trött stämma förkla- rade att han hade skickat två studenter till sin kollega vid ett tyskt universitet och att det minsann fungerat så bra så utan något skrivet avtal. Och han såg inga problem med att ta emot studenter på liknande sätt. Vad han egentligen hade gjort var att omöjliggöra för studenterna att få ett ERASMUS-stipendium att täcka merkostnader under vis- telsen utomlands. Dessutom, och detta är ännu viktigare, var frågan om tillgodoräknande inte genomdiskuterad innan studenterna åkte. Dessutom försvårar han för utländska stu- denter att komma hit. Finns inget avtal som grund är antagningsproceduren mer omfattande. Dessutom finns det heller ingen möjlighet för studenterna att få ERASMUS- stipendium från sitt hemuniversitet, vilket kan vara avgö- rande för en student från ett land som inte har vår typ av studiemedelsystem. Våra studenter som åker ut som utbytes- studenter får lov att ta med sig sitt studiemedel/lån. För- utom Sverige är det endast ett fåtal länder som har detta system, i övriga länder är studenterna beroende av givmilda föräldrar eller att arbeta parallellt med studierna.
Om inte ett avtal finns som grund för utbytet får hög- skolan heller inte ersättning. För en utresande student får vi så kallad studentpeng, för en inresande utbytesstudent får vi student- och prestationspeng.