Malmö högskola deltar i flera EU-program men är mest aktiv inom Erasmus. Tack vare Erasmus får drygt 90 stu- denter möjlighet att studera i Europa en period om tre månader till ett år vid något av våra partneruniversitet. Vårt svenska studiestödssystem gör det möjligt för stu- denterna att ta med sig sitt studiemedel och de får även ett stipendium på drygt 1000 kronor per månad. Att vara Erasmus-student har även andra fördelar. Studenten har t.ex. en garanterad studieplats utomlands och får hjälp med bostad. Studieperioden utomlands skall även tillgodo- räknas i examen vid Malmö högskola.
Lärarna har också möjlighet att utnyttja Erasmus-sti- pendier genom att undervisa under minst en vecka vid ett partneruniversitet, och för detta bidrar EU med ca 3500- 5000 kronor.
Malmö högskola samarbetar med ett 80-tal universitet och högskolor i Europa, och lägg därtill universitet i bland annat Australien, USA, Sydamerika och Afrika och vi kom- mer upp i 100-talet samarbetspartners. För att underlätta studentutbytet, och framför allt tillgodoräknandet av utlandsstudierna, har Malmö högskola beslutat att införa ECTS vid samtliga områden. Redan idag använder sig alla utresande studenter av ett så kallat Learning Agreement, vilket garanterar att de kurser studenten läser vid partneruniversitetet tillgodoräknas. Även Diploma Supplement kommer att införas vid Malmö högskola.
Vad händer sen, och varför?
Vad kan vi vänta oss av framtiden? Kommer vi till exem- pel vara tvungna att genomföra stora förändringar i vårt svenska utbildningssystem för att kunna anpassa oss till Bolognaprocessen?
Sverige gick med i EU 1995, och vi har varit med i Sokrates från starten i början av 90-talet. Vi har varit med om att utforma Lissabonkonventionen och har tillsam- mans med kolleger i andra länder satt igång Bologna-
T
processen. De tankar som finns inom EU och i berörda do- kument är inte nya och oprövade och förändringar har re- dan satt igång genom Diploma Supplement och ECTS.
Nästa steg blir att se över den svenska examensordningen. Sverige är relativt väl lämpat för det system som eftersträ- vas i Bolognadeklarationen, med en undergraduate- och en graduatenivå. Ett problem är dock att en svensk magister- examen enligt högskoleförordningen är en del av grund- utbildningen (undergraduate) medan denna nivå klassas som graduatestudier enligt deklarationen. För att undvika miss- förstånd är det viktigt att informationen kring detta är klar och tydlig.
År 2000 fick ca 33000 svenska studenter studiemedel för utlandsstudier. Där utöver finns de som finansierar sina studier privat eller får andra stipendier. I rapporten ”Utlandsstudier - till vilken nytta?” konstateras att utlandsstudier är en bra investering. Internationalisering i form av utbytesstudier är positivt för utvecklingen av sam- hället. Arbetsgivarna lägger stor vikt vid effekter av utlandsstudier, såsom språkfärdighet, internationell rörlig- het och internationella kontakter. Regeringen menar i sin proposition ”Den öppna högskolan” att en ökad student- rörlighet är både önskvärd och nödvändig. En viktig förut- sättning för detta är att studenten kan få sin utländska ut- bildning tillgodoräknad fullt ut vare sig det gäller fortsatta studier, ta ut examen eller få tillträde till arbetsmarknaden.
Måste vi konkurrera?
Utbildning har mer och mer blivit en handelsvara som kon- kurrerar på marknaden på samma villkor som andra varor. Konkurrens skapar kvalitet och medvetenhet och de som erbjuder den bästa utbildningen får de bästa studenterna. Och precis som på andra marknader är man beredd att be- tala för kvalitet. Utbildning i Sverige och i många andra europeiska länder är gratis för studenterna. Ändå väljer man dyra utbildningar i utlandet. Varför? Kanske ses det som lägre kvalitet när det är gratis?
Man måste vara medveten om att det i första hand är USA vi jämförs med. I och med den ekonomiska nedgången i Asien och Latinamerika fokuserar amerikanska universi- tet mer av sin marknadsföring på Europa och hur konkurre- rar vi med dem? Deras arbetsmarknad är större, lönerna är
T
universiteten finns i USA. Hur konkurrerar vi till exempel med Harvard, Berkeley och Stanford?
I Högskoleverkets rapport ”Internationell jämförbarhet och nationell styrning” kan man läsa att ledande europeiska länder känner sig alltför lite konkurrenskraftiga på den inter- nationella marknaden. Europa har letts av andra snarare än att vara ledande och, särskilt kontinentala Europa, har i förhållande till sin akademiska potential ham- nat på efterkälken. Det rör sig inte bara om rädsla för att gå miste om inkomster utan även om en intellek- tuell konkurrens. Skall länder som inte är engelsk- språkiga kunna attrahera de bästa studenterna från länder utan tillräcklig utbildningskapacitet? Studen- ter som i framtiden kan bli viktiga tillgångar för den egna forskningen och utbildningen. I USA avläggs när- mare hälften av alla doktorsexamina inom teknikområdet av utlänningar och de ses som strategiska tillgångar för ame- rikanska intressen på kulturens och handelns område.
Övriga världen ser Europa som en rad olika länder med olika utbildningssystem, och inte som en ”single area of education”. Bilden av att vi är en enhetlig utbildningsmarknad behöver förstärkas och Europa behöver även utveckla den gemensamma arbetsmarknaden.
Hur vi bäst stärker konkurrenskraften och marknadsför oss internationellt är frågor som kommer att diskuteras mycket framöver, både ur ett europeiskt och nationellt perspektiv. Det viktigaste är att vi på Malmö högskola gör allt vi kan för att stötta våra studenter och lärare när det gäller möjligheten att tillbringa en period utomlands. Vi bör ha ett öppen atti- tyd samt vara välinformerade om, och delaktiga i, framtida förändringar för att på så sätt kunna ta tillvara möjlighe- terna.
Referenser:
Högskoleverkets rapport Utlandsstudier, till vilken nytta? (1999:10 R)
Högskoleverkets rapport Internationell jämförbarhet och nationell styrning - aktuella perspektiv på högskolans examensordning (2001:10 R)
Utredningen Advantage Sweden - Insatser för ökad rekryte- ring av utländska studenter till den svenska högskolan (SOU 2000:92)