1 INLEDNING
I inledningen beskrivs först hållbar utveckling och dess innebörd. Vidare beskrivs hur utbildning för hållbar utveckling ska behandlas i förskolan i relation till vad utbildning för hållbar utveckling innebär och vad förskolans läroplan säger. Slutligen lyfts en redogörelse för hur skönlitteratur för barn möjliggör barns lärande.
1.1 Hållbar utveckling
Att skapa en hållbar utveckling är en gemensam strategi för att få svar på de miljöproblem som finns idag (Björklund, 2014). Begreppet hållbar utveckling definieras oftast som den utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov (World Commission on Environment and Development, 1988). Definitionen har myntats av Världskommissionen för miljö och utveckling i rapporten Vår gemensamma framtid. Rapporten kom även att kallas Brundtlandrapporten eftersom kommissionen leddes av Norges dåvarande stadsminister Gro Harlem Brundtland. Definitionen beskriver hur världen ska åstadkomma hållbar utveckling från år 2000 och framåt (Björklund, 2014). Enligt Hedenus (2018) är begreppet hållbar utveckling en kompromiss mellan de miljöfrågor som fokuserar på att hushålla med jordens resurser och de utvecklingsrörelser som fokuserar på de fattiga i dagens samhälle.
Hållbar utveckling sätter mänskliga behov i fokus och bygger på tre dimensioner; den ekologiska, den ekonomiska och den sociala (Hedenus, 2018). Forskning visar att medvetet arbete med den sociala dimensionen inte är lika vanligt som att arbeta med den ekologiska och ekonomiska
dimensionen, och att den ekologiska dimensionen är vanligast i förskolors arbete (Yildiz, m.fl., 2017; Ärlemalm-Hagsér & Sundberg, 2016). Partridge (2005) beskriver framväxten av hållbar utveckling ur ett historiskt perspektiv och redogör för att en del av orsaken till att den sociala dimensionen inte fått lika mycket uppmärksamhet genom historien är att den inte fanns från början.
2
Enligt Haji Rasouli och Kumarasuriyar (2016) var det först i slutet av 1990-talet som social hållbarhet fick sin plats som en dimension inom hållbar utveckling. Hållbar utveckling var till en början bara relaterat till två dimensioner, den ekologiska och den ekonomiska, då man ville belysa de miljöskador ekonomisk verksamhet lett till. Det som ursprungligen var ett tvåvägs-fokus, har i och med tillägget av den sociala dimensionen blivit ett mer komplext område. Hållbarhet har visat sig vara ett ämne som i grunden är socialt, då det i slutändan handlar om mänskligt beteende och
förhandlingar om föredragna framtider (Partridge, 2005).
1.1.1 Tre dimensioner
Målet med hållbar utveckling är att tillfredsställa mänskliga behov, detta kan göras med olika medel beroende på vilket behov man vill tillfredsställa (Hedenus, 2018). Det är när alla tre dimensioner av hållbar utveckling förenas; den ekologiska, den ekonomiska och den sociala, som vi talar om hållbar utveckling (Björklund, 2014).
Den ekologiska dimensionen innefattar användande av förnybara
naturresurser för att förse människan med nyttigheter. Det handlar alltså inte om att människan inte får påverka naturliga system. Det handlar om vilken inverkan på naturen vi kan ha samtidigt som vi håller oss inom gränsen för en hållbar utveckling. Något som anses problematiskt med definitionen som Brundtlandrapporten lägger fram är att vi inte vet vilka behov som kommer finnas i framtiden. Vi vet däremot att människan är och kommer vara beroende av ett antal naturliga system. Därför ska vi vara försiktiga med att göra bestående men på klimatet. Det ska finnas tillräckligt mycket kvar av de naturliga resurserna att framtida generationer ska kunna tillgodose sina behov, vad de behoven än må vara (Hedenus, 2018).
Den ekonomiska dimensionen innefattar hur vi väljer att investera i mänskligt kapital idag, då det påverkar vilket tillstånd och vilken samhällsstruktur vi lämnar efter oss till kommande generationer (Hedenus, 2018). Den
ekonomiska tillväxten får inte ske på bekostnad av ett segregerat samhälle
3
och en förstörd miljö (Ärlemalm-Hagsér & Sundberg, 2016). Samtidigt behöver vi lära oss att hushålla mer med jordens resurser. Ekonomisk hållbarhet inkluderar även människors möjlighet att försörja sig, genom exempelvis jobb och tillräcklig inkomst (Jones, 2017).
Den sociala dimensionen innefattar förutsättningarna för att införa åtgärder för att tillgodose de mänskliga behoven. Vi behöver fråga oss vilka sociala strukturer som förutsätts för att människor ska kunna tillgodose sina behov och i nästa steg hur dessa strukturer byggs upp och bevaras (Hedenus, 2018).
Den sociala dimensionen bygger på en vetskap om människors olika förutsättningar och en demokratisk grund där barnens inflytande är viktigt (Engdahl & Ärlemalm-Hagsér, 2008). Ärlemalm-Hagsér och Sundberg (2016) beskriver ett långsiktigt stabilt samhälle, där de grundläggande mänskliga behoven blir tillgodosedda och resurserna fördelas rättvist. Den sociala dimensionen av hållbar utveckling är den mest svårdefinierade av de tre (Murphy, 2012). Enligt Borg och Gericke (2021) saknas det studier om hur den sociala dimensionen kan inkluderas i förskolans undervisning. Därför kommer föreliggande studie fokusera på den sociala dimensionen av hållbar utveckling. Den sociala dimensionen definieras på lite olika sätt av olika forskare (Haji Rasouli & Kumarasuriyar, 2016). Föreliggande studie utgår från Partridges (2005) teoretiska ramverk av den sociala dimensionen, vilket redogörs för nedan, under rubrik 3 - Teori.
1.1.2 Utbildning för hållbar utveckling
Utbildning för hållbar utveckling ska ge barn kunskaper, färdigheter, värderingar och attityder för att kunna fatta välgrundade beslut. Barnen ska vidare kunna skapa ansvarsfulla åtgärder för miljöintegritet, ekonomisk bärkraft och ett rättvist samhälle. Utbildning för hållbar utveckling ses som något avgörande för att vi ska uppnå alla hållbara utvecklingsmål och det uppnår sitt syfte genom att förändra samhället (UNESCO, u,å.).
Förskolans läroplan har alltid lagt vikt vid att förskolor ska arbeta med miljö- och naturvårdsfrågor. Frågorna har funnits med i alla läroplaner ända sedan
4
första utgåvan 1998. I den senaste läroplanen för förskolan har begreppet hållbar utveckling tillkommit och fått ett eget kapitel. Enligt förskolans läroplan ska alla tre dimensioner inom hållbar utveckling tas i beaktning i förskolans arbete (Skolverket, 2018). Hållbar utveckling ska i
utbildningssystemet handla om att göra barnen delaktiga och ge dem en känsla av att de kan vara med och påverka (Björklund, 2014).
Förskolan vilar på demokratins grund (Skolverket, 2018). Enligt Björklund (2014) är den demokratiska aspekten som lyfts i förskolans läroplan en viktig del av ett hållbart samhälle. Om barnen vet att de har rättigheter och
skyldigheter finns en grund för att bygga ett samhälle där människor tar ansvar för sina handlingar. Detta blir viktigt ur ett hållbarhetsperspektiv då barnen får känna att deras tankar blir lyssnade på och det stärker deras känsla av att kunna förändra. De får känna vikten av att lyssna på andra för att kunna se saker ur flera perspektiv istället för att tänka att det bara finns en rätt väg (Björklund, 2014).