5.1.1 Livskvalitet
Inom temat livskvalitet skildras två underkategorier; missgynnade grupper och grupper som lever som överkonsumerande och priviligierade. Exempel på missgynnade grupper kan ses i Den dagen (Sjögren, 2008). Boken visar hur livskvaliteten snabbt kan förändras till det sämre av orsaker man själv inte kan påverka. Hur någonting kan få personer att tvingas lämna sina hem och ge sig ut på flykt till ett ovisst, otryggt liv utan tillgång till tillräckligt med mat. Social rättvisa Orättvis tillgång till
viktiga tjänster
20
Prinsessan Victoria (Murray Brodin & Lind, 2014) och Tilly som trodde att (Staaf & Adbåge, 2014) visar människor som är beroende av andra för att ha duglig livskvalitet. I Prinsessan Victoria kan man se en kvinna som är beroende av medel från andra för att ens ha ett tak att sova under. Tilly som trodde att visar en man som är beroende av ekonomiskt stöd från andra.
Exempel på överkonsumerande, privilegierade grupper visas också. I Den dag du börjar (Woodson & López, 2018) berättar en av karaktärerna i boken hur hennes röst blir svag när barnen i klassen ska berätta vad de gjort under sommaren. Alla klasskamrater har varit ute och rest i världen medan hon bara varit hemma med lillasyster. Boken slutar däremot med att hennes röst blir starkare då hon inser att det känns som hon besökt massvis av platser då hon och hennes syster läst många böcker som tagit dem på äventyr. Här ges alltså ett exempel på hur människor som har bra livskvalitet kan förgylla sin tid utan att bekosta framtida människors livskvalitet. I Tilly som trodde att (Staaf
& Adbåde, 2014) är det en flicka som har allt man kan tänka sig, där diskuterar Tilly med sin kompis om att man faktiskt inte behöver så många grejer, det kan räcka med varandra.
5.1.2 Social rättvisa
Inom temat social rättvisa skildras två underkategorier; orättvis tillgång till viktiga tjänster och social ojämlikhet. Exempel på orättvis tillgång till viktiga tjänster kan man se i Den dagen (Sjögren, 2008) där en familj, som
representeras av fåglar, blir attackerade i sitt eget hem och tvingas fly. När de lämnar sitt bo kan inte fågelungarna flyga och faller till marken. En av
fåglarna slår sig så illa att hon till slut inte överlever flykten. I den scenen görs bristen på tillgång till sjukvård tydlig. På sin flykt möter de fler familjer som också tvingats lämna sina hem. Här skildras en starkt orättvis tillgång till bostad, sjukvård och delaktighet i samhällsliv.
Den orättvisa tillgången till boende och deltagande i samhällsliv görs även tydlig i Prinsessan Victoria (Murray Brodin & Lind, 2014), där man får se
21
kontrasterna mellan Victoria som är hemlös och barnet i boken som försöker hjälpa henne. Victoria har trasiga tänder och barnet tycker att hon borde gå till tandläkaren som hennes pappa, men det gör inte Victoria. En
samhällstjänst som tas för givet av barnet, men som visar sig inte vara självklar för alla.
Exempel på social ojämlikhet skildras också i Prinsessan Victoria (Murray Brodin & Lind, 2014). Medan barnet är hemma och bakar med sin pappa inför kvällens fest med fotbollslaget har Victoria smugit sig in i deras trappuppgång för att få tak över huvudet, på sig har hon kläder som hon fått av barnet och hon luktar illa. I Tilly som trodde att (Staaf & Adbåge, 2014) och Veckan före barnbidraget (Johansson & Ekman, 2016) kan man se tiggare som barnen i böckerna noterar och reagerar på, detta utgör också exempel på social ojämlikhet.
Social ojämlikhet skildras även i Var är Sigges hemma? (Wirsén, 2021).
Sigge får leka själv och han hittar ibland mat lite här och där, ibland inte. Han är liten och ensam och mamman bara sover. I denna bok får man, till skillnad från i de andra, se exempel på ett socialt omfördelande element som hjälper Sigge. Han kommer till en ny familj där han får det bra.
5.1.3 Inkludering
Inom temat inkludering skildras två underkategorier; social exkludering och människor som får hjälp att bli socialt inkluderade. Exempel på social exkludering framställs på olika sätt och av olika anledningar. Det sociala utanförskapet visar sig bland annat genom att människor kommer från olika kulturer och inte kan reglerna till samma lekar, som i Den dag du börjar (Woodson & López, 2018). Det visar sig även uppstå av yttre omständigheter som i Den dagen (Sjögren, 2008), där en familj blir utjagade ur sitt eget hem och hamnar utanför samhället. Eller som för Sigge i Var är Sigges hemma?
(Wirsén, 2021), som är socialt exkluderad på grund av en frånvarande, ensamstående mamma och är hjälplös inför situationen han befinner sig i. I
22
Prinsessan Victoria (Murray Brodin & Lind, 2014) kan man se vad som verkar vara fattigdom och arbetslöshet som anledning till det sociala utanförskapet.
Exempel på människor som får hjälp att bli socialt inkluderade visas i Den dag du börjar (Woodson & López, 2018). Där syns det genom att
klasskamraterna är accepterande när personen som känt sig svag i rösten för att hon inte varit ute och rest under sommaren känner hur världen öppnar sig och blir större på grund av sina klasskamraters acceptans. Hon kan plötsligt se olikheter på ett positivt sätt. I Tilly som trodde att (Staaf & Adbåge, 2014) diskuterar Tilly med sin kompis att det är konstigt att ingen hjälper killen som sitter utanför affären och att man borde hjälpa andra. I slutet ger barnen på Tillys förskola killen utanför affären allt de har över från sin utflykt, sittunderlag och fika. Liknande försök görs i Prinsessan Victoria (Murray Brodin & Lind, 2014), där barnet ger Victoria kläder och fika och lägger en sten i dörröppningen till trappuppgången för att Victoria ska kunna komma in och få tak över huvudet. I båda de senare fallen är det barn som försöker hjälpa socialt exkluderade vuxna. I Var är Sigges hemma? (Wirsén, 2021), visas hur Sigge går från att vara socialt exkluderad till att bli socialt
inkluderad med hjälp av andra människor.
5.1.4 Tillgång
Inom temat social rättvisa skildras en underkategori; tillgång till resurser.
Exempel på ökad tillgång till resurser, tjänster och möjligheter hos de som upplevs socialt exkluderade var något som inte framkom tydligt i någon av böckerna förutom Var är Sigges hemma? (Wirsén, 2021). Där får Sigge, som i början verkar vara socialt exkluderad, en ökad tillgång till resurser, tjänster och framför allt möjligheter när han kommer till en ny, trygg och mer omhändertagande familj som bättre kan ge honom det han behöver. Många exempel på människor som behöver ökad tillgång till resurser, tjänster och möjligheter visas i alla böcker utom en, Den dag du börjar (Woodson &
López, 2018), men hur detta ska ske saknas.
23
5.1.5 Framtidsfokus
Inom temat framtidsfokus skildras två underkategorier; barn som hjälper vuxna och barn som får hjälp. Exempel på barn som hjälper vuxna syns i två av böckerna, Prinsessan Victoria (Murray Brodin & Lind, 2014) och Tilly som trodde att (Staaf & Adbåge, 2014), där kan man se barn som försöker hjälpa vuxna som är socialt missgynnade. Detta kan ses som en form av framtidsfokus då barnen uppmärksammar och hjälper dessa människor mer än vad de vuxna gör. I Prinsessan Victoria kan man se att barnets hjälp gör skillnad för Victorias livskvalitet, i alla fall för stunden. Barnet känner troligen att hen gör skillnad, vilket gör att barnet fortsätter hjälpa Victoria.
Det barnen gör i böckerna bidrar däremot inte till någon långsiktig lösning på problemen. Att det relateras till framtidsfokus utgörs av en uppfattning av att om detta är ett beteende vi kan hålla i hos barnen kommer de i sin tur kunna vara med och göra ännu större skillnad som vuxna.
Exempel på barn som får hjälp syns i Den dagen (Sjögren, 2008), där flyr fågelungarna med hjälp av sin mamma till vad de kallar för ”ettannatland”.
Det kan ses som en långsiktig lösning för den familjen, att de får komma till ett land där de är välkomna och kan skaffa sig ett nytt hem, men det förändrar inte situationen i landet de flyr ifrån. Många som bor kvar kommer troligt att ställas inför samma problem. Exempel på barn som får hjälp skildras även i Var är Sigges hemma? (Wirsén, 2021). Att hjälpa Sigge komma till en ny familj där han kommer in som en aktiv samhällsdeltagare gynnar honom i nuet och i framtiden. Det gynnar framtiden genom att han troligtvis kommer få bättre förutsättningar i vuxenlivet och kan ge en eventuellt kommande generation bättre förutsättningar.
Boken Var är Sigges hemma? (Wirsén, 2021) är den enda boken där en konkret insats som hjälper den utsatta personen både i nuet och i framtiden framträder. De andra böckerna saknar denna typ av ”lösning”.
24
5.1.6 Deltagande processer
Inom temat deltagande processer skildras en underkategori; processer som tillåter mångfald. Exempel på detta skildras i två av böckerna. I Tilly som trodde att (Staaf & Adbåge, 2014) får man följa med Tilly till flera olika familjer och se flera olika levnadssituationer. Ingenstans är Tilly dömande gentemot någons situation, utan hon och hennes kompis Tage diskuterar möjliga orsaker till att det kan vara på ett visst sätt och ser saker ur olika perspektiv. Tilly och Tage pratar även om att det borde vara självklart att vara välkommen, vilket också kan ses som ett tecken på att de är
accepterande till mångfald. Prinsessan Victoria (Murray Brodin & Lind, 2014) skildrar ett barn som direkt tar kontakt med Victoria som sitter på bänken utanför barnets hem och är väldigt förstående inför Victorias situation, barnet går direkt in med inställningen att hjälpa Victoria.
5.2 Vilket lärande inom social hållbar utveckling möjliggörs genom skönlitteratur för barn?
5.2.1 Livskvalitet
Läser man böckerna utifrån temat livskvalitet får barn se flera perspektiv på människors olika livskvalitet. De får se exempel på missgynnade grupper och de får se kontrasten mellan dessa grupper och de överkonsumerande,
priviligierade grupperna. De får höra barn diskutera om vad som är
nödvändigt och viktigt egentligen, är det verkligen att ha så många prylar?
Det kan antyda att det går att ha en bra livskvalitet utan att ha en massa prylar och därigenom inte äventyra framtida generationers möjligheter till god livskvalitet lika mycket. Det som saknas för att böckerna ska relatera fullt till den operationella definitionen tillhörande livskvalitet är förslag på förbättring av livskvaliteten för missgynnade grupper.
5.2.2 Social rättvisa
Läser man böckerna utifrån temat social rättvisa får barn se att tillgången till sociala tjänster är orättvis och att det finns en social ojämlikhet, då vissa har
25
tillgång till jobb, sjukvård, att köpa vad de vill, att resa vart de vill osv.
Medan vissa inte har något jobb att gå till, inte har tillgång till sjukvård, inte har råd med tillräckligt näringsrik mat eller inte ens kan äta sig mätta. De får även se exempel på att det kan vara bra att ta emot hjälp om man befinner sig i en situation som man inte själv kan påverka, att man inte alltid måste klara sig själv och att människor runtom finns där för att hjälpa. Ett exempel på detta är i Var är Sigges hemma? (Wirsén, 2021), när det kommer främmande vuxna hem till Sigge och ger honom mat och tar med honom till en ny familj där han får det bättre. Sigge är först skeptisk mot de främmande vuxna och vill inte följa med, men det slutar bra för honom. Han följer med och hamnar hos en ny familj där han får det bättre. Boken Prinsessan Victoria (Murray Brodin & Lind, 2014) erbjuder att få se andra barn försöka göra skillnad och faktiskt göra skillnad för de personer de möter.
5.2.3 Inkludering
Läser man böckerna utifrån temat inkludering får barn möjlighet att se socialt exkluderade människor ur olika perspektiv och på olika sätt. Man får läsa den socialt exkluderades egen historia, som i Den dagen (Sjögren, 2008) där det är en av fågelungarna som berättar ur sitt perspektiv. Man får läsa om personen som är socialt exkluderad ur ett nära perspektiv, som i Var är Sigges hemma? (Wirsén, 2021) där en berättarröst berättar Sigges historia.
Man får även se personerna som är socialt exkluderade ur ett tredjepersons-perspektiv, som i Prinsessan Victoria (Murray Brodin & Lind, 2014) och Tilly som trodde att (Staaf & Adbåge, 2014) där får man följa
huvudpersonernas historia om när de möter personer som är socialt exkluderade.
Utifrån temat inkludering får barn möjlighet att förstå hur det kan kännas att vara socialt exkluderad, av flera anledningar. Dels av den anledning som skildras i Den dagen (Sjögren, 2008) där en fågelunge dör får att de befinner sig på flykt och inte har tillgång till sjukvård, dels i Veckan före barnbidraget (Johansson & Ekman, 2016). Där får man följa en mamma och en dotter som har det svårt ekonomiskt så de kan inte hitta på något som kostar pengar, som
26
att gå på bio och åka till badhuset. Det kan diskuteras vart gränsen går för att man ska tillhöra en missgynnad grupp. Men i detta fall bidrar det till att barnet inte kan följa med på samma fritidsaktiviteter som sina kompisar och upplevelsen av social exkludering kan ändå infinna sig.
5.2.4 Tillgång
Läser man böckerna utifrån temat tillgång får barn se hur Sigge får ökad tillgång till resurser, tjänster och möjligheter och vad det gör för honom i livet i Var är Sigges hemma? (Wirsén, 2021). I de andra böckerna visas många orättvisa tillgångar till bland annat anställning, sysselsättning, boende, levnadsvillkor osv. men några samhälleliga insatser för att förbättra
situationen visas inte. Utifrån detta får barn se hur mycket bättre Sigge fick det när han fick hjälp och det kan diskuteras att ifall andra socialt
missgynnade grupper skulle få hjälp och ökad tillgång till viktiga resurser skulle de troligen också få det bättre.
5.2.5 Framtidsfokus
Läser man böckerna utifrån temat framtidsfokus får barn se andra barn hjälpa till och göra skillnad för människor som är socialt missgynnade, vilket kan bidra till en känsla för barnen att de också kan göra skillnad. Barnen får se exempel på hur hjälpande insatser hjälper Sigge få en bättre framtid i Var är Sigges hemma? (Wirsén, 2021) och utifrån det kan man prata om
framtidsfokus med barnen och diskutera motivet med den hjälpande insatsen.
5.2.6 Deltagande processer
Läser man böckerna utifrån temat deltagande processer får barn se personer bli skrattade åt för att de talar ett annat språk. De får se barn bli exkluderade för att de inte kan reglerna i lekar och situationer där andra barn rynkar på näsan åt maten de äter för att den är olik det de är vana vid i Den dag du börjar (Woodson & López, 2018). Där visas konsekvenserna av ifall barn är ovana vid mångfald, och hur det känns för den som står på andra sidan. Barn får också höra när Tilly och Tage diskuterar att vara välkommen och att det borde vara en självklarhet i Tilly som trodde att (Staaf & Adbåge, 2014). Det
27
möjliggör för diskussioner om vad välkomnande innebär och hur man får någon att känna sig välkommen, till ett land, till ett hem, till ett jobb osv...