Här diskuteras resultatet mot bakgrund av litteraturen från
litteraturgenomgången och inledningen. Avsnittet struktureras som svar på studiens huvudsakliga frågeställning.
6.1.1 Vilket lärande inom social hållbar utveckling möjliggörs genom skönlitteratur för barn?
Utifrån resultatet av studien utgör skönlitteratur för barn en rimlig metod för att lära barn om social hållbar utveckling. Resultatet visar att sociala frågor framkommer i litteraturen och flera av sakerna som skildras i böckerna passar in under de teman som Partridge (2005) identifierat. Sociala frågor
framkommer på olika sätt i resultatet och alla teman i det teoretiska ramverket kunde identifieras. Fem av de sex böckerna som analyserades tenderar däremot att brista i framtidsfokus. Framtidsfokus saknas för att kunna säga att de fem böckerna fullständigt skildrar social hållbar utveckling enligt Partridges (2005) definition. Enligt Partridge ligger skillnaden mellan social rättvisa och social hållbarhet i att social hållbarhet inkluderar ett framtidsfokus. I fem böcker av sex saknas förslag på lösningar på de sociala frågor som framställs och därför blir något framtidsfokus inte framträdande i dessa. Alla sex böcker är skrivna ur ett nutids-perspektiv och den enda boken som visar på en fungerande lösning för en persons socialt utsatta situation är Var är Sigges hemma? (Wirsén, 2021), som visar det genom att Sigge får komma till en ny familj där han får det bättre. Boken hoppar också några år framåt och visar att Sigge har det bättre även då. Resterande böcker brister i framtidsfokus men visar däremot tydliga exempel på mycket av det som ingår i beskrivningarna av det vi vill förbättra inom social hållbar utveckling.
Det gör att böckerna möjliggör för lärande för social hållbar utveckling om
28
man ser till vad Nikolajeva (2017) skriver. Enligt Nikolajeva bidrar litteratur till en förmåga att föreställa sig händelser bortom här och nu; kognitiv narratologi. Böckerna i denna studie kan alltså fungera som en utgångspunkt för att lära barn om olika sociala förutsättningar och hur det kan kännas att vara en del av en socialt missgynnad grupp. På så sätt kan man se det som att böckerna möjliggör ett sätt att introducera social hållbar utveckling för barn, genom att visa att alla har olika förutsättningar i livet och att vi ska kämpa för att få ett mer jämlikt samhälle. Böckerna möjliggör även för barn att utveckla en identitet som bygger på ett brett perspektiv, då böckerna skildrar
mångfald. Barn som lever i sin ursprungskultur och inte får möta mångfald utvecklar enligt Jones (2017) en identitet som bygger på ett smalt perspektiv.
Enligt Echterling (2016) stämmer inte den sociala orättvisan i barnlitteratur överens med den sociala orättvisan som finns i samhället. Böcker tar inte upp mer komplicerade frågor utan väljer snarare att visa enskilda människors handlingar och livsstilsförändringar som lösningen på problemen som skildras. Detta stämmer överens med resultatet av denna studie. Tre av sex böcker visar enskilda individers försök att hjälpa socialt missgynnade människor och man kan få uppfattningen av att lösningen ligger i att fler människor anammar dessa beteenden. Det kan visserligen finnas en verksam faktor i att fler individer engagerar sig privat, men större industrier, företag och staten, går fria från ansvar i majoriteten av böckerna både i denna och i Echterlings (2016) studie. I resterande tre böcker i föreliggande studie visar en av dem en lösning som kommer från samhället, en annan visar en lösning där personerna flyr från problemet och den tredje visar inget förslag på lösning alls.
Både Yildis, m.fl., (2017) och Kahriman-Öztürk, m.fl., (2012) fann att barn hade förmågan att respektera djur och miljö. Däremot kunde Kahriman-Öztürk, m.fl., se att barnen saknade förmågan att värdesätta andra saker, som att utmana konsumtionskulturen. Barnen saknade även kunskap om hur barn lever i andra länder och om kulturella skillnader. Utifrån denna kunskap kan man se av resultatet att böckerna i föreliggande studie kan användas för att
29
bredda barnens förståelse i båda kunskapsluckorna, som Kahriman-Öztürk, m.fl., benämner som rethink och reflect. Både Tilly som trodde att (Staaf &
Adbåge, 2014) och Dagen du börjar (Woodson & López, 2018) diskuterar konsumtionskulturen. Den framställs på olika sätt i böckerna. I Tilly som trodde att framställs den genom en flicka som har allt man kan tänka sig, där Tilly och hennes kompis Tage diskuterar om det verkligen är nödvändigt att ha så många saker. I Den dag du börjar framställs den genom att en av karaktärerna inser att man inte måste åka på långa resor för att uppleva saker.
Detta är exempel på utdrag ur böckerna som kan kopplas till rethink. Utdrag som kan kopplas till reflect finns i Den dagen (Sjögren, 2008) och Den dag du börjar. I Den dagen kan man se hur det kan vara att leva i ett annat land, när fåglarna i boken får lämna sitt hem och beger sig ut på flykt. I Den dag du börjar skildras flera exempel på kulturella skillnader och hur det är när olika kulturer möts. Därför möjliggör dessa böcker kunskap som barn kan ha svårt att skaffa genom livserfarenhet. Böckerna vidarebefordrar erfarenheter, vilket böcker kan göra enligt Nikolajeva (2017). På så sätt kompletterar föreliggande studie tidigare forskning, genom att visa på kunskapskällor inom områden där forskning visat att barns kunskap brister.
Böckerna i studien räcker däremot inte för att arbeta med social hållbar utveckling med barn, då många av böckerna saknar framtidsfokus. Resultatet av denna studie visar att de skönlitterära böckerna i studien utgör en bra grund för att introducera och bredda barns bild av social hållbar utveckling.
För att undervisningen ska gå under befattningen undervisning av social hållbar utveckling krävs däremot att man ofta inkluderar ett framtidsfokus själv. Resultatet stärks av Lindgren Leavenworth och Mannis (2020) resultat som visade att klimatfiktion kan bidra till att läsare får möta möjliga scenarier i ett säkert utrymme och därigenom möjliggör klimatfiktion för breda
diskussioner om framtida hållbarhet. Detta kan göras genom att diskutera böckerna med barnen och försöka komma fram till rimliga och relevanta förslag på lösningar. Vid läsning av boken Var är Sigges hemma? (Wirsén, 2021) framgår att det gynnar Sigge att han får hjälp att komma in som en aktiv samhällsdeltagare. Sigge är ett barn och eftersom de andra böckerna
30
visar mestadels vuxna som är socialt missgynnade är det inte lika enkelt att komma åt dem, man kan inte bara placera dem hos en annan familj. Men situationerna skapar diskussionsmöjligheter och tillfällen för reflektion, vad kan göras för att hjälpa dessa människor få en ökad tillgång till viktiga resurser, tjänster och möjligheter?
Det råder brist på kunskap hos lärare kring hur man ska undervisa om den sociala dimensionen av hållbar utveckling (Borg & Gericke, 2021).
Resultatet av föreliggande studie visar att litteratur skildrar sociala frågor och dessa kan användas som en utgångspunkt för lärare som vill behandla ämnet med barnen. Barn får med hjälp av böckerna se exempel på barn som gör skillnad och att små gester kan betyda mycket för någon som är socialt utsatt.
Böckerna breddar barns bild av världen. Enligt Björklund (2014) handlar hållbar utveckling i utbildningssystemet om att barn ska få vara delaktiga och få en känsla av att de kan göra skillnad, det är precis vad barnen får se
exempel på i böckerna.
På vilket sätt möjliggör då dessa böcker utbildning för social hållbar
utveckling i stort? De skönlitterära böckerna breddar barnens bild av världen och visar dem exempel på; missgynnade grupper, överkonsumerande
grupper, orättvis tillgång till viktiga tjänster, social ojämlikhet, socialt exkluderade människor, människor som får hjälp att bli socialt inkluderade, olika tillgång till resurser, barn som hjälper vuxna, barn som får hjälp och processer som tillåter mångfald. Här framträder en koppling till det som UNESCO (u.å.) menar att utbildning för hållbar utveckling innebär, i alla fall den del av hållbar utveckling som är kopplad till den sociala dimensionen;
utbildning för hållbar utveckling ska bidra till att barn kan skapa ansvarsfulla åtgärder för ett rättvist samhälle. Genom att barnen får se exempel på alla de grupper som presenteras ovan, kan de med hjälp av kognitiv narratologi skapa sig erfarenheter som de troligen inte skulle fått tillgång till annars.
Genom att sedan föra kritiska diskussioner bidrar det till att barnen kommer kunna skapa ansvarsfulla åtgärder för ett rättvist samhälle. Detta stärks av Lindgren Leavenworth och Mannis (2020) slutsats; när unga läsare får
31
fördjupa sig i en fiktiv värld, så bidrar det till att de utvecklar idéer för att förhindra eller mildra katastrofen. Därmed inkluderas även det framtidsfokus som brister i de skönlitterära böckerna, eftersom barnen är vår framtid. Målet med hållbar utveckling är enligt Hedenus (2018); att tillfredsställa mänskliga behov, och definitionen är enligt Brundtlandrapporten (World Commission on Environment and Development, 1988); att tillfredsställa dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. Ser man dessa definitioner i förhållande till resultatet av föreliggande studie så krävs det mer arbete från samhället och personer runt om för att hjälpa de missgynnade personerna i boken att tillfredsställa mänskliga behov i de skönlitterära böckerna.