Världshandelsflottan omfattar 81 400 fartyg i storlek 100 brutto eller större. Fiskefartyg, pontoner, segelfartyg, örlogsfartyg, bostadsplattformar, mindre arbetsfartyg, pontoner etcetera är inte inräknade, däremot bogserbåtar och mindre passagerarfartyg. I storleksklassen 100-300 brutto återfinns många mindre fartyg, exempelvis passagerarfärjor i skärgårdstrafik. För handelsflottan är fartyg över 500 brutto oftare av större intresse.
Detta innebär att bilden blir olika beroende på om antal fartyg eller deras transportkapacitet analyseras. Medan antalet fartyg i världshandelsflottan har ökat med 75 procent sedan 1975 har fraktkapaciteten ökat med 129 procent, till 1 306 miljoner dödviktston, beroende på ökad tillförsel av stora fartyg.
Figur 1: Världshandelsflottan (1 000-tal fartyg)
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007
Wo rld Fle et, Nu mb er of S hip s
Tank Dry Unit Pax Other
Källa: Lloyds Register Fairplay, 2010.
Sedan 2002 har antalet fartyg i världshandelsflottan vuxit med 20 procent eller 13 400 fartyg, vilket är den högsta tillväxttakten sedan 1970-talet. Antalet enhetslastfartyg (container- och roro-fartyg) har ökat med hela 42 procent, men i absoluta tal har tillväxten i andra volymmässigt större segment varit högre, främst inom tank-, torrbulk- och andra torrlastfartyg. Orsaken är de ökade leveranserna av nya fartyg och den låga utskrotningen av gamla fartyg. Detta kan förklaras av att den starka sjöfartskonjunkturen under 2003 till 2007 ledde till brist på kapacitet och behov av nybeställningar. Trots den globala lågkonjunktur som under senaste åren drabbat sjöfarten hårt så kommer de närmaste 5 åren att präglas av fortsatt hög kapacitetstillväxt i flottan. Mätt i antal fartyg kommer flottan 2014 att ha vuxit med ytterligare 10 procent och i lastkapacitet med 32 procent, som ett resultat av att de nyinvesteringar som gjort under den tidigare högkonjunkturen.
Östasien är den region som har haft den snabbaste tillväxten i sin handelsflotta. Många bulkfartyg som tidigare trafikerade norra Europa används idag i kinesisk kustsjöfart. I regionen ingår förutom Japan, Kina och Sydkorea även de sydöstasiatiska länderna. Sedan 1975 har flottan mer än fördubblats mätt i antal fartyg och regionens andel av den totala flottan är idag 33 procent. Under samma period har antalet fartyg registrerade i länder inom EU-27 samt Norge sjunkit från 27 procent till idag 18 procent av världshandelsflottan, trots en ökning efter 2002.
Figur 2: Världshandelsflottan per flagg (procent av antal fartyg)
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007
Flag share of world fleet number of ships
Denmark Germany Netherlands Poland UK EU‐Other
Sweden Norway Ot. Europe N America S C America East Asia
Other Asia Oceania R o W Unknown
Källa: Lloyds Register Fairplay, 2010.
Samtliga större sjöfartsnationer inom Europa har minskat sina andelar av världs-handelsflottan, utom Tyskland och Holland, vilka tillsammans har 5 procent av antalet fartyg. Bland de större sjöfartsnationerna inom EU-27 gruppen har Holland haft den särklassigt snabbaste tillväxten, med en ökning med 133 procent sedan 1975. Det är den näst största flottan inom EU efter Storbritanniens, som också har haft en stark tillväxt sedan 2002.
Sveriges andel har sedan 1975 fallit från 1,3 procent till 0,6 procent och Norges andel har sjunkit från 2,1 procent till 1,9 procent, medan Danmarks andel har ökat från 0,7 procent till 0,8 procent. Antal fartyg i den svenskregistrerade flottan uppgick vid årsskiftet till 451, den norskregistrerade flottan till 1 536 och den danskregistrerade till 618. Under perioden 2002 till 2009 har tillväxten i de svenska och norska flottorna varit 2,5 procent respektive 4,5 procent, medan den danska har haft den kraftigaste tillväxten, med hela 15 procent.
Figur 3: EU-flottan fördelad på flagg (1 000-tal fartyg)
0 2 4 6 8 10 12 14 16
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007
EU fleet by flag country, number of ships
Denmark Germany Netherlands Poland UK EU‐Other Sweden Norway
Källa: Lloyds Register Fairplay, 2010.
Den särklassigt starkaste kapacitetstillväxten sedan 1975, både i dödviktston och brutto, har skett i fartygsflottorna registrerade i Syd- och Centralamerika. Idag är en tredjedel av världens samlade fartygsflotta, mätt i dödviktston, registrerade i dessa register, medan 18,5 procent är registrerade i EU-27 samt Norge och 21 procent i Östasien. Sedan 2002 har kapacitetstillväxten varit högst inom Syd- och Centralamerika och i Östasien.
Antalet fartyg som opereras kommersiellt inom de olika sjöfartsnationerna är i allmänhet större än antalet fartyg som är registrerade i respektive nation. Så förhåller det sig i de flesta länderna i Europa och Östasien, medan det i Syd och Centralamerika ofta förhåller sig på motsatt sätt. Antalet fartyg som opereras av östasiatiska företag har sedan 2002 ökat med 26 procent.
Figur 4: Världshandelsflottan fördelad på operatörsland (1 000-tal fartyg)
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007
World fleet by operator country, number of ships, thousands
Denmark Germany Netherlands Poland UK EU‐Other Sweden Norway
Ot. Europe N America S C America East Asia Other Asia Oceania R o W Unknown
Källa: Lloyds Register Fairplay, 2010.
Antalet fartyg vars kommersiella operation sköts av rederier i EU-27 samt Norge uppgår till 21 300, att jämföras med de 15 000 som är registrerade i regionen. Detta gäller i första hand fartyg som opererar på transoceana marknader för tank-, torrbulk- och container-transporter. År 1975 var i stort sett alla fartyg som opererades av rederierna registrerade i det egna landets skeppsregister. Sedan dess har de flesta större sjöfartsnationer inom EU-27 samt Norge infört egna internationella register.
Både Norge och Danmark har infört egna internationella register (NIS respektive DIS).
Idag uppgår andelen utlandsregistrerade fartyg i Norges respektive Danmarks handelsflottor till 35 procent respektive 71 procent, medan andelen utlandsregistrerade fartyg i Sveriges handelsflotta uppgår till 34 procent. Totala antal fartyg opererade av företag i Sverige uppgick 2009 till 687, i Norge till 2 384 och i Danmark till 2 126.
Danmark har haft den i särklass snabbaste tillväxten i sin opererade flotta följt av Norge, medan den svenska opererade handelsflottan i antal räknat är obetydligt större än år 1975.
Sedan 2002 har den dock vuxit med ett 50-tal fartyg.
Inom EU-27 gruppen har Storbritannien, Danmark och Tyskland den största volymen opererat tonnage. Deras flottor uppgår till 63,6 miljoner ton, respektive 57,4 miljoner och 44 miljoner. Det är också dessa länder som sedan 2002 har haft den snabbaste tillväxten i sina opererade flottor, med Danmark i topp på 130 procent. I Sverige är det opererade tonnaget 9,4 miljoner ton, i Norge 33,1 miljoner ton och i Danmark 57,4 miljoner ton.
3.3.2 Det svenska handelstonnagets utveckling
Det totala antalet fartyg i det svenska registret har varit i stort sett oförändrat sedan mitten av 1980-talet och uppgick vid årsskiftet till 451 fartyg. Samtidigt har det skett stora inbördes förändringar i flottan. Antalet passagerarfartyg har vuxit snabbt, följda av enhetslastfartyg (container och roro-fartyg) och tankfartyg, medan antalet torrlastfartyg har minskat. Mätt i fraktkapacitet är bilden likartad, men understryker ännu kraftigare strukturförändringarna inom flottan.
Figur 5: Svenskflaggade flottans utveckling i antal fartyg
0 50 100 150 200 250 300 350 400 450 500
1985 1989 1993 1997 2001 2005 2009
Swedish flagged fleet, number of ships
Tank Dry Unit Pax Other
Källa: Lloyds Register Fairplay, 2010.
Kapaciteten i den svenskflaggade flottan har sedan 2002 minskat med 4,5 procent i dödviktston, samtidigt som Sverige haft en tillväxt med 14 procent i brutto. Den senare kan nästan uteslutande förklaras av tillväxt inom roro-sektorn, där biltransportfartygen svarar för merparten av volymen.
Totalt antal fartyg som opererades av svenska företag år 2009, totalt 687 stycken, är högre än antalet svenskflaggade fartyg. Den svenska kapaciteten inom tank- och bulkflottan expanderade kraftigt i början av 1990-talet, men minskade sedan kraftigt beroende på utförsäljning av tonnage och rederier till utlandet. Det är framför allt avvecklingen av de fyra Stockholmsbaserade rederierna Argonaut, Frontline, ICB och Nordströms & Thulin som avspeglar sig i figuren nedan. Sedan 2002 har den opererade flottan återhämtat sig något och vuxit från 6,3 till 9,4 miljoner dödviktston. Det är inom tankflottan som det opererade tonnaget har ökat mest i lastkapacitet uttryckt dödviktston, främst genom inchartering av tonnage från andra länder.
Figur 6: Svenskopererade flottan i dödviktston
0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20
1985 1989 1993 1997 2001 2005 2009
Swedish operated fleet, million dwt
Tank Dry Unit Pax Other
Källa: Lloyds Register Fairplay, 2010.
Under senare år har ägande av fartygstonnage minskat i Sverige och inom svensk rederi-näring representerar idag RoRo den största sektorn ägt tonnage, följt av oljetankers och passagerarfartyg.
Faktaruta: Andra fartygsdefinitioner
Ett problem för jämförbarheten är att det finns flera metoder för att identifiera fartygsflottan.
Förutom att skilja mellan fartyg med inhemsk flagg och opererat tonnage så utnyttjas även olika mått för kapacitet, såsom dödviktston och brutto. För att identifiera handelsflottan inkluderas ibland bara större fartyg, med minst en bruttodräktighet på minst 300. När det gäller denna typ av större fartyg, med en storlek över 300 brutto, bestod den svenska handelsflottan i januari 2010 av 569 fartyg. Av dessa var 210 svenskflaggade och 359 hade utländsk flagg21.
Samtidigt finns många andra typer av fartyg av mindre storlek. I en sammanställning från Sjöfartsforum 2008 identifieras totalt 2 147 svenska fartyg under sjöfartsinspektionens tillsyn.
Utöver handelsflottan så ingick här bland annat drygt 500 passagerarfartyg i inrikes sjöfart, cirka 130 pråmar, 80 landsvägsfärjor och närmare 300 fiskefartyg med bruttodräktighet 20 eller mer22.
21 Lighthouse, 2010, Den svenska handelsflottan, underlag till Sveriges Redareförening, januari 2010.
22 Sjöfartsverket och Sjöfartsinspektionen, 2008.
3.4 Ekonomi och sysselsättning