Havsnära läge med goda kommunikationer

Projektet Nyhamnen ska både synas och höras i staden och vara tilltalande för Malmöborna. Det ska kunna öppna upp och skapa nya samarbeten mellan Malmö Stad och aktörer där de tillsammans ska skapa Malmös nya skyltfönster mot framtiden. Nyhamnen ska bli en stadsdel som formar nya berättelser om Malmö och dess ansikte utåt. Det ska bli en grönskande stadsdel med människan i fokus. Det havsnära läget med goda kommunikationer kommer, enligt Malmö Stad, att bidra till mycket aktivitet och vistelse. I Nyhamnen är det prioriterat att sträva efter funktionsblandning av alla dess former. Malmö Stad vill även skapa en innerstadskänsla i stadsdelen som bidrar till sociala interaktioner och vidare till trygghet. (Malmö Stad, 2018:8;20;21)

35 5.2.1 Läge

Som vi tidigare har nämnt, har centralstationen fått en central roll i planeringen av Nyhamnen. I plandokumentet och intervjuerna har det varit tydligt och återkommande att centralstationen är kärnan för utvecklingen i området. I samband med Nyhamnens omvandling kommer den norra sidan att bli en ny framsida i staden (Malmö Stad, 2018:14). Daniel Hohenthal från Kanozi Arkitekter är en av de arkitekterna som har ritat Glasvasen som ligger placerad på centralstationens norra sida. Tanken bakom Glasvasen är att de diagonala rörelserna lägger grunden för den kritiska kopplingen mellan Nyhamnen och resten av staden.

“... det är därför egentligen Glasvasen ser ut som den gör / att den har liksom dragit ihop sig för att bilda plats och bilda koppling, stråk upp till Nyhamnen.”

Daniel Hohenthal, Kanozi Arkitekter AB [2019-04-11]

Med ett utökat flöde kommer det, utöver Glasvasens koppling, att behövas nya kopplingar i form av broar. Det behövs även nya möjligheter för att korsa järnvägsområdet som i dagslägen är en stor och utmanande barriär (Malmö Stad, 2018:14). Närmast stationen byggs idag nya bostadshus och kontorslokaler. Utmed flöden nära stationsområdet, planerar Castellum att bygga E:ons nya huvudkontor och en ny tingsrätt. Detta i samband med ett stort utbud av butiker och restauranger kommer att locka många människor till platsen.

“Vi har två jättefina projekt upp i Nyhamnen precis vid centralstationen ska vi bygga ett nytt domstolsverk till tingsrätten… Sen har vi också… på Karlsgatan… ett nytt huvudkontor till EO:n Båda är närtid så vi planerar produktionstionsstart på dessa någonstans årsskiftet 19/20.” Anna Björklund, Castellum [2019-04-08]

Det finns visioner om hur stadsplanering leder oss till en god stad. En attraktiv stad med goda lägen och kommunikationer är vad Malmö Stad strävar efter. Begreppet attraktivitet används flitigt för att beskriva en positiv utveckling. Planerares ambitioner grundas i att framställa en perfekt attraktion för staden. I Nyhamnens fördjupade översiktsplan sätts attraktivitet upp som ett mål för området. Begreppets definition kan variera (Andersson, 1998:12;22). Anna Björklund från Catellum definierar attraktivitet på följande sätt:

36

“Jag tänker egentligen det här myllret av stad är för mig alltid attraktivt och det innebär en blandning av verksamheter, kommunikation, mycket människor… jag skulle säga att för mig är stad och blandning alltid, alltid attraktivt.”

Anna Björklund, Castellum [2019-04-08]

Enligt henne grundas en attraktiv stadsdel på läge och kommunikation. Närheten till centralstationen, vattnet och den gamla stadskärnan anser hon som attraktivt i Malmö.

“... det är ju inte många städer som har så citynära mark att utveckla med de kvaliteter som finns i Nyhamnen.”

Anna Björklund, Castellum [2019-04-08]

Daniel Hohenthal från Kanozi Arkitekter överensstämmer med Björklunds definition och menar därmed att attraktivitet är mer än enbart attraktiva vyer och bra bostadslägen. Han menar att när en kan se bortom det, på ett mer planeringsmässigt sätt, handlar det om närhet. Det är i närheten som attraktionen finns.

“... ett attraktivt läge ligger i närhet i tid och rum… Det är ju inte coola bostadslägen och vyer och sånt vi är ute efter det, det är att skapa närhet.”

Daniel Hohenthal, Kanozi Arkitekter AB [2019-04-11]

Peter Härle från Volito Fastigheter menar att en inte bör gå längre än sig själv i denna fråga. Vart vill en själv bo och vart vill en inte bo? När vi diskuterade goda lägen med Hohenthal och Härle kom vi fram till att bostadspriserna kan bli höga. De menar att det alltid är en utmaning för kommuner att hålla nere kostnader i ett projekt. Denna utmaning kan bero på många faktorer som till exempel hur dyr exploateringen blir. Härle menar att detta är svårt att undvika då verkligenheten ser ut som den gör. När ambitionerna är för höga kan det vara lätt för kommunen att missa viktiga samhällsnyttor i planeringen.

37

5.2.2 Funktionsblandning

Daniel Hohenthal på Kanozi Arkitekter bygger sitt resonemang kring attraktivitet på blandningen i området. Ett exempel som han tar upp handlar om hur väl planeringen är anpassad för barn, vilket han även menar är en betydande faktor som ökar attraktiviteten. Han menar att det är tillgången till förskolor som skapar denna typ av attraktivitet. Härle från Volito Fastigheter menar att det bör vara trevligt att vistas och gå ut i området både på dagen och kvällen. Vidare har Dagmar Gormsen från Skanska lyft fram att om en bjuder in bredden medborgare kommer det därigenom att skapas en sammanhållning i samhället. Med ”bredden” menar Gormsen bredden av Malmös medborgare. Hon menar att den främsta attraktionen handlar om att tillgodose sina individuella behov.

Under våra intervjuer diskuterade vi inte enbart vad som är attraktivt för människor och nya stadsområden. Vi diskuterade även kring det omvända, det vill säga när det blir icke attraktivt och ifall det kan bli det. En del av detta ligger i faktorerna kring för vem ett område planeras och även hur detta hänger samman med funktionsblandning och bostadsblandning i priser, storlek och upplåtelseformer. Därför är det ytterst viktigt för planerare att ha kunskap om sociala processer innan ett område utvecklas (Harvey, 2009:310f). Detta för att veta vad som behövs i staden i stort för att därefter implicera olika typer av bostäder och verksamheter i området som inkluderar alla medborgare. Daniel Hohenthal från Kanozi Arkitekter menar att staden blir oattraktiv om den tappar sin urbana täthet. Annat som bidrar till oattraktivitet är om planerare inte lyckas med att blanda staden med olika funktioner och medborgare, det vill säga om planerare inte lyckas mixa kontor och bostäder för alla. Hohenthal bekräftar att det blir oattraktivt när det inte finns en mix av bostadsformer eller priser.

Samtidigt är det upp till individen att själv bestämma vad som värderas som attraktivt i staden. (Andersson, 1998:71) Medborgare har ett eget val av definitionen samtidigt som det finns vissa begränsningar. Dessa begränsningar handlar om att allas önskningar inte kan tillgodoses på grund av begränsade resurser. Det är marknadskrafter och samhällets styrgrupp som avgör var begränsningen går i den fysiska utformningen. (Harvey, 2009:310f) Detta kan leda till att medborgares inkluderingsmöjligheter inskränks. Därför är det viktigt för planerare att, i tidiga planeringsskeden, utnyttja oanvända lokaler och mark för att aktivera temporära användningar av området. Då ingenting är permanent kan medborgare prova att använda lokaler och annat i området på sitt sätt. I vår intervju med Daniel Hohenthal från Kanozi Arkitekter diskuterade vi

38

kring hur viktigt det är med temporära attraktioner i ett område som är under utveckling. Detta eftersom medborgare ska ha en anledning till att besöka, lära känna och identifiera sig själva med platsen. På detta sätt inkluderas medborgare i ett tidigt skede i planeringen, enligt planerare.

“...temporära evenemang… Oceanpiren i Helsingborg… det är ju ett gammalt hamnområde där ibland har de olika stadsfestivaler som ges plats där eller vem som, som kan få en yta på 10x10 meter göra något tillfälligt på. Då skapas det olika historier, berättelser och anekdoter…” Daniel Hohenthal, Kanozi Arkitekter AB [2019-04-11]

Funktionsblandning går hand i hand med trygghet. Detta bekräftar även Anna Björklund från Castellum och menar att det är viktigt med en trygg stadsdel. Trygghetsfaktorn hör ihop med hur attraktiva stadsdelar är blandade med till exempel bostäder med förskolor i bottenplan.

“Så blandstaden är ju det som är viktigt på riktigt, det är lätt att det bara blir ett begrepp som man bara säger, men det är verkligen på riktigt.” Daniel Hohenthal, Kanozi Arkitekter AB [2019-04-11]

5.2.3 Trygghet

Det är tydligt att Malmö Stad strävar efter att bli en attraktiv stad med en stor mångfald. För att kunna hantera eventuella problem gällande mångfald och inkludering räcker det inte med attraktiva fasader. Det gäller att tillgodose stadens mångfald och trygghet i planeringen för att uppnå attraktivitet. Detta kan bli svåruppnåeligt i nybyggnadsområden eftersom människor inte har bott och vistats på platsen under en längre tid. Anna Björklund från Castellum talar om att trygghet är högt prioriterat i den funktionsblandade staden. Hon menar vidare att tillgänglighet är en trygghetsaspekt. Närheten till exempelvis förskolor kan påverka hur tryggt och attraktivt ett bostadsområde blir och nämner att det är många som väljer att bo utanför Malmö då staden saknar många kvaliteter.

“... ingen vill eller vågar bo i ett område som inte känns säkert.” Anna Björklund, Castellum [2019-04-08]

I stadens utformning är det många faktorer som påverkar och ligger till grund för att uppnå trygghet. Malmö Stad strävar efter en trygghet i staden för alla människor. Detta ska enligt Malmö Stad uppnås genom att entréer placeras mot gatan, en funktionsblandad bebyggelse och

39

god belysning (Malmö Stad, 2018:36). En funktionsblandad stad skapar rörelse och närhet till människor och leder till en större trygghet. Närheten till människor och rörelse är betydande faktorer för trygghet.

“Attraktivitet ligger i närhet.”

Daniel Hohenthal, Kanozi Arkitekter AB [2019-04-11]

I vår intervju med Dagmar Gormsen från Skanska var det tydligt hur viktigt det är att människor trivs i områden och om motsatsen är utfallet har området misslyckats. Vi diskuterade vidare att att kommunens visioner ibland kan vara för stora för verkligheten. Hon nämnde även att samspelet mellan aktörer och olika kommuner är viktigt och att det bör finnas kompensationer för det som fattas i befintliga bostadsområden.

“Jag kan tänka mig att ibland så kan arkitekter eller projektutvecklare ha väldigt häftiga visioner men att man ibland kan glömma bort / hur mår man som människa…” Dagmar Gormsen, Skanska [2019-04-03]

Även om det är den blandade staden som Malmö strävar efter, kan resultatet i praktiken se annorlunda ut. Nybyggnationer och utvecklingsprojekt tenderar att öka områdets priser på bostäder. För Nyhamnen handlar det även om en geografisk närhet till centralstationen och centrum. Ett centralt område tenderar att nå mer ensidiga upplåtelseformer och höga priser än de stadsdelar som är placerade längre bort från stadens kärna. Därför finns det en risk för att alla Malmöbor inte kommer att hitta en bostad på Nyhamnen som stämmer överens med deras ekonomi. Detta blir i sig exkluderande (Beaten, 2012:40ff). I Malmö uppmärksammas inkomstklyftorna allt oftare. Det finns en risk att planeringen av Nyhamnen kommer att leda till snäva bostadsstorlekar, upplåtelseformer och priser, vilket är en stor risk för exkludering (Florida, 2006:375 & Beaten, 2012:40ff).