“
Attraktiv” inkludering?
- Nyhamnen: Malmös nya centrala och havsnära läge ur ett planerarperspektiv
”Attractive” inclusion?
- Nyhamnen: Malmö´s new central and waterfront location through a planner´s
perspective
Examensarbete i stadsbyggnad, stadsutveckling och planering (17 hp) Malmö Universitet: kultur & samhälle
Handledare: Karin Grundström Examinator: Martin Grander
2
SAMMANFATTNING
Syftet med vår studie var att undersöka hur Nyhamnen planeras för att inkludera alla medborgare. Vi ville även undersöka hur attraktivitet definieras av planerare vid nya stadsdelar i Malmö. Detta har vi undersökt genom att utföra en fallstudie. Studien baserades på en innehållsanalys av plandokument och på fyra semistrukturerade intervjuer. Materialet har noggrant transkriberats och analyserats som vidare har legat till grund för vår analys. Tidigare forskning inom området “attraktivitet och inkludering i planering” har visat att det främst är markpriset som bestämmer utsträckningen av inkluderingen.
Utifrån ett planerarperspektiv undersökte vi om och hur Nyhamnen beskrivs som en attraktiv stadsdel. Vidare undersökte vi även om och hur planerare har arbetat med inkluderingsfrågor vid utformningen av stadsdelen. Vårt resultat visar på att Nyhamnen, enligt Malmö Stad, kan komma att bli Malmös nya skyltfönster. Resultatet visar även att attraktiviteten grundas i läget, det vill säga närhet till kommunikation, centrum och vatten. Förutom Malmö Stads vision om ekonomisk tillväxt i staden, då en attraktiv stad utvecklas, finns också visionen om att minska den sociala segregationen som råder i staden. Vidare har vårt resultat visat på att även om det planeras för ett varierat bostadsutbud i storlek, upplåtelseform och prissättning för att nå den mångfald planerare strävar efter, kommer det attraktiva läget medföra höga markpriser och driva bostadspriserna uppåt. Fortsättningsvis har vi diskuterat om hur attraktiviteten kan komma att påverka inkluderingsfrågor, samt om det räcker för Malmöborna att bara att ha en känsla av inkludering.
3
ABSTRACT
The purpose of our study was to investigate how Nyhamnen is planned to include all citizens. We also wanted to investigate how attractiveness is defined by planners at new neighborhoods in Malmö. We have investigated this by conducting a case study. The study was based on a content analysis of planning documents and on four semi-structured interviews. The material has been carefully transcribed and analyzed, which has furthermore been the basis for our analysis. Previous research in the area of "attractiveness and inclusion in planning" has shown that it is primarily the land price that determines the extent of inclusion.
From a planning perspective, we investigated whether and how Nyhamnen is described as an attractive neighborhood. Furthermore, we also examined whether and how planners have worked with inclusion issues when designing the district. Our result shows that Nyhamnen, according to Malmö Stad, may become Malmö's new front location. The result also shows that the attractiveness is based on the location, because of its proximity to communication center, the city and access to water. In addition to Malmö Stads's vision of economic growth in the city, when an attractive city develops, there is also the vision of reducing the social segregation that prevails in the city. The attractive situation and high cost of land will drive housing prices upwards. In the future, we have discussed how the attractiveness may affect inclusion issues, and whether it is enough for Malmö´s residents to be included in public spaces or not.
4
FÖRORD
Till att börja med vill vi tacka Anna Björklund, Dagmar Gormsen, Daniel Hohenthal och Peter Härle som ville träffa oss för att dela sina tankar och reflektioner. Utan er hade vi inte kunnat genomföra detta arbete.
Vi vill även tacka vår handledare Karin Grundström för upplyftande råd, nyttig feedback och givande diskussioner.
Tack till Johan Lindell som har varit en opartisk diskussionspartner, Camilla Lindell som har tagit sig tid till korrekturläsning och Katarina Lindberg som har givit oss råd genom hela arbetet. Vi tackar även våra nära och kära som har lyssnat och uppmuntrat oss under arbetets gång. Det är ert fantastiska stöd som har fört oss fram!
Slutligen vill vi även tacka varandra för ett mycket givande arbete tillsammans. Det har varit otroligt nyttiga diskussioner mellan oss och vi har haft många roliga stunder tillsammans. Tack vare detta har vi genomför ett arbete som vi känner oss nöjda och stolta över.
5
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Sammanfattning 2 Abstract 3 Förord 4 1.INLEDNING
7
1.1 Nyhamnen 7 1.2 Syfte 9 1.3 Frågeställningar 9 1.4 Avgränsningar 9 1.5 Disposition 9 2.FORSKNINGSDESIGN
11
2.1 Fallstudie 11 2.2 Källmaterial 12 2.3 Metod 12 2.3.1 Metodologi 13 2.4 Semistrukturerade intervjuer 13 2.4.1 Etiska överväganden 15 2.5 Innehållsanalys 15 2.6 Metodkritik 16 2.7 Validitet 17 2.8 Reliabilitet 17 2.9 Analys av empirin 17 2.10 Reflektioner 18 3.UPPSATSENS BYGGSTENAR
19
3.1 Stadsplaneringsideal 193.2 Inkludering & exkludering 21
3.3 Attraktivitet 23
4.
ANALYTISKT RAMVERK
25
4.1 Läge 25
4.2 Funktionsblandning 25
6
4.4 Social rättvisa 26
4.5 ”De kreativa” 27
5.
RESULTAT
29
5.1 Ett citynära havsläge 31
5.2 Ett havsnära läge med goda kommunikationer 34
5.2.1 Läge 35
5.2.2 Funktionsblandning 37
5.2.3 Trygghet 38
5.3 “Inkludering” i ett havsnära läge 39
5.3.1 Social rättvisa 39
5.3.2 “De kreativa” 43
6.
DISKUSSION: en ny stadsdel växer fram
45
6.1 “Attraktiv” inkludering 47
7.
SLUTSATS
51
7.1 Vidare forskning 54
8. REFERENSER
55
7
1. INLEDNING
I det inledande kapitlet berör vi bakgrunden till området Nyhamnen. Vi kommer även att diskutera studiens problemformulering som har varit en central del under studiens gång. Problemformuleringen har föranlett vårt syfte. Som följd av detta, diskuterar vi vårt syfte och våra frågeställningar. Därefter berör vi de avgränsningar vi har gjort och uppsatsens
ordning i disposition.
1.1 Nyhamnen
Många städer står i begrepp att omvandla hamnar och industriområde till nya stadsdelar. Balansgången handlar om att skapa den nya attraktiva staden och fortsätta ta ett samhällsansvar som är inkluderande. Malmö är en postindustriell stad som står inför ständiga planeringsförändringar. För att garantera medborgarna en god framtid, arbetar planerare med att utveckla nya prioriteringar och strategier. Ny teknik och nya miljöåtgärder präglar stadsplaneringen, som förändras i takt med utvecklingen. Det tillkommer ständigt nya förutsättningar och prioriteringar som blir specifika för varje stad och ansvaret läggs på att städerna själva identifierar och definierar sina utmaningar och möjligheter. I samband med avindustrialiseringen befann sig staden i en svår ekonomisk situation. Malmö Stad arbetade med snabba lösningar och tydliga visioner för att staden skulle återhämta sig. Det är främst universitetet och utbyggnaden av Västra Hamnen som har fått Malmö att gå från en industristad till en kunskapsstad, det vill säga att Malmö har fått en bättre framtidsvision än på länge (Bergh & Karlsson, 2001:1). I takt med detta har staden skapat en ny stadsidentitet som handlar om att staden ska vara en plats för alla, där alla invånare oavsett socioekonomisk bakgrund, ska kunna bo, besöka och verka i.
En av de aktuella planerna i Malmö gäller planeringen av stadsdelen Nyhamnen. Den fördjupade översiktsplanen för Nyhamnen förväntas antas av kommunfullmäktige under hösten 2019 (Malmö Stad, 2019). Hamnen fylldes ut första gången år 1775 och sedan dess har Malmös kustlinje flyttats längre och längre ut i havet. Stadsdelen kommer att genomgå en avindustrialisering där området går från ett industriområde till ett attraktivt bostads- och arbetsområde. Enligt Susan Fainstein (2010:5), professor i urban planering, är avindustrialiseringen en faktor som berör den ekonomiska sektorn. Hon menar att en omvandling av ett område görs i syfte av ekonomisk vinst. Guy Baeten (2012:21ff),
8
kulturgeograf, bekräftar detta och menar att denna typ av planering grundar sig i marknaden och kan därmed leda till ökad segregation i staden.
I den fördjupade översiktsplanen trycker Malmö Stad på att Nyhamnen ska formas till en integrerande stadsdel som ska vara välkomnande för alla stadens invånare. Med detta menar Malmö Stad att storskaliga stadsprojekt, som utbyggnaden av Nyhamnen, ska vara planerade för alla (Malmö Stad, 2018). Detta innebär att faktorer som bostadspriser bör vara rimliga i relation till inkomsten hos stadens medborgare för att alla ska ha råd att bosätta sig i området. En bostadsmarknad med olika upplåtelseformer och bostadskostnader är avgörande för var olika samhällsgrupper bosätter sig. Nyhamnen, syftar precis som projektet Västra Hamnen, till att öka integrationen i Malmö genom att alla ska kunna bo och leva i området. I den fördjupade översiktsplanen för Nyhamnen beskrivs begreppet ”alla” som alla Malmöbor, oavsett skiftande socioekonomisk bakgrund, ålder, kön, etnicitet och funktionsvariation (Malmö stad, 2018:36).
Kritik har dock riktats mot Västra Hamnen eftersom bostadspriserna är höga och stadsplaneringsvisionen består av en vision av vilka invånare och vilken utveckling som är stadens framtid (Guwallius, 2012:5). Att undersöka Nyhamnen är intressant eftersom det är ett planerat bostadsområde som har Västra Hamnen som en förebild, samtidigt som plandokumenten menar att alla sociala grupper ska kunna bosätta sig där. Malmö Stad skriver i den fördjupade översiktsplanen även att Nyhamnen ska vara attraktivt (Malmö Stad, 2018:24f). Både inkludering och attraktivitet har på senare tid blivit populära inom stadsplanering och används mycket i planeringen av nya områden i Malmö. Inför förändringarna för Nyhamnen ifrågasätter vi hur Malmö Stad och planerare utvecklar nya stadsdelar. Det vi har saknat inom detta forskningsfält är hur betydande myndigheter som Malmö Stad tänker kring och behandlar inkludering när de planerar nya stadsdelar. Därför har det varit intressant att undersöka inkludering och attraktivitet gällande nya stadsdelar, mer specifikt Nyhamnen, ur ett planerarperspektiv.
9
1.2 Syfte
”Inkludering” och ”attraktivitet” har varit återkommande begrepp under vår studietid. Därför har vi som intresse att förstå och därmed belysa inkluderingsfrågor vid nya stadsomvandlingsprojekt som enligt planerare ska vara attraktiva. Därav syftar studien till att undersöka Nyhamnens inkluderingsmöjligheter och attraktivitet utifrån ett planerarperspektiv.
1.3 Frågeställningar
Med utgångspunkt i Nyhamnen, avser vi att svara på följande frågeställningar: ● På vilket sätt ingår inkluderingsfrågor vid planeringen?
● Varför definieras en stadsdel som attraktiv?
1.4 Avgränsningar
Undersökningen är geografiskt avgränsad till att endast gälla för Sveriges tredje största stad Malmö. Det är intressant att fördjupa sig i Malmö eftersom staden expanderar och utvecklas omgående. Vår studie kommer endast att gälla stadsdelen Nyhamnen. Området är idag under utveckling och kommer att påverka staden i stort, mycket på grund av det geografiska läget. Det finns en tidsmässig närhet till de kommunala beslut som fattas. Samtidigt pågår det diskussioner kring social inkludering/exkludering och attraktivitet i Malmö. Detta ger oss en unik möjlighet till att undersöka hur planerare behandlar inkludering/exkludering och attraktivitet i planeringen av stadsdelen Nyhamnen. I vår studie kommer vi att benämna ”stadsplanerare” som ”planerare”. Vi kommer även att benämna de som är med i någon form av planeringsprocess som planerare, det vill säga företrädare för näringsverksamheter som är delaktiga i stadsplaneringen. I denna studie har vi valt att intervjua fyra aktörer som antingen arbetar eller planerar att arbeta med olika utvecklings- och planeringsprojekt på Nyhamnen.
1.5 Disposition
Efter det inledande kapitlet följer en genomgång av avgränsningar. I kapitel 2 tittar vi på forskningsdesign och valet av primär- och sekundärmaterial som legat till grund för vår undersökning. Vidare kan skriver vi vårt val av fallstudie, tillvägagångssättet inför de semistrukturerade intervjuerna, innehållsanalys och dess reflektioner. Kapitel 3 fokuserar på uppsatsens byggstenar som har varit relevant för uppsatsens ämne. Här presenteras de teorier och begrepp som används för att kunna undersöka och förklara det område av verkligheten som vi studerar. Vidare i kapitel 4 redogör vi för vårt analytiska ramverk. I kapitel 5 presenteras
10
resultatet av undersökningen utifrån vårt analytiska ramverk, Malmö Stads plandokument och de fyra semistrukturerade intervjuerna. I kapitel 6 och 7 diskuterar vi kring undersökningen och lyfter de slutsatser och intressanta aspekter som undersökningen har resulterat i.
11
2. FORSKNINGSDESIGN
I följande kapitel presenterar vi ställningstaganden angående forskningsdesign och tradition. Detta har legat till grund för vår empiriska undersökning. Vi diskuterar även det val av kvalitativ metod som har resulterat i en fallstudie med semistrukturerade intervjuer. Här introducerar vi likaså urvalet av intervjupersoner och en kort presentation av deltagarna. Till följd av detta presenterar vi undersökningens validitet och reliabilitet. Avslutningsvis diskuterar vi vår analys av empiri och reflektioner kring våra semistrukturerade intervjuer.
Bryman (2011:48) skriver att det inte räcker med att välja vilken strategi som passar bäst för sin undersökning. Beslut gällande forskningsmetoder och forskningsdesign behöver även tas. Det är därför viktigt att skilja dem åt. En forskningsdesign kan vara olika och ha en struktur som vägleder hur en ska gå tillväga med metod och analys av data. För att välja rätt forskningsstrategi har vi utgått från våra frågeställningar. Detta för att vi skulle förstå vilken form av data vi behövde samla in men även för att veta hur studien skulle utformas. Våra frågeställningar har gått i riktning mot kvalitativ data.
2.1 Fallstudie
Med grund i datainsamlingen som har valts, har fallstudie som forskningsstrategi varit bäst för vår undersökning. Enligt Runa Patel och Bo Davidsson (2014:56f) handlar en fallstudie om att studera ett specifikt fall. Fallstudien kan möjliggöra en djupare och mer detaljerad insikt i studieobjektet, vilket det har gjort i vår undersökning. Genom fallstudien har vi undersökt företeelser som annars inte hade uppmärksammats (Creswell, 2014:14). Att studera ett visst fall handlar om att enbart fokusera på en eller ett fåtal faktorer och därefter analysera den insamlade informationen. Vårt fall har varit den planerade stadsdelen Nyhamnen i Malmö. Detta har möjliggjort att vi har kunnat beskriva studieobjektet i detalj och förstå bakomliggande orsaker till ämnet (Patel & Davidsson, 2014:56f).
Vår undersökning har grundat sig i den typen av fall som kallas för det representativa eller typiska fallet, som även kan nämnas vid det exemplifierande fallet (Bryman, 2011:77). Detta fall är utgångspunkten att beskriva och fånga de villkor och förhållanden som vardagen uppvisar. (Yin, 2003:41) Denna typ av fall undersöker en generell kategori av hela situationen. Fallstudien utgår från det bredare fallet av en kategori som passar forskningsfrågan. Bryman
12
(2011:77f) talar om att ett motiv, för att välja denna typ av fall, bygger på att det skapar en möjlighet för forskare att fördjupa sig i sociala processer. Undersökningen studerar olika aktörer som har relevant förståelse för planering av nybyggnations områden, specifikt Nyhamnen. Vidare har vi tittat på de olika planerarperspektiv som framkommer vid de semistrukturerade intervjuerna.
2.2 Källmaterial
Studien har i första hand baserats på primärmaterial i form av semistrukturerade intervjuer. I andra hand har studien baserats på sekundärmaterial, det vill säga litteratur och dokument inom vårt forskningsområde. När vi har studerat litteraturen har vi granskat vetenskapliga publikationer, som avhandlingar och artiklar. Dokumenten som vi har studerat och granskat är plandokument från Malmö Stad. I det primära- och sekundära materialet fanns det en genomgående redogörelse för hur inkludering/exkludering och attraktivitet diskuteras vid utformning av nya stadsområden. Detta har medfört att de semistrukturerade intervjuerna och dokumenten har varit ett lämpligt studiematerial i relation till studiens syfte och frågeställningar.
2.3 Metod
Studien har endast fokuserat på det planerade bostadsområdet på Nyhamnen i Malmö. Ett målinriktat urval har applicerats, vilket innebär att vi har valt relevanta deltagare utifrån våra forskningsfrågor (Bryman, 2011:392). Kriteriet för urvalet har varit att de deltagande intervjupersonerna har arbetslivserfarenhet av planering av nya bostadsområden och har varit delaktiga eller planerar att vara delaktiga i planeringen av Nyhamnen.
För att få en bredare uppfattning av vårt forskningsfält började vi med en litteratursökning. Denna kunskap gav oss ett underlag som vi sedan grundade våra frågeställningar på. Litteratursökningen har även varit till hjälp för att förstå vårt studiefält, genom tidigare forskning. Med litteratursökningen har vi samlat in data som vi senare har analyserat. Analysarbetet har baserats på de transkriberade intervjuerna, det vill säga att vi har skrivit ut intervjuerna och valt ut teman för att sedan jämföra de mellan varandra. Med hjälp av tidigare forskning har vi sammanställt och diskuterat resultatet.
13
Undersökningens frågeställningar satte ramarna för vilken metod studien skulle utgå från (Patel & Davidsson, 2011:49). Våra frågeställningar har baserats på frågor, som därmed riktat vår studie mot en kvalitativ metod (Rienecker & Jörgensen, 2014:174). Frågeställningarna har givit oss en djupare förståelse för vårt studiefält. Genom detta har vi även fått svar på våra två frågeställningar: På vilket sätt ingår inkluderingsfrågor vid planeringen? Och varför definieras en stadsdel som attraktiv?
2.3.1 Metodologi
Enligt Rienecker och Jörgensen (2014:174) innebär metodologi de överväganden vi gör gällande den metod vi använder oss av. Metodologin kan handla om valen som intervjuare gör och hur utformningen kan se ut (ibid., 2014:178). Varför vi har valt en kvalitativ undersökningsmetod grundas i att enkätundersökningar, som oftast ingår i en kvantitativ metod, inte oftast ger samma djup av fakta som kvalitativa intervjuer kan ge. Att metodformen observationer inte har varit en relevant metod handlar i mening om att vi inte kunde observera inkludering och exkludering gällande planeringen av bostadsområdet på Nyhamnen. Detta för att området enbart är i planeringsfasen.
2.4 Semistrukturerade intervjuer
Undersökningen inbegriper fyra semistrukturerade intervjuer med tjänstepersoner från Castellum, Kanozi Arkitekter AB, Skanska och Volito Fastigheter.
● Anna Björklund, Castellum
Är ett fastighetsbolag som främst utgörs av lokaler för kontor, lager, butiker och industrier. Med en affärsmodell som bygger på investering och utveckling av kommersiella lokaler. Anna Björklund jobbar på Castellum som
projektutvecklingschef och har ansvar för Castellums projektutveckling i Öresund.
● Daniel Hohenthal, Kanozi Arkitekter AB
En arkitektbyrå som skapar kreativ och formstark arkitektur. Företagets
huvudområden är stadsplanering, bostäder, kommersiellt och inredning. Daniel Hohenthal jobbar på Kanozi Arkitekter som arkitekt och är kontorschef i Malmö. Hohenthal är även en av huvudägarna för företaget.
14 ● Dagmar Gormsen, Skanska
Ett bygg- och projektutvecklingsföretag med verksamhet inom bygg anläggnings- och husbygge. Verksamheten i Sverige grundas i bostadsutveckling, kommersiell
fastighetsutveckling och bygg- och anläggningsfastigheter och består av att bygga, utveckla och underhålla den fysiska miljön. Dagmar Gormsen, utvecklingsledare inom social hållbarhet, jobbar med hållbar affärsutveckling på Skanska.
• Peter Härle, Volito Fastigheter
Ett företag som äger, utvecklar och förvaltar kommersiella fastigheter i
Malmöregionen. Det är ett lokalt fastighetsbolag med lokala fastigheter med både kommersiella byggnader och bostäder. Peter Härle jobbar som affärsutvecklare på Volito Fastigheter.
I plandokumenten framgår det att Malmö Stad ska samarbeta med investerare och andra aktörer för att förverkliga visionen om Nyhamnen (Malmö Stad, 2018:7). I samband med detta kontaktade vi en part på Malmö Stad för en intervju. De ansåg att Amiralsstaden var ett bättre område får vår studie eftersom projektet Nyhamnen endast är i uppstartsfasen och våra frågeställningar inte kunde besvaras med Nyhamnen som utgångspunkt. Därefter kontaktade vi stora aktörer som varit verksamma i många projekt i Malmö.
Vårt målinriktade urval grundades i att vi valde relevanta intervjupersoner utifrån undersökningens problemformulering och forskningsfråga. (Bryman, 2011:392) De fyra intervjupersonerna valdes eftersom de antingen arbetar eller planerar att arbeta med olika utvecklings- och planeringsprojekt på Nyhamnen. Deras långa arbetserfarenhet har medfört att de kommit i kontakt med dels nybyggnationer och dels sociala aspekter, som behandlar inkluderingsfrågor. Detta har varit relevant och intressant för vår undersökning.
Intervjuerna genomfördes enskilt mellan oss två intervjuare och en aktör åt gången. Detta bidrog till att vi fick mer varierande svar än om vi skulle intervjua fler aktörer samtidigt. Inför intervjuerna förberedde vi intervjufrågor i en intervjuguide, som skickades ut i förväg. Vi var beredda på att alla frågor eventuellt inte kunde besvaras beroende på om något var konfidentiellt eller om intervjupersonen inte var insatt i den specifika frågan. I den semistrukturerade intervjun utgick vi från frågeområden istället för precisa och detaljerade frågor. Samtalen
15
spelades in och transkriberades efter. Fokus på intervjuerna låg i att ställa frågor baserade på strukturen om varför och hur, vilket gav oss ett djup för den kvalitativa metoden (Rienecker & Jörgensen, 2014:174). Som intervjuare lade vi stor vikt på att vara neutrala under hela intervjutiden för att inte påverka intervjupersonens svar. Vi ställde inga ledande frågor som kunnat påverka resultatet. Istället ledde vi intervjuerna på ett naturligt sätt, med följdfrågor, för att komma in på samtalsämnen där båda parterna till viss del skulle vara medskapande i samtalet. Vi uppmärksammade även hur intervjupersonerna presenterade sina svar och antecknade om det behövdes.
2.4.1 Etiska överväganden
Som vi tidigare har nämnt, har våra intervjuer använts för att samla in information för vår undersökning. De etiska frågorna i intervjuerna har varit viktiga för oss och tagits i stor beaktning. Vi upplyste intervjupersonerna om undersökningens syfte och upplägg inför varje intervju. Det har varit upp till varje intervjuperson att medverka. Intervjupersonerna har även kunnat avbryta intervjun närsomhelst. Vi informerade även om att de kunde välja att vara anonyma. Alla deltagare noterade detta men tillät oss att använda både namn och företagsnamn i arbetet. Vid färdigställandet av materialet, skickade vi därmed ett utkast enskilt till varje deltagare med alla citat och alla gånger vi nämnt dem i undersökningen. Detta för att vi ville få en bekräftelse för att kommentarerna stämde överens med deras utsaga. Information gavs ut gällande materialet, det vill säga att det behandlas konfidentiellt och enbart för detta ändamål. (Bryman, 2011:129ff)
2.5 Innehållsanalys
Studien omfattar en kvalitativ innehållsanalys av plandokument. Innehållsanalys kan göras på två olika nivåer: manifest och latent. (Graneheim & Lundman, 2004:105:ff) Den manifesta nivån är den nivån som vi kommer att använda oss av när vi analyserar innehållet. Manifest handlar främst om att belysa det uppenbara och synliga i texten, alltså det skrivna ordet. Den latenta nivån handlar däremot om att analysera den osynliga och underliggande texten. Dock kommer vi inte att analysera på denna nivån. Det vanligaste tillvägagångssättet för att göra en kvalitativ analys av dokument är genom en kvalitativ innehållsanalys. (Bryman, 2014:505f) En kvalitativ innehållsanalys omfattar ett sökande efter bakomliggande teman i materialet. Vi har varit källkritiska när vi har använt oss av dokumenten. För att öka trovärdigheten i vår studie har vi varit noggranna med att inte välja vårt material enbart för att de stödjer våra teorier och
16
idéer (Patel & Davidson, 2011:63). I det tidigaste skedet är det därför viktigt att göra en bedömning av dokumentens relevans för undersökningen. (Bryman, 2014:509) Bedömningen handlar om att först analysera vem som har formulerat och skapat dokumenten. Dokument som vi har analyserat är skrivna av Malmö Stad, en statlig myndighet. Vi har utgått från Malmö Stads visioner i Nyhamnens fördjupade översiktsplan. Vi är medvetna om att dokumentet inte är antagen av kommunfullmäktige än. I vår undersökning ville vi undersöka Malmö Stads visioner, därför är kommunfullmäktiges beslut inte nödvändigt i detta syfte. Det är även viktigt att veta i vilket syfte dokumenten är skapade och om personerna har tillräcklig kunskap för studiefältet. Vidare ska dokumentens innehåll vara tydliga och kunna bekräfta den redogörelsen som dokumenten innehåller. För att uppfylla undersökningens syfte, att undersöka hur Nyhamnen planeras för att inkludera alla medborgare och även undersöka hur attraktivitet definieras av planerare vid nya stadsdelar i Malmö, har vi analyserat materialet genom att se vilka teman och beskrivningar som lyfts upp i den fördjupade översiktsplanen och i intervjuerna. (ibid., 2014:505f) Innehållsanalysen har besvarat frågor angående vilka teman som har varit genomgående i vår undersökning och dessa har belysts i form av korta citat i studiens resultatdel. De teman som lyfts fram i materialet är; läge, funktionsblandning och trygghet. Dessa svarar på studiens frågor angående inkludering och attraktivitet.
2.6 Metodkritik
Kritiken som har riktats mot kvalitativa intervjun som metod handlar om att metoden kan bli en envägs process där intervjuaren får information av intervjupersonerna och inte erbjuder något i utbyte. Kritik riktas även mot relationen mellan intervjuaren och intervjupersonen då den kan vara maktinriktad. Intervjupersonen kan hamna i den underlägsna rollen eftersom intervjuaren ger sig rätten att ställa frågor och krav som leder intervjupersonen i samtalet. Då intervjupersonerna är så kallade ”experter” inom området kan denna kritik ses från ett omvänt perspektiv. Då vi är medvetna om kritiken som finns är vi uppmärksamma på detta vid varje intervjutillfälle. I vår kvalitativa undersökning har vi lagt tyngd på att vara medvetna om maktförhållanden för att undvika detta utspel. (Kvale & Brinkman, 2009:74ff)Precis som alla andra forskningsmetoder, har även innehållsanalysen vissa begränsningar. (Bryman, 2014:296f) En begränsning med innehållsanalys är att det insamlade materialet enbart kan bli så bra som dokumenten är. Därför menar Scott (1990; i Bryman, 2014:296) att det är viktigt att bedöma dokument utifrån tre kriterier: autenticitet, trovärdighet och
17
representativitet. Autenticiteten i vår undersökning har inneburit att dokument och intervjuer som vi har analyserat är tillförlitliga. Trovärdigheten grundades i att materialet inte förfalskats eller förvrängts. De dokument och intervjuer som vi valde med omsorg var relevanta och objektiva för vår undersökning, vilket uppfyller det tredje kriteriet representativiteten. Då området är i planeringsfasen finns det ännu inte mycket mediaperspektiv, vilket har gjort det lättare för oss att vara objektiva i vår studie.
2.7 Validitet
Validitet innebär en bedömning av om studiens slutsatser som framställts hänger ihop eller inte. (Bryman, 2014:50) Mätningsvaliditet, intern validitet och extern validitet är tre olika huvudsakliga slag av validitet som en kan skilja mellan. Mätningsvaliditet och intern validitet gäller främst en kvantitativ forskning. Extern validitet handlar om huruvida vårt forskningsresultat kan generaliseras utöver den specifika studiekontexten. (ibid., 2014:51) I vår undersökning, om planerares perspektiv av inkludering/exkludering i planeringen av Nyhamnen, kan vi förvänta oss att resultaten även gäller mer generellt för planering av andra stadsförnyelseprojekt. Detta eftersom nyare forskning och aktuell debatt mer och mer belyser vårt studieområde. I detta sammanhang har vi varit noga med att välja deltagare för att skapa representativa urval.
2.8 Reliabilitet
Ett systematiskt tillvägagångssätt av en metod ska kunna vara så tydlig att nästa läsare ska kunna utföra samma undersökning och få samma resultat. Validitet och reliabilitet är viktiga för att kunna avgöra hur tillförlitliga resultaten är. Reliabiliteten i undersökningen bör vara hög så att andra som studerar samma ämne ska kunna upprepa samma undersökning med samma förutsättningar. Dock kan studieresultatet variera då det inte kan garanteras att personerna som vi har intervjuat ger samma svar på intervjufrågorna som vid det första tillfället. Det kan inte heller garanteras att det finns möjlighet att intervjua samma personer som när denna undersökning genomfördes. Även tidpunkten för genomförande och publicering av studien kan ha betydelse för möjligheten att upprepa studien. (Rienecker & Jörgensen, 2014:261)
2.9 Analys av empirin
Studiens utfall kan ha påverkats av vårt val av analysmetod, det vill säga om vi hade använt en annan analysmetod och genomförande, hade eventuellt andra företeelser i empirin synliggjorts.
18
Bryman (2014:281f) menar att det finns en risk för att våra analysmetoder blir subjektiva eftersom vi tvingas att göra egna tolkningar kring det analyserade materialet. För att undvika subjektivitet har vi båda, på olika håll, analyserat och granskat det som uppmärksammats i materialet. Trots dessa begränsningar, har vi valt analysmetoden med omsorg.
2.10 Reflektioner
Vi genomförde fyra semistrukturerade intervjuer med en intervjuguide som bestod av öppna frågor. Genom denna metod kunde vi ändra intervjuguidens frågeföljd och ställa eventuella följdfrågor. (Bryman, 2011:426f) Vi valde att spela in intervjuerna eftersom det underlättade för vår analys. Vi fick ett godkännande från alla intervjupersoner för att spela in intervjuerna. Samma dag som vi genomförde intervjuerna, transkriberades de och därefter sammanställdes eventuella anteckningar som gjordes under varje intervju. Transkriberingarna gjordes direkt efter intervjuerna eftersom den icke-verbala kommunikationen inte skulle förbises (ibid., 2011: 428ff). Att enbart anteckna under en intervju kan enligt Bryman (2011:382f) vara begränsande och svårt eftersom intervjupersonernas speciella intryck inte kommer med. Dessutom kan en inspelning lyssnas på flera gånger för att eventuellt försäkra sig om att en fått rätt uppfattning av intervjun.
Transkriberingarna har krävt mycket tid, men har givit oss en god och förbättrad överblick på empirin (Kvale & Brinkmann, 2009:177ff). Vi har tillsammans gått igenom varje enskilt svar och sorterat bort det som legat utanför intervjuguidens tema eftersom det inte har varit relevant för denna undersökning. Texten som återstod har utgjort vår analysenhet. Materialet har analyserats och jämförts för att sedan användas mot undersökningens syfte och frågeställningar. En utmaning med intervjumetoden har varit att de är tidskrävande vilket kan resultera i få intervjuer och därav öka risken för skevhet. I denna undersökning har detta inte varit ett problem då det enbart har varit intervjupersonernas tankar och åsikter som eftersträvas i varje intervju.
19
3. UPPSATSENS BYGGSTENAR
I nedanstående kapitel redogör vi för de teorier som vi har använt oss av för att kunna definiera och tydliggöra vår undersökning. Teorierna i vår undersökning kan identifieras genom olika hypoteser, begrepp och modeller. Vi presenterar de teoretiska utgångspunkterna och begreppen i ett hierarkiskt perspektiv där vi först lyfter fram ett stadsplaneringsideal som en övergripande teori. Därefter bryter vi ner teorier kring integration och segregation till inkludering och exkludering för att avsluta med begreppet attraktivitet.
Enligt Rienecker och Jörgensen (2014:172ff) använder vi oss av teorier för att lättare kunna undersöka och förklara det område av verkligheten som vi studerar. Författarna tar även upp att teorier bland annat kan identifieras genom olika hypoteser, modeller och begrepp. En teori sträcker sig från att förklara ett resultat till att kunna redogöra för komplexa förhållanden (ibid., 2014:176). Författarna gör det tydligt att teorin och metoden är det som används tillsammans för att samla data och empiri som sedan analyseras (ibid., 2014:252).
3.1 Stadsplaneringsideal
När avindutrialiseringsprocessen är över i Nyhamnen är det tänkt att vi ska mötas av en livlig och urban stadsmiljö. Begreppet avindustrialisering beskrivs av både Fainstein (2010:5) och Diedrich (2013:5) som en faktor i förändringarna som sker i en stad eller ett område som tidigare bestått av industrier. Fainstein menar att avindustrialiseringen är en faktor av förändring i städer gällande den ekonomiska sektorn. Hon menar att konkurrensen om vem som får mark för nybyggnationer och driva projekt och utveckling är i syfte med ekonomisk vinst. Till följd av detta har avindustrialiseringen tillåtit fortsatt utveckling av hamnområden.
“Waterfront development” inom stadsplanering har sedan 1960 - och 70 - talet varit vanligt förekommande. Begreppet “waterfront development” innebär exploatering av havsnära områden i staden som tidigare varit otillgängliga för bostadsbebyggelse. Denna typ av trend syntes först i Nordamerika där tomma industribyggnader aktiverades och användes till festivaler och marknader. Detta var ett exempel på hur övergivna industriområden i staden kunde utnyttjas till annat än vad de tidigare varit avsedda för. Andra städer, med liknande förutsättningar, började ta efter denna strategi för att utveckla sina hamnområden. Detta ledde till att städer senare kunde utveckla unika metoder och strategier för sina hamnområden.
20
Harry Smith och Maria Soledad Garcia Ferrari har studerat hamnområden i bland annat Edinburgh, Göteborg, Hamburg, Odense och Oslo. Det finns trender inom finansiering, kommunens roll, stadsutveckling och det globala perspektivet inom hamnområden som enligt författarna går att separera. Dessa trender kan enligt författarna jämföras med andra projekt och användas som referensprojekt. (Smith & Soledad Garcia Ferrari, 2012: 3f; 203)
I utvecklingen av ett hamnområde är det viktigt att planeringen sker i sammanlänkning med staden. Att hamnområdet inte blir en del i staden, utan att området blir en del av staden och når samma funktionsblandning som resten av staden har. Även Jane Jacobs skriver om en funktionsblandad stad med en varierad mångfald och en levande stadsmiljö. (Jacobs, 2005:57f) Författaren menar att dessa faktorer är det viktigaste i en stads stadsstruktur. Hon förespråkar vikten av att det är människan som skapar sammanhanget och livet på en plats men även att det är viktigt med en blandning av bostäder, verksamheter och butiker som leder till att det alltid finns ögon som ser och vakar över det som händer på gatan.
Jacobs riktar kritik mot den modernistiska, funktionsindelade stadsplaneringen och menar att det krävs fyra sätt för att en stad ska uppnå en varierad mångfald och bibehålla en levande stadsmiljö. Det första är en stadsmiljö med varierande primära funktioner, det vill säga att det ska finnas en blandning av verksamheter på platser som kontor, bostäder, butiker och kulturella inslag. Verksamheter som autonomt, lockar människor till platsen. Variationen av verksamheter ger invånarna olika betydelser att besöka platsen oavsett tid på dygnet. Ett rikare liv på gatorna över större tiden av ett dygn medför en ökad säkerhet. (ibid., 2005:179f). Det andra är att stadsstrukturen ska bestå av små och korta kvarter. Detta ska bidra till oväntade möten som uppstår när gatorna är tätare och flödet av människor sprids över ett större område. Jacobs riktar kritik mot de längre kvarteren som skapar isolering på gatorna, vilket genererar färre möten mellan människor (ibid., 2005:105f). Det tredje berör även detta stadsstrukturen. Denna gång berörs behovet av äldre byggnader. Jacobs menar variationen av olika årtal är viktig för att det endast inte ska finnas nyproduktioner utan även äldre byggnader som medför en variation av hyror. Detta blir nödvändigt för att skapa en ekonomisk och social mångfald som leder till social inkludering då boendekostnaderna varierar (ibid., 2005:215ff). Det sista och fjärde som Jacobs tar upp är behov av hög befolkningskoncentration. Om det inte finns en hög befolkningstäthet finns det inte utrymme för en variation av service. Vidare menar Jacobs att dessa två sista faktorerna är beroende av varandra och belyser att en hög koncentration inte är något negativt,
21
utan snarare det motsatta. Där koncentrationen är hög finns möjligheten för att en varierad, urban och livskraftig stadsmiljö skall skapas (ibid., 2005:249).
3.2 Inkludering & exkludering
Frågor om rättvisa har tidigare varit viktiga beståndsdelar i stadsplaneringen (Johansson & Khakee, 2009:12f). Då det bör planeras och byggas för ”alla”, är aspekter kring exempelvis rättvisa en av de mest grundläggande delarna i planeringen (ibid., 2009:158). För att begripa staden bör planerare analysera de rumsliga egenskaperna och de sociala processerna och parallellt även undersöka hur de påverkas av och integreras med varandra. (Harvey. 2009:23) För författaren är det viktigt att ha kunskap om hur det sociala beteendet kan påverka hur stadens fysiska form utvecklas. Därmed är det även viktigt att det finns en förståelse för att detta samspel kan fungera omvänt, det vill säga att den fysiska formens utveckling kan institutionalisera och påverka stadens sociala process utveckling (ibid., 2009:23ff).
Den fysiska utformningen är enligt Harvey dels en avbild av ideologin hos samhällets ledande grupper, dels en reflektion av samhällets marknadskrafter. Den fysiska strukturen formar och har en betydelse i den moderna urbana kulturen och människors vardag. Detta kan leda till att människor upplever att de saknar känslan av kontroll över stadens utformning och utveckling. Utifrån Marx teorier menar Harvey att det är den kapitalistiska drivkraften som sätter ramar och begränsningar för stadens utformning. Han menar vidare att människor inte kan få total kontroll över den fysiska utformningen innan vi har konfronterat de kapitalistiska drivkrafterna. Enligt Harvey är social rättvisa därför ouppnåeligt under kapitalismen. (Harvey, 2009:310f)
Fainstein (2010:100) har en mer hoppfull inställning till social rättvisa och menar att detta kan vara uppnåeligt under kapitalismen. Vidare anser hon att det är möjligt att planerare kan påverka och jobba mot social rättvisa. Den rättvisa staden är beroende av att rättvisa existerar. Som vi nämnt ovan, är rättvisa den mest grundläggande delen för att en rättvis stad ska uppnås. Här menar Fainstein att planerare många gånger hellre väljer att prioritera investeringar som gynnar tillväxten än samhällets socioekonomiska grupper (ibid). De sociala skillnaderna i en stad bör enligt Fainstein uppmärksammas och minskas genom att planerare, i varje stadsprojekt, även bör inkludera de utsatta samhällsgrupperna (ibid., 2010:23f; 2000:268f). Därför är det viktigt att förstå vem som dominerar och vem som gynnas och i vilken utsträckning. Detta för att åstadkomma ett mer rättvist beslutsfattande (ibid., 2000:468).
22
Fainstein refererar till Nussbaum som uppmärksammar människors möjlighet till att påverka i samhället, det vill säga människors möjlighet till att kunna påverka sina liv, kroppsliga integritet, den fysiska miljön, sin hälsa och utbildning. (Fainstein, 2010:31f) Hon menar därmed att ansvaret ligget på samhället för att skapa samma möjligheter för alla samhällsgrupper, samtidigt som hon anser att det behövs ett individuellt val för hur möjligheterna utnyttjas.
Fainstein (2010:101ff) beskriver den rättvisa stadsutvecklingen genom att betona att all bostadsbyggande bör innehålla enheter för låginkomsttagare. Med detta menar hon att det bör planeras bostäder för alla samhällets socioekonomiska grupper. Bostäder bör inte heller enbart byggas för den ekonomiska tillväxtens fördel. Stora stadsprojekt, som Nyhamnen, ska även granskas extra noggrant och bestå av en fördelaktig planering för låginkomsttagare. Fainstein anser att planerare måste ta till sig grundläggande aspekter om social rättvisa och jämlikhet för att sedan kunna arbeta utifrån dessa. Aspekter kring social rättvisa, inkludering och exkludering är viktiga att uppmärksamma inom planeringssammanhang.
Guy Baeten skriver i Contradictions of Neoliberal Planning att nya och attraktiva stadsområden kan bidra till en inkludering och/ eller exkludering av samhällsgrupper. (Baeten, 2012:40ff) Inkludering handlar om att öka eller återanpassa delaktigheten hos samhällets marginaliserade grupper. När planerare inte tar hänsyn till detta, kan exkludering uppstå. Baeten menar att faktorer som bostäder kan vara exkluderande eftersom vissa samhällsgrupper inte kan uppfylla de höga krav och priser som råder i nya bostadsområden. Vidare menar Beaten att, när det planeras för att bygga bort det förflutna och fattiga Malmö för att få en kreativ och rik samhällsgrupp och privata investerare in i staden, kan den här typen av planering leda till att en kapitalsvag samhällsgrupp exkluderas från nya bostadsområden.
Enligt Dalia Mukthar - Landgren (2012:79f) befinner sig Malmö mellan två målsättningar. Det ena målet är att skapa en social gemenskap utifrån den socialdemokratiska ideologin. Det andra målet är att skapa ekonomiska framsteg i staden utifrån olika planeringsideologier. Den ideologi som har blivit dominerande i Malmö och påverkat både globaliseringen och statens kontroll är neoliberalismen. Inom denna ideologi finns det en teori om att en fri och självreglerande marknad, som är fri från statlig inverkan, ska gynna den socio-ekonomiska utvecklingen. Samtidigt, menar Baeten (2012:21ff), att planering som grundar sig i marknaden inte leder till inkludering, utan istället ökar exkluderingen. Ett resultat av neoliberalismen i stadsplaneringen kan vara att den hårda konkurrenskraften skapar en tävling mellan områden
23
om flest företagsetableringar, investeringar, attraktivitet och den kreativa klassen. De sociala spåren av denna typ av planering är bland annat en stegrad social ojämlikhet och orättvisa. (Grander, 2018:24ff) Då satsningar för en ökad inkludering minskas, leder detta till sociala problem i samhället. Baeten menar vidare att den kreativa klassen i dagens samhälle är den moderna, attraktiva och önskvärda målgruppen. Enligt författarna har den neoliberala ideologin i bostadspolitiken och stadsplaneringen lett till en ökad polarisering och exkludering i staden.
Då ekonomiska och sociala intressen separeras, kan denna separation enligt Mukthar - Landgren skapa ytterligare spänningar och öka exkluderingen i staden. (Mukhtar-Landgren, 2012:133) Författaren menar vidare att uppdelningen mellan framsteg och gemenskap även är en uppdelning mellan medborgarna i staden. Enligt Julia Fredriksson (2014:79f) kan den postindustriella staden ha skapat skillnader mellan den kreativa klassen och andra samhällsklasser.
3.3 Attraktivitet
Det finns olika åsikter om vilken typ av stadsplanering som leder till en god stad för alla. Inom stadsplanering används begreppet attraktivitet för att främja en positiv utveckling. Den attraktiva staden är en drömstad som Malmö Stad ständigt strävar efter. Planerare har som ambitioner att skapa och hitta den perfekta attraktionen för staden. I Nyhamnens vision och plandokument är attraktivitet ett av de högst uppsatta målen. Det finns en vision om att den attraktiva staden ska rikta sig till alla människor och att alla ska få ta del av den. Begreppet kan dock vara svårdefinierat. Roland Andersson (1998:22) skriver i sin bok ”Attraktiva städer - en samhällsekonomisk analys” att begreppet är mångtydigt, men att det är viktigt att stanna vid någon definition för att komma någon vart i planeringen. Detta eftersom planerare ska förstå på vilket sätt städer bör planeras. Planerare måste även få en politisk acceptans för den valda definitionen eller preciseringen av begreppet. (ibid.)
Begreppet kan även få skiftande innebörd beroende på vem en frågar och vad det berör. En arkitekt hade kanske beskrivit en attraktiv stad som mer än bara vackra vyer. (Andersson, 1998:13) När statsstyret systematiskt tagit tillvara på och utvecklat kultur- och skönhetsvärden för både byggnader och offentliga rum genom effektiva restriktioner, kan arkitekten mena att en attraktiv stad har uppnåtts. Att planera en attraktiv stad handlar, för arkitekten, om att undvika stilbrytande och icke-vackra inslag i stadsmiljön. Andersson menar att det inte räcker
24
med att räkna upp kultur, bostäder, fina miljöer etcetera, för att beskriva en stads attraktivitet. Individer bestämmer däremot själva vad som anses attraktivt och värderar även vissa saker mer än andra. (ibid., 1998:71) Det är därmed svårt att tillgodose alla individers önskningar eftersom resurserna alltid är begränsade. Statsstyret bestämmer hur resurserna ska fördelas och avgör vad som är viktigast att förbättra i en stad och för vilka individer.
Som vi nämnt ovan, lägger Fainstein (2010:5) vikt på det sociala perspektivet i hållbar utveckling. Hon behandlar bland annat begrepp som mångfald och demokrati i staden. Fainstein är en av de författare som nämner avindustrialisering som en faktor vid förändringar av städer, gällande den ekonomiska sektorn. Hon menar att den hårda konkurrensen mellan privata investerare enbart fokuserar på den ekonomiska tillväxten. De kapitalinvesteringar som sker i en stad syftar till att stödja nybyggnationer och projekt med hopp om en ekonomisk vinning, det vill säga istället för att förbättra standarden på befintliga bostadsområden i staden eller i periferin.
Vid nya utvecklingsprojekt finns det en teori om att det planeras för att attrahera den kreativa klassen. Richard Florida (2006:102) menar att teorin grundas i människors ekonomiska situation. Denna grupp av människor har med hjälp av kreativitet ökat sitt ekonomiska värde. Vidare menar Florida att människorna i denna grupp skapar en gemensam identitet utifrån deras ekonomiska värde och höga utbildningsnivå. Florida (2006:103) menar även att den kreativa klassen kan delas upp i två delar. Kärngruppen består av forskare, ingenjörer, designers och konstnärer och den andra gruppen består av människor från ett brett spektrum av kunskapsrika branscher.
Även om Florida utgår från det amerikanska samhället i sina undersökningar, kan detta appliceras på Malmö. Florida (2006:375) menar att fler uppmärksammar den ökade segregationen och de växande inkomstklyftorna. Den geografiska segregationen breder ut sig och den snäva uppdelningen av upplåtelseformer, bostadsstorlekar och prissättningar är exkluderande.
25
4 ANALYTISKT RAMVERK
I detta kapitel kommer vi att sammanställa de centrala teorierna. Utifrån detta kommer vi att diskutera och visa vilka ställningstaganden kring inkludering/exkludering och attraktivitet vi har tagit. Bakomliggande anledning till valet av vårt analytiska ramverk beror på att begreppen kring inkludering/exkludering och attraktivitet har varit återkommande i de dokument och litteratur som har legat till grund för vårt studieområde. Dessa begrepp och teorier kan anses som viktiga för att främja integration. Planerare bör ta hänsyn till detta för att gynna en god stadsplanering.
4.1 Läge
Det är tydligt att centralstationen kommer att bli kärnan för utvecklingen av Nyhamnen. En stad med goda lägen och kommunikationer är vad som ligger till grund för attraktivitet. Även närheten till vattnet och stadens centrum används för att beskriva attraktivitet inom stadsplanering. Begreppet attraktivitet används flitigt för att beskriva en positiv utveckling. Avindustrialisering beskrivs även som en positiv utveckling där ett område går från hamn- och industriområde till bostads - och verksamhetsområde (Fainstein, 2010:5 & Diedrich, 2013:5). Denna förändring berör främst det ekonomiska området. Det handlar om en konkurrens om mark för nybyggnationer mellan aktörer. Syftet för aktörerna är att genom projekt och utveckling för att uppnå en ekonomisk vinst. När hamnområden avindustrialiseras kan processen beskrivas som ett ”waterfront development” projekt som innebär exploatering av havsnära lägen (Smith & Soledad Garcia Ferrari, 2012:3f). Industriområden som inte används fullt ut aktiveras på ett nytt sätt, till exempel genom att omvandla området till ett bostadsområde. Det går att belysa vissa trender inom ”waterfront development” projekt som till exempel finansiering, kommunens roll, stadsutveckling och det globala perspektivet. Dessa trender ser oftast likadana ut och syftar till att uppnå liknande mål, som handlar om att sträva efter goda möjligheter för en ekonomisk tillväxt.
4.2 Funktionsblandning
Samtidigt som det strävas efter en ekonomisk tillväxt, handlar en annan del av planeringen av hamnområden om att utveckla en funktionsbaldning på platsen som attraherar mångafalden. Jacobs teorier om en funktionsblandad stad grundar sig i amerikanska stadsplaneringen men kan till viss del avnändas i den svenska kontexten. Jacobs menar att utan mångfalden tappar
26
området sin levande stadsmiljö. Mångfalden i ett område kan medföra att olika samhällsgrupper integreras med varandra. Därmed behövs en blandning av bostäder för att inkludera mångfalden. (Jacobs, 2006:57f)
Det är viktigt för planerare att ha kunskap om sociala processer innan ett område utvecklas. Detta för att implicera olika typer av bostäder och verksamheter i området som inkluderar alla medborgare. Stadsplaneringsidealet som ligger till grund för den fysiska utformningen ger en avbild av vilka marknadskrafter och ledande grupper som samhället har. Marknadskrafter och samhällets styrgrupp sätter ramarna för planeringen vilket även medför att den fysiska utformningen får stor betydelse för medborgares inkluderingsmöjligheter. (Harvey, 2009:310f)
4.3 Trygghet
Den sociala och fysiska blandningen behövs för att dels öka inkluderingen och dels tryggheten i ett område. Det är medborgare som skapar trygghet och sammanhanget på platsen men ansvaret ligger på planerare att utveckla ett område som inkluderar alla medborgare, oavsett socioekonomisk bakgrund. (Jacobs, 2004:37) Utifrån Jacobs teorier handlar de grundligaste faktorerna, för att uppnå en god stadsplanering, att tillgodose mångfalden och tryggheten. Om det inte planeras för mångfalden, tappar området sin trygghet. Detta kan även fungera omvänt. Då planerare inte tillgodoser trygghet i form av till exempel bostäder för alla samhällsgrupper, kan området tappa sin mångfald. Det är således ytterst viktigt att det planeras bostäder i olika prisnivåer, storlekar och former som tillgodoser samhällets kapitalsvaga medborgare i nybbygnationsområden för att inte riskera en ökad segregation i staden (Florida, 2006:375). Mångfald och trygghet är därför två faktorer som behövs i ett område för den sociala rättvisan och därmed för att uppnå en god stadsplanering.
4.4 Social rättvisa
En planering som prioriterar kapitalistiska drivkrafter före medborgares behov medför stora problem i samhället. (Harvey, 2009:310f) Då medborgare tappar kontrollen över den fysiska utformningen finns det en risk för social orättvisa. Aspekter kring social rättvisa är en av de mest grundläggande delarna i stadsplaneringen (Johansson & Khakee, 2009:158). Ett samhälle som inte tillgodoser alla sina medborgare, oavsett socioekonomisk bakgrund, i ett nytt stadsförnyelseprojekt riskerar att exkludera de mest kapitalsvaga medborgarna. Detta eftersom strävan efter en ekonomisk tillväxt är högre än strävan efter en social gemenskap. (Harvey.
27
2009:23) För att planerare ska få en uppfattning av vad som behövs i ett område, i form av till exempel bostäder, krävs det att de analyserar och undersöker rumsliga egenskaper med sociala processer och tvärtom. Detta för att få kunskap i hur de påverkas av varandra för att till exempel inte uppföra bostadstyper som påverkar stadens sociala process negativt. I samband med detta menar Harvey (2009:310f) att en social rättvisa inte kan uppnås under kapitalismen således alla medborgare inte prioriteras i planeringen. Då planerare prioriterar investeringar för en ekonomisk tillväxt, bidrar detta till ökad social orättvisa för samhällets kapitalsvaga grupp då de inte genererar en ekonomisk vinst (Fainstein, 2010:100). För att uppnå en social rättvisa bör planeringen av nya stadsdelar även avse samhällets kapitalsvaga medborgare. Den viktigaste aspekten för att uppnå detta är att planerare ska se till att alla medborgare inkluderas i bostadsfrågan (Beaten, 2012:40ff).
Strävan efter både den ekonomiska tillväxten och den sociala rättvisan kan skapa spänningar i staden eftersom det skapar en fördelning mellan stadens medborgare. (Mukthar - Landgren, 2012:79f) När dessa två faktorer separeras i planeringen, leder det till en ökad exkludering. Detta eftersom strävan efter den ekonomiska tillväxten inkluderar samhällets kapitalstarka medborgare och blir därmed exkluderande för samhällets kapitalsvaga medborgare. När strävan efter den ekonomiska tillväxten prioriteras högre än den sociala rättvisan, ökar därmed segregeringen i staden. Den makrnadsdrivna planeringen har speglats i stadsplaneringen och påverkar segregationen negativt (Grander 2018:24ff). Den ökade exkluderingen i staden sätter därmed ett avtryck i bostadsplaneringen. Det är planerare som tillsammans med stadsstyret avgör i vilken riktning utvecklingen ska gå eftersom de anses ha mest kunskap om vad som är viktigast att förändra i en stad och för vilka medborgare.
4.5 ”De kreativa”
Den kreativa klassen har fått ta allt större plats i bostadsplaneringen (Baeten, 2012:40ff). Denna samhällsgrupp har kreativiteten som sitt främsta yrke och är därmed även en kapitalstark medborgargrupp. (Florida, 2006:102) I dagens stadsutveckling prioriteras investeringar högt och syftar till att attrahera denna målgrupp med intention att uppnå en ekonomisk vinst. Den kapitaldrivna planeringen resulterar i att det kapitalistiksa tar över och sätter gränser för planering som avser den kapitalsvaga samhällsgruppen. Den ekonomiska strävan är i detta fall större än att främja integrationen genom den sociala gemenskapen (Harvey, 2009:310f). I stadsförnyelseprojekt blir det en uppdelning av medborgare som skapar framsteg och
28
medborgare som skapar gemenskap i staden. Den kreativa klassen bringar framsteg och prioriteras i stadsplaneringen. Det är även denna uppdelning som ökar segregationen. En planering som prioriterar kapitalistiska faktorer medför sociala ojämlikheter i staden (Grander 2018:24ff).
29
5. RESULTAT
I detta kapitel kommer resultatet av vår innehållsanalys samt våra semistrukturerade intervjuer att presenteras. Vi redovisar resultatet med grund i studiens frågeställningar och teoretiska utgångspunkter. Vi börjar med en kort inledning av Nyhamnen, för att sedan presentera teman som har varit återkommande i vårt material.
Våra semistrukturerade intervjuer med Anna Björklund, Dagmar Gormsen, Daniel Hohenthal och Peter Härle presenteras både i text och i citatform.
Figur 1: Ovan visas Nyhamnens läge i förhållande till staden och havet. I norr och väster avgränsas området av vatten. Området avgränsas av gamla staden och centralstationen i söder. Källa: Malmö Stad, 2018
Utbyggnaden av Nyhamnen började under slutet av 1700-talet. Sedan dess har stadsdelen utvecklats med hjälp av utfyllnadsmassor. Hamnen har främst utnyttjats av industriverksamheter och kontor men även som en in- och utskeppningshamn. I dagsläget är området under ett stadsförnyelseprojekt, vilket kommer att påverka hela Malmö. En tungt vägande faktor som påverkar planeringen är det centrala läget. Nyhamnen gränsar i söder till Malmö Centralstation där stadens kommunikationskärna ligger. Förutom goda kommunikationer till och från Nyhamnen mot hela staden, finns det även kommunikationer direk till andra närliggande städer som Lund, Köpenhamn och Helsingborg. I den sydvästra
30
delen ligger Skeppsbron, som gränsar till Universitetsholmen. Nyhamnen gränsar till Frihamnens industriområde i norr och Östra Hamnens industriområde i öster. Det centrala och havsnära läget är betydande faktorer för planeringen. (Malmö Stad, 2019)
Nyhamnen kommer att växa i närhet till centralstationen och den gamla staden. I dagsläget kan centralstationen uppfattas som att dela staden i en fram - och baksida. När staden sammanvävs med Nyhamnen kommer detta komma att uppfattas som en kärna istället.
Figur 2: Detta är en visionsbild av Södra Nyhamnen med centralstationen som utgångspunkt. Till vänster om centralstationsbyggnaden, ligger Glasvasen som är Nyhamnens nya entré. Källa: Jernhusen, 2017
31
5.1 Ett citynära havsläge
Malmös nya stadsidentitet handlar, enligt Malmö Stad, främst om att staden ska vara inkluderande för alla. Vid nya stadsprojekt ska den sociala hållbarheten prioriteras högt. Detta innebär att bostadspriserna i varje projekt bör vara rimliga i relation till medborgarnas ekonomi för att alla ska ha råd att bosätta sig i området. I dagsläget har de existerande sociala skiktningarna i staden orsakats av hur bostadsbestånden har fördelats. (Malmö Stad, 2018:15) Just nu planeras och utvecklas många områden i Malmö. En av de mest aktuella och stora planerna gäller stadsdelen Nyhamnen. Området kommer att avindustrialiseras och utvecklas till ett bostads- och arbetsområde (Fainstein 2010:5 & Diedrich 2013:5). Nyhamnen är högt prioriterat på grund av det goda geografiska läget. I Malmö Stads fördjupade översiktsplan (2018:4) framgår det att staden ska utvecklas till en funktionsblandad stad. Detta för att nå ett rikt stadsliv, skapa en tätare stad och ge bredare utbud av bostäder. Då Nyhamnen har goda möjligheter till att bli en attraktiv stadsdel, anses det finnas en kapacitet att Nyhamnen kommer att kunna klara av 7000 - 9000 nya bostäder (ibid., 2018:25). En lösning till detta är att tillföra kompletteringar i de befintliga ensidiga bostadsområdena för att stärka den sociala hållbarheten. För att nå en blandad variation av hushåll planeras det för ett brett utbud av varierade upplåtelseformer och omväxling av olika boenden av hög kvalitet på Nyhamnen (ibid., 2018:6).
Den prioritering som Malmö Stad trycker på är att staden ska växa innanför Yttre Ringvägen. Att fler Malmöbor ska välja att vistas på samma yta samtidigt kommer inte bara att öka stadens attraktivitet, utan även skapa större trygghet. I våra intervjuer har alla intervjupersoner varit tydliga i förklaringen med att närheten till centralstationen är ytterst viktig och attraktiv eftersom det skapar både närhet till centrum och till närliggande städer. I vår intervju med Daniel Hohenthal från Kanozi Arkitekter berättade han att Malmö kan ses som en klassisk stad där järnvägsstationen separerar staden på ena sidan från industrin och på den andra från centrum.
“… när centralstationen hamnar i mitten av staden istället för att ligga egentligen i sidan av staden... det är den stora förvandlingen.” Daniel Hohenthal, Kanozi Arkitekter AB [2019-04-11]
Blandningen av närhet till kollektivtrafik och havsmiljö, i en kombination av hamn- och industrimiljöer, ger fördelar för en attraktiv stadsmiljö. De gamla industrilokalerna på Nyhamnen ska kompletteras med nya inslag för att skapa en rik identitet. Det talas om att detta
32
ska bli Malmös nya framsida (Malmö Stad, 2018: 3ff). För att Malmö Stad ska kunna skapa en ny framsida måste Nyhamnen utvecklas. Enligt Malmö Stad är den enda vägen genom en avindustrialisering. Avindustrialiseringen är en faktor som gäller den utveckling som sker i ett område eller en stad som tidigare bestått av industrier (Fainstein 2010:5 & Diedrich 2013:5). I samband med avindustrialiseringen har stadsutvecklingen av hamnområden tillåtits att fortsätta. Med förändringarna som sker i samband med nybyggnationer uttrycker sig Hohenthal att det är trist att de befintliga byggnaderna kommer att rivas. Vidare ger han exempel från Varvsstaden i Malmö där mycket ska rivas av de stora vita hallarna.
“... tyvärr kommer mycket att försvinna… det är lite synd kan jag tycka” Daniel Hohenthal, Kanozi Arkitekter AB [2019-04-11]
I samband med exploateringen som sker i Nyhamnen, omvandlas området i liknande riktning som de flesta ”waterfront development” projekten. (Smith & Soledad Garcia Ferrari, 2012:3f) Planeringen ser oftast likadana ut gällande finansiering, kommunens roll, stadsutveckling och det globala perspektivet och syftar till att uppnå goda möjligheter för ekonomisk tillväxt. Denna process innebär främst att de outnyttjade industriområdena kan börja nyttjas till annat. Som ovan nämnt uttryckte Hohenthal sig att det är synd att riva befintliga byggnader. Samtidigt nämnde han att byggnaden Saltimporten, ute vid Hullkajen i Nyhamnen, kommer att bevaras. Vidare diskuterade vi om Malmö Stads vision om att omvandla tegelmagasinet till ett fotografiskt museum.
Nyhamnen ska omvandlas till en funktionsblandad, tät, nära och grön stadsdel. Det ska bli en stadsdel som är en mötesplats för hela Malmö vid havet. Med koppling till ett havsnära område är sammanlänkningen till staden viktig. Malmö Stad arbetar med att stadsdelen ska få samma funktionsblandning som resten av staden har. FN:s mål som antogs 2016 angående en social, ekonomisk och miljömässig hållbar utveckling har beaktats vid planeringen av Nyhamnen. I den fördjupade översiktsplanen för Nyhamnen kan vi läsa av sju mål som ska leda väg för den nya stadsdelen:
● Ett centrum som möter havet
Nyhamnen ska bidra till att utveckla och utvidga Malmös centrum och förstärka Malmös identitet som kuststad genom att tillvarata det havsnära läget.
33 ● Här står människan i fokus
Nyhamnen ska komplettera Malmö med en att-raktiv och nyskapande stadsmiljö med hög intensitet där människan står i fokus. Målet är att skapa en jämställd och jämlik stadsmiljö med mötesplatser som involverar alla människor.
● Här ska näringsliv och verksamheter trivas och ge arbete till många
Nyhamnen ska bidra till att stärka Malmös näringsliv och därmed spela en viktig roll för den regionala arbets- och bostadsmarknaden genom att skapa plats för arbete och försörjning för fler medborgare.
● Här ska många kunna bo och leva
Nyhamnen ska bidra till ett ökat bostadsbyg-gande i Malmö genom att erbjuda ett brett utbud av olika typer av bostäder med varierande upplåtelseformer av hög kvalitet.
● En egen identitet skapad av många
Nyhamnens identitet ska successivt utvecklas över tid i en inkluderande, innovativ och unik utvecklingsprocess.
● En del av Malmö, för hela Malmö
Nyhamnen ska bidra till ökad sysselsättningsgrad och förbättrad folkhälsa för hela Malmö. Sociala och fysiska länkar mellan Nyhamnen och övriga stadsdelar i Malmö ska stärkas.
● Hållbar stadsutveckling som utmanar
Nyhamnen ska bidra till Malmös miljömässigt håll- bara stadsutveckling genom klimatsmart byg-gande, närhet till kollektivtrafik och en cykel - och fotgängarvänlig struktur. (Malmö Stad, 2018:6f)
FN:s mål gällande social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet har skapat grunden för vilka mål Nyhamnen jobbar med i sin utveckling som stadsdel. (Malmö Stad, 2018:7) Stadsdelen ska vara ett inkluderande och tryggt område där människor oavsett förutsättningar eller bakgrunder ska kunna leva, besöka och verka i. Nyhamnen ska även ge möjligheter för invånarna att kunna forma och utveckla platsen. Samtidigt som den nya stadsdelen står inför goda förutsättningar och utvecklingsmöjligheter handlar det till slut alltid om ett gemensamt ansvar. Detta ligger hos
34
Malmö Stads organisation som förverkligar idéer och strategier. Malmö Stad ska inspirera investerare och aktörer för att de i samarbete med kommunen ska förverkliga den målsättningen och de ambitioner som ligger till grund för att Nyhamnen ska bli en hållbar stadsdel. En process som skulle kunna resultera i lägre markpriser. Malmö Stad prioriterar samarbetet med investerare högt. Samarbetet mellan kommunen och investerare sker i både finansieringen och i stadsutvecklingen.
I Nyhamnen ska en funktionsblandning som kompletterar hela staden eftersträvas för att nå en mångfald. Det är inte enbart FN och Malmö Stad som talar om olika förutsättningar som gäller för att uppnå en funktionsblandad stad, utan även Jacobs. Genom att attrahera mångfalden, skapar den funktionsblandade staden en attraktiv och livfull stadsmiljö (Jacobs, 2005:57f). I Nyhamnen kommer det havsnära läget, enligt Malmö Stad, att skapa en attraktiv stadsmiljö med en intim interaktion mellan stadsbebyggelse och hav (Malmö Stad, 2018:12). Under intervjuerna diskuterades attraktivitet även utifrån ett havsnära läge.
“... där prioriterar man utblickar och havsutsikt…“ Peter Härle, Volito Fastigheter [2019-04-04]
“... man kommer försöka värna om gröna och blåa värden…”
Dagmar Gormsen, Skanska [2019-04-03]
5.2 Havsnära läge med goda kommunikationer
Projektet Nyhamnen ska både synas och höras i staden och vara tilltalande för Malmöborna. Det ska kunna öppna upp och skapa nya samarbeten mellan Malmö Stad och aktörer där de tillsammans ska skapa Malmös nya skyltfönster mot framtiden. Nyhamnen ska bli en stadsdel som formar nya berättelser om Malmö och dess ansikte utåt. Det ska bli en grönskande stadsdel med människan i fokus. Det havsnära läget med goda kommunikationer kommer, enligt Malmö Stad, att bidra till mycket aktivitet och vistelse. I Nyhamnen är det prioriterat att sträva efter funktionsblandning av alla dess former. Malmö Stad vill även skapa en innerstadskänsla i stadsdelen som bidrar till sociala interaktioner och vidare till trygghet. (Malmö Stad, 2018:8;20;21)
