Samtidigt som det finns en strävan efter att öka Malmös ekonomiska tillväxt och skapa en attraktiv stad, finns det en vision om att minska den sociala segregationen som råder i staden.
5.3.1 Social rättvisa
I den fördjupade översiktsplanen handlar en stor del av visionen om att det ska planeras och byggas för alla Malmöbor. Människor med olika bakgrund och förutsättningar ska kunna bo i
40
Nyhamnen. Enligt Malmö Stad är det medborgarnas betalningsförmåga och betalningsvilja som avgör hur efterfrågan kommer att bli. Med hjälp av investerare ska Malmö Stad uppnå ett bostadsbygge i Nyhamnen som bidrar till att alla, oavsett bakgrund och förutsättningar, ska kunna bo där. (Malmö Stad 2018:7;25)
“...trygga och inkluderande platser där människor med skiftande socioekonomisk bakgrund, ålder, kön, etnicitet och funktionshinder kan bo...”(Malmö Stad 2018:36)
Även om höga produktionskostnader och marknadskrafter driver upp priset på bostäder, ska det finnas ett varierat bostadsutbud i pris, storlek och form som är inkluderande för alla medborgare. Detta för att uppnå ett av FN:s mål för en socialt hållbar stad. Malmö Stad pekar samtidigt på bostadsfrågan som största utmaningen för staden. På grund av den attraktiva marken som leder till höga markpriser, är det en utmaning att inkludera alla medborgare i bostadsfrågan. (Malmö Stad, 2018:9;20)
“En utmaning för Nyhamnen är hur breda grupper av malmöbor och verksamheter ska finna plats i den nya stadsdelen samtidigt som marknadskrafter och höga produktionskostnader för bostadsbyggande och infrastruktur driver mot ett högt prisläge.” (Malmö Stad, 2018:6)
Dagmar Gormsen från Skanska bekräftar detta och menar att det bland annat är markpriset som är avgörande för bostadspriserna.
“Bostäderna är så dyra bland annat för att marken säljs dyrt. Och den säljs dyrt för att man kan…“ Dagmar Gormsen, Skanska [2019-04-03]
41
Malmö Stad har en vision om att inkludera alla invånare, oavsett socioekonomisk bakgrund, i bostadsfrågan. Däremot kan en planering som prioriterar kapitalistiska drivkrafter riskera att hamna i stora samhällsproblem. (Harvey, 2009:310f) När medborgare tappar kontrollen över den fysiska utformningen i staden, finns det en risk för social orättvisa. Malmö Stad skriver, i den fördjupade översiktsplanen för Nyhamnen, att det är en utmaning att inkludera alla medborgare i bostadsfrågan. Ett samhälle som inte tar hänsyn till alla sina medborgare, oavsett socioekonomisk bakgrund i bostadsfrågan, tenderar att exkludera de mest kapitalsvaga medborgarna i staden. I Nyhamnens fördjupade översiktsplan är det tydligt att strävan efter en ekonomisk tillväxt är högre än strävan efter en social gemenskap i bostadsfrågan. Planerare prioriterar investeringar för att uppnå en ekonomisk vinst framför social integration. I en sådan planering finns det en risk att den fysiska utformningen bidrar till en ökad social orättvisa för de kapitalsvaga medborgarna i samhället (Fainstein, 2010:100). För att undvika detta bör Malmö Stad utveckla nya strategier som inkluderar alla medborgare i bostadsfrågan (Baeten, 2012:40ff).
Harvey (2009:310f) menar att social rättvisa är ouppnåeligt eftersom de kapitalistiska drivkrafterna leder till exkludering. I samband med detta menar Baeten (2012:40ff) att faktorer som bostäder kan vara exkluderande eftersom vissa samhällsgrupper inte kan uppfylla de höga krav och priser som råder i nya bostadsområden. Han menar vidare att, när det planeras för att få en rik samhällsgrupp och privata investerare in i staden, kan detta leda till att en kapitalsvag samhällsgrupp exkluderas. Malmö Stads stävan efter den ekonomiska tillväxten och den sociala rättvisan är även en strävan efter olika medborgare. (Mukthar - Landgren, 2012:79f) Ekonomiska och sociala fördelningar kan även riskera att skapa en segregering mellan stadens medborgare. Den ekonomiska strävan efterfrågar samhällets kapitalstarka medborgare och blir därmed exkluderande för samhällets kapitalsvaga medborgare. Det är därmed Malmö Stad som avgör i vilken riktning utvecklingen ska gå eftersom de anses ha mest kunskap om vad som är viktigast att förändra i staden och för vilka medborgare.
I vår intervju med Peter Härle från Volito Fastigheter menade han att även om det sker en exkludering, betyder det inte att det inte finns former av inkludering. Inkludering enligt honom handlar om att ett område blir en samlingsplats eller en arena för hela staden.
42
“Alla kanske inte har råd att köpa lägenheter men ändå trivs man att vara där…” Peter Härle, Volito Fastigheter [2019-04-04]
Nyhamnens förebild, Västra Hamnen, kritiserats av många på grund av de höga bostadspriserna som råder i området. Trots detta, ur ett planerarperspektiv, ses Västra Hamnen som ett lyckat område som uppfyller kriterierna för inkludering, attraktivitet och mångfald. Stadsdelen har blivit ett stadsområde för alla människor från hela staden, som söker sig till dit för att nå havsläget och dess mångfaldiga aktiviteter som erbjuds. Enligt Daniel Hohenthal från Kanozi Arkitekter och Anna Björklund från Castellum kan Västra Hamnen ses som ett område som inkluderar hela Malmö, men enbart ur ett besöksmålsperspektiv. Precis som i Västra Hamnen, kan Nyhamnen bli ett stort besöksområde.
“… från början ritades inte Västra Hamnen så att det skulle vara ett vardagsrum för alla i Malmö.”
Daniel Hohenthal, Kanozi Arkitekter AB [2019-04-11]
“Och sen kan man ju planera besöksmål så att alla känner sig välkomna... Så att alla känner att stadsdelen är sin...”
Anna Björklund, Castellum [2019-04-08]
Kritiken mot Västra Hamnen har öppnat upp en diskussion kring om Nyhamnen kommer att inkludera alla Malmös medborgare eller inte. (Guwallius, 2012:5) Det havsnära läget är lockande men dyrt, vilket kan innebära att stadsdelens planerade bostäder enbart reserveras för vissa samhällsgrupper. I vår intervju med Dagmar Gormsen från Skanska, diskuterade vi markpriser i centrala lägen. På Nyhamnen vill planerare skapa ett varierat uttryck genom arkitektritade byggnader. Gormsen menar att detta kommer att bli fint samtidigt som möjligheterna för att pressa ner priserna försvinner. Hon nämner att även om det kostar lika mycket att bygga liknande hus i Nyhamnen som i Husie, är det är markpriserna som skiljer sig stort. Detta är ytterligare en faktor som kommer att öka bostadspriserna på Nyhamnen. Peter Härle från Volito Fastigheter menar däremot att, i planeringens tidiga skeden, kan det bli ensidiga bostadspriser och upplåtelseformer men att det över tid kan komma att jämna ut sig. I intervjun refererade han till Västra Hamnen och menade att priserna inte är lika höga på bostäder utan sjöutsikt som de med sjöutsikt. I den fördjupade översiktsplanen trycker Malmö Stad på att det är viktigt att blanda upplåtelseformer för att alla Malmöbor ska kunna hitta en
43
bostad. Gormsen och Härle menar däremot att det kommer att kosta mycket att bo i nya bostadsområden även om det planeras för olika upplåtelseformer.
“...det finns en poäng att sälja mark dyrt i centrala lägen där folk är villiga att betala… markpriserna skulle vara så olika så att det såklart slår igenom i bostäderna.” Dagmar Gormsen, Skanska [2019-04-03]
“...även om man blandar upplåtelseformer kostar det mycket att bo i nya hyresrätter också... och det är inte för alla, tyvärr.”
Peter Härle, Volito Fastigheter [2019-04-04]
5.3.2 “De kreativa”
Det finns en teori att det, vid nya utvecklingsprojekt, planeras för att attrahera samhällsklasser som den kreativa klassen. Florida (2006:102) och Baeten (2012:40ff) bekräftar detta och menar att teorin grundas i människors ekonomiska situation. I samband med detta menar författarna att en kan uppmärksamma den ökade segregationen och polariseringen i staden. Den postindustriella staden kan skapa skillnader mellan den kreativa klassen och andra samhällsklasser (Fredriksson 2014:79f).
Utifrån författarnas teori om den kreativa klassen, finns det en risk att den planerade stadsdelen Nyhamnen enbart kommer att rikta sig till en homogen samhällsgrupp med kapital. Om detta är utfallet, blir resultatet ett Nyhamnen som är exkluderande för en kapitalsvag samhällsgrupp. Vidare kan detta leda till att stadsdelen tappar den sociala mångfalden och därmed tryggheten. När vi frågade intervjupersonerna om den kreativa klassen är den önskvärda målgruppen i Nyhamnen fick vi följande svar:
“Det är dom som har råd att betala.” Anna Björklund, Castellum [2019-04-08]
“Det är klart att / på ett sätt ligger det något i det. Siktar man på de och gör en tillåtande, vibrerande och dynamisk stad som attraherar den målbilden så tänker man att det ska föra med sig positiva, för hela staden.” Daniel Hohenthal, Kanozi Arkitekter AB [2019-04-11]
44
“Men detta är ju något som hela Malmö vill också, det ligger i utvecklingen av staden att man vill ha hit kreativa företag och kreativa entreprenörer…” Peter Härle, Volito Fastigheter [2019-04-04]
Den hårda konkurrenskraften skapar en tävling mellan områden om flest företagsetableringar, investeringar, attraktivitet och även den kreativa klassen. När satsningar för en ökad inkludering minskas, leder detta till sociala problem i samhället. Grander (2018:24ff) menar att i en sådan planering, med kapitalistiska krafter som styr, stegras social ojämlikhet och orättvisa i staden. I vår intervju med Daniel Hohenthal från Kanozi Arkitekter talade han om att kritiken mot denna typ av planering kan ses som kritiken mot gentrifiering i stort. Vidare menar Hohenthal att utvecklingen kan ha gått för fort och kan vara exkluderande.
“...det blir lite risk för egentligen samma kritik som egentligen gentrifiering i stort… och blir nästan exkluderande bara i sig själv och det blir så populärt på något sätt för kreativa klassen som har ganska gott om pengar.” Daniel Hohenthal, Kanozi Arkitekter AB [2019-04-11]
45
6. DISKUSSON: en ny stadsdel växer fram
I det kommande kapitlet kommer vi att diskutera och resonera kring vårt material. Vi bygger våra tankegångar på ett ställningstagande med utgångspunkt i vårt resultat där vi återkopplar till vårt analytiska ramverk. Vi diskuterar även våra frågeställningar som lyder: På vilket sätt ingår inkluderingsfrågor vid planeringen? Och varför definieras en stadsdel som attraktiv?
I inledningen av denna studie presenterade vi vårt syfte utifrån vår problemformulering. Syftet med vår studie är att förstå och därmed belysa inkluderingsfrågor vid nya stadsomvandlingsprojekt som enligt planerare ska vara attraktiva. Därav syftar studien till att undersöka Nyhamnens inkluderingsmöjligheter och attraktivitet utifrån ett planerarperspektiv.
I Malmö är ett av de aktuella stadsförnyelseprojekten, stadsdelen Nyhamnen. Området kommer att utvecklas från industriområde till urban stadsmiljö med ett attraktivt bostads- och arbetsområde. En plats som ska vara för alla Malmöbor. Malmö Stad förespråkar om att Nyhamnen ska vara en mötesplats som ska erbjuda en stadsmiljö som ska stå för en social hållbar stadsutveckling. Målen som ska bidra till visionen är följande:
● Ett centrum som möter havet.
● Här står människan i fokus.
● Här ska näringsliv och verksamheter trivas och ge arbete till många.
● Här ska många kunna bo och leva.
● En egen identitet skapad av många.
● En del av Malmö, för hela Malmö.
46
Stadsdelens omvandling kommer att ha en stor påverkan på staden, mycket till följd av det geografiska läget. Vi har med vår undersökning tagit reda på hur planerare reflekterar kring inkludering och attraktivitet vid planering av nya stadsdelar. Detta har diskuterats i förhållande till Nyhamnen. I den fördjupade översiktsplanen framgår det att Nyhamnen ska planeras för alla Malmöbor (Malmö Stad, 2018). Det som har legat till grund för vår undersökning har varit tankar kring om och hur planeringen avser alla Malmöbor i. I Malmö Stads vision om Nyhamnen står det i det fjärde målet att “Nyhamnen ska bidra till ett ökat bostadsbyggande i Malmö genom att erbjuda ett brett utbud av olika typer av bostäder med varierande upplåtelseformer av hög kvalitet”. Då Malmö Stad skriver “hög kvalitet” istället för “bra” eller “god kvalitet” kan detta peka på dyra bostäder eftersom “hög” är jämförbart med “dyrt”. Vårt antagande att det inte byggs “billiga” bostäder i attraktiva och nybyggnations områden lade grunden för intresset att undersöka vad Malmö Stad menar med att “det ska vara ett område för alla” för just Nyhamnen. I omvandlingen av Nyhamnen kommer vi att se ett projekt gå från ett industriområde till en urban stadsmiljö, det vill säga området avindustrialiseras. Nyhamnen kan även relateras till ett "waterfront development" projekt då stadsdelen vetter mot vattnet och tidigare har använts för industriverksamheter. (Smith & Soledad Garcia Ferrari, 2012:3f) Hamnområdet kommer att rensas på den befintliga användningen och mycket mark kommer att säljas till investerare. Av de intervjupersonerna som deltog i vår undersökning, var alla överens om att det havsnära läget är både attraktivt och dyrt, då marken kostar mycket.
Vi har i vår undersökning gjort några jämförelser mellan Nyhamnen och Västra Hamnen. Till skillnad från Västra Hamnen, ligger Nyhamnen i ett mer centralt läge, vilket är ännu en faktor som höjer markpriset. Detta kan innebära att bostäderna i området enbart kommer att inkludera kapitalstarka samhällsgrupper, som den kreativa klassen. På Västra Hamnen är det lägre kostnader om en kommer längre bort från havet. På Nyhamnen innebär detta att en kommer närmare stationsområdet, vilket likaså uppfattas som attraktivt. Därför anser vi inte heller att priserna på bostäder i Nyhamnen kommer att sjunka avsevärt även om bostäderna ligger längre bort från havet. I vår intervju med Peter Härle från Volito Fastigheter diskuterade vi att bostadspriser i ett område över tid kan jämna ut sig, det vill säga att bostäderna inte förblir homogena. Utifrån vår undersökning ligger Nyhamnen “för bra” till geografiskt för att detta ska kunna ske. Detta innebär att området kommer att öka i pris, istället för tvärtom.
Samtidigt menar Malmö Stad att, genom att blanda upplåtelseformer, kommer alla Malmöbor att hitta en bostad som passar dem. Malmö Stads vision om att Nyhamnen ska vara ett område
47
för alla, ses enligt oss enbart som en marknadsföring för medborgarna. Det finns inget tvivel på att Nyhamnen kommer att bli ett attraktivt område, dock ifrågasätter vi ifall det kommer att vara ett område för alla. Vår undersökning har landat i nya frågor kring om planerare lägger för mycket fokus på den attraktiva staden som strävar efter en ekonomisk tillväxt än inkludering som strävar efter en social rättvisa? Eller tänker de på en “attraktiv” inkludering?