Det sammanhang som återskapas i den gemenskap jag studerar är knutet till en militär kontext. Jag tar min utgångspunkt i historikern Sanimir Resic som menar att det sedan andra världskrigets slut skett en förändring både i militära sammanhang i västvärlden och i mer generella genusideal.37 Från att ha varit en uteslutande maskulin sfär har militären feminiserats och mycket möda läggs numera på att göra miljön mer inkluderande. Feminiseringen sker inte bara i det militära utan även i samhället i stort, vilket Resic anser har utlöst en nostalgi över tidigare genusideal där den militära maskuliniteten hade stort inflytande.38 Resic talar om en krigarmaskulinitet och hämtar begreppet från den amerikanske historikern George L. Mosses forskning om förändringen av synen på soldater efter första världskriget.39
Soldaternas erfarenheter av skyttegravarna rymdes inte i det civila samhället efter kriget, vilket skapade ett behov av ett narrativ som stärkte dem. Genom att det positiva i soldatskapet, som lojalitet och kamratskap, sattes i centrum rättfärdigades soldaternas handlingar och gav dem mening i livet. Soldatskapet växte fram som en maskulin övergångsrit, och i en tid av krig där behovet av soldater var stort blev krigaren det maskulina idealet. Denna idealman som drevs av en övertygelse om heder, plikt, mod och dygd, växte fram i takt med föreställningen om en nationell gemenskap och nådde sin kulmen i upptrappningen till andra världskriget.40
Mosse tar sin utgångspunkt i första världskriget, men det finns även forskning som visar att krigarmaskuliniteten började växa fram redan under det amerikanska inbördeskriget.41 Det viktorianska samhället var starkt styrt av moral och det handlade om att kunna kontrollera sina impulser och inte låta
37 Sanimir Resic, American Warriors in Vietnam-Warrior Values and the Myth of the War Experience
during the Vietnam War 1965-1973, 1999.
38 Resic, 1999, s.15-18.
39
George L. Mosse, Fallen Soldiers-Reshaping the Memory of the World Wars, 1991.
40 Mosse, 1991, s.29.
41 Michael T Smith, ”The Beast Unleashed: Benjamin F. Butler and Conceptions of Masculinity in the
Civil War North.”, 2006; Gerald F. Linderman, Embattled Courage-The Experience of Combat in the
sig styras av känslor i handlingar. Med inbördeskriget växte ett alternativ fram i arbetarklassen som framhävde kroppslig styrka och förespråkade aggressivitet. Efter hand växte de två idealen samman till den krigarmaskulinitet som framträdde under första världskriget.
I konstruktionen av ett nytt maskulinitetsideal förändrades också det feminina idealet. Den nya kvinnan skulle vara tillbakadragen, stabil, osynlig i det offentliga livet och framför allt en modersgestalt vars främsta uppgift var att sätta nya idealmän till världen. Denna form av femininitet säkrade kvinnornas underordning som hotats av brotten mot traditionella kvinnliga roller som krigen burit med sig. Kvinnornas deltagande i krigen var undantag som tog slut och därmed måste kvinnorna åter anpassa sig till de normer som hängde samman med deras kroppar. Först efter andra världskriget trädde en ny form av femininitet fram. Detta skedde samtidigt som krigaridealet förlorade sin storhet till följd av att det förknippats med fascism. Nationalism och gemenskap ersattes då med individualism.
Trots att tiden efter världskrigen förde med sig förändring och de separata sfärer som framhävdes genom krigaridealet ersattes med en strävan mot jämlikhet, förändrades inte samhället över en natt. Lagsport och idrottsutövning fungerade som en träning in i krigaridealet, och fortfarande kan detta intresse sägas lägga grunden för ett våldsfrämjande maskulinitetsideal.42 I avsaknad av krig som en övergångsritual för att bevisa manligheten fungerar sporten som ett substitut.
Resic menar att den sedan andra världskriget förändrade maskuliniteten, eller feminiseringen av samhället, har utlöst en nostalgi över krigaridealet.43 Hjältemodighet, ansvarstagande och empati är fortfarande eftersträvansvärda egenskaper och om det vore möjligt att sudda ut våldsbejakandet skulle idealet vara styrande än idag. I populärkulturen är det våldsamma krigaridealet ännu förhärskande, exempelvis i filmer, tv-serier och tv-spel. Från och med första världskriget blev filmen ett sätt att kommunicera krigaridealet till samhället. Resic kallar det en John Wayne-isering, när populärkulturen standardiserade den maskulina idealbilden på film.44 Under efterkrigstiden förändrades krigaridealet genom cowboy-hjälten. Den individualistiske hjälten som drivs till våld av omsorg om andra ersatte krigaren som är bunden till en gemenskap.
I sin diskussion om maskulinitet utgår Resic från sociologen Raewyn Connells teori om hegemonisk maskulinitet. 45 Detta innebär ett mönster av sociala praktiker som upprätthåller en hierarki där en viss typ av män står på toppen och kvinnors underordning säkerställs. Krigarmaskuliniteten är ett exempel på en form av hegemonisk maskulinitet. Precis som Butler menar
42
Daniel Alsarve, ”Våld föder våld- eller? Om män, sportvåld och formandet av hegemonisk manlighet
som bidragande riskfaktor till våldet i samhället.”,Tidskrift för politisk filosofi, 2017.
43 Resic, 2006, s.15.
44 Resic, 2006, s.93.
Connell att genus är något performativt och något som inte bör begränsas till en binär uppdelning. 46 I stället talar hon om maskuliniteter och femininiteter i plural. Connells begrepp har inspirerats av Antonio Gramscis teori om hegemonier. Det hegemoniska är det styrande, det som befinner sig på toppen av pyramiden, och i det här fallet handlar det om att upprätthålla ett patriarkalt system. Den hegemoniska maskuliniteten bygger på ett ständigt hävdande av auktoritet vilket skapar en hierarki mellan olika former av maskuliniteter och femininiteter. I toppen på pyramiden har idealet framför allt kretsat kring den heterosexuelle vite mannen, vilket inte minst kommer till uttryck i krigarmaskuliniteten.
Connells hegemoniska maskulinitet har både kritiserats och utvecklats, bland annat av sociologen Mimi Schippers som arbetat fram begreppet hegemonisk femininitet.47 Hon anser att femininiteten kan delas upp i två grupper i relation till maskuliniteten. Den ena är den hegemoniska, den som upprätthåller skillnaden och hierarkin mellan maskulinitet och femininitet, den andra kallar Schippers för pariah femininities, det vill säga de former av femininitet som inte understödjer hierarkin. Pariafemininiteterna utmanar i stället maskuliniteterna genom att göra anspråk på egenskaper som uppfattas som maskulina.48
Sedan andra världskrigets slut har den hegemoniska maskuliniteten alltså förändrats och är i Skandinavien idag mer knuten till individualism än till kamratskap. Avsaknaden av kamratskap i samtiden har utlöst en nostalgi över den tidigare hegemoniska krigarmaskuliniteten. Genom att blicka bakåt genom reenactment finns det en möjlighet att utvärdera samtida genusnormer och utforska alternativen som det förflutna erbjuder. Medlemmarna i reenactment-föreningarna använder inte själva begreppet hegemonisk maskulinitet, men oavsett hur de benämner det är det krigaridealet som de måste relatera till, eftersom det var denna specifika typ av hegemonisk maskulinitet som var styrande under det amerikanska inbördeskriget.
För att sammanfatta använder jag queerfenomenologin som utgångspunkt för min forskning. De som ingår i den skandinaviska reenactment-gemenskapen använder sina kroppar för att tolka den verklighet de lever i, och en del av detta är utforskandet av föreställningarna av det förflutna. Kropparna är orienterade på olika sätt, rör sig längs olika linjer och möter olika ting på vägen. Återskapandet av en historisk krigarmaskulinitet innebär en förväntad rörelse av vissa kroppar längs vissa linjer. De genusideal som rådde under det amerikanska inbördeskriget ingår i de minnen av det förflutna som
46 Raewyn Connell, Om genus, 2009.
47
Mimi Schippers, ”Recovering the femine other: masculinity, femininity, and the gender hegemony”,
Theory and Society, 1:2007.
48 Schippers, 2007, s.91; För mer forskning som utgår från Schippers begrepp se även Emma
Severinsson, Moderna kvinnor: Modernitet, femininitet och svenskhet i svensk veckopress 1920-1933, 2018.
återskapandet kretsar kring. I det följande går jag närmare in på vad minnen som ett pågående kollektivt förhandlande innebär.