Henk Linskens – Henke och bokstäverna som hoppar

Till denna del av arbetet kommer jag att försöka exemplifiera ur mitt egna perspektiv av Linskens (2018a) fysiska bok och Linskens (2018b) e-bok, utifrån forskningen jag funnit.

Huvudfokus kommer att, som tidigare nämnt, ligga på den andra frågan för detta arbete, elevernas attityder till e-böcker respektive vanliga böcker.

Utifrån Neumann, Finger & Neumanns (2017) påpekande att den digitala läs- och

skrivutvecklingen och den vanliga läs- och skrivutvecklingen inte skiljer sig avsevärt mycket från varandra, kan jag anse att det låter rimligt sett utifrån Linskens (2018) bilderbok.

Bokstäverna och orden som finns i både den fysiska boken samt den elektroniska ser identiska ut (den tryckta boken är trots allt tryckt genom en dator). E-boken är i detta fall i ett pdf- format och visar sidorna ur den vanliga boken en efter en, precis som om boken skulle vara skannad till dator (se Bilaga 8-10). Vad gäller funktioner som markerar upplästa ord, som Korat & Shamir (2012) påpekar, finns det en sådan valmöjlighet. Även om den rösten som läser upp texten som står är en standardröst för elektronisk uppläsning på svenska kan trots allt rösten upplysa läsaren på hur ord uttalas och stavas. Vidare skriver Yalçintaş-Sezgın & Ulus (2017) att e-böckerna har en mängd med olika interaktiva funktioner, vilket jag kan bekräfta i den mån att det finns många funktioner som på ett smidigt sätt hjälper till att utveckla ord som eventuellt kan uppfattas som svåra eller nya. Med några enkla tryck på skärmen kan jag som läsare söka upp det markerade ordet jag vill veta någonting om och programmet gör då en sökning på söktjänsten Google. I och med detta kan jag förstå varför det finns en liten fördel för e-böcker när det handlar om elevers ordkunskapsutveckling (även om skillnaden inte är av vetenskaplig signifikans). Eftersom det kan läggas ett stort fokus på orden genom både markering, uppläsning och en smidig sökfunktion, får eleverna möta orden på ett annat sätt än om de själva bara skulle läsa det på ett papper. Detta kräver dock att eleven som läser e-boken har valt att använda dessa funktioner, det är trots allt valbara funktioner som e-boken har till förfogande om man som läsare vill utnyttja dem.

Den version som jag har fått tag på av Linskens (2018b) verk är som sagt i ett pdf-format som jag kan läsa via en gratis applikation, och utifrån det som jag kan se är den som sagt exakt identisk mot Linskens (2018a) verk i fysiskt format. I och med att de båda medierna har versioner av verket som är identiska med varandra blir jag nyfiken på läsförståelsen, då de två medierna inte skiljer sig mot varandra mer än att den ena är elektronisk och den andra på papper. Frågan blir om elevernas chanser att skapa en god läsförståelse påverkas, som Kozminsky & Asher-Sadon (2013) finner, beroende på om de får läsa Linskens (2018a) i vanlig bok till skillnad mot Linskens (2018b) i e-boksformat. Parish-Morris et al. (2013) menar trots allt att föräldrar som läser med sina barn tenderar att fokusera mer på tekniska

aspekter och inte på själva berättelsen som de utan e-bok tenderar att göra. Det kanske kan vara så att elever som använder sig av e-böcker fokuserar på liknande aspekter och förlorar därför berättelsen.

I fråga om individualiseringsmöjligheterna som Larson (2013) och Larson (2015) skriver om, kan jag göra en hel del anpassningsmöjligheter för att göra läsningen betydligt behagligare för min del när jag läser e-boken. Bland annat kan jag sänka ljusstyrkan och göra bakgrunden mörk, vilket i min mening gör läsande med elektronik behagligare och lättare. I och med detta och alla andra funktioner som e-boken erbjuder kan jag förstå varför elever och unga barn skulle kunna förändra deras attityder till e-böcker och läsande över lag. Det hela blir mer personligt och e-boken blir någonting som jag som person faktiskt kan påverka. Man vill mer än att bara sitta och bläddra i en vanlig bok sida efter sida. Dock måste jag säga att jag

personligen känner precis som några elever gjorde i Ciampas (2016) och Larsons (2015) studier. Det är någonting särskilt med att bläddra och att hålla i en fysisk bok, men det här skulle kanske kunna vara ett resultat av vana. Jag växte aldrig upp med e-böcker eller elektronik i samma skala och omfång som unga barn i dagens samhälle har möjlighet till att göra. Denna aspekt påverkar självklart attityden till e-böcker, någonting som även Kozminsky & Asher-Sadon (2013) upptäckte där barnen ville ha en vuxen i närheten även om denne inte behövdes. Eleverna var vana vid att fråga en vuxen om de stötte på problem och ville därför ha en vuxen i närheten ifall, men de var fortfarande positivt inställda till e-böcker. Jag är också positivt inställd till e-böcker även om jag troligen tillhör ”den gamla skolan” med läsande i vanliga traditionella böcker. Det hela är en fråga om vana och omställning.

I kontrast till det som Ma & Wei (2016) finner om koncentrationen hos flickor och pojkar har jag som sagt funnit en e-bok som är i pdf-format och som inte har någonting som rör sig i bakgrunden eller liknande som interaktiva e-böcker kan ha. Dock kan jag fortfarande

spekulera i varför detta skulle kunna vara fallet. Någonting som i skolan, i alla fall i Sverige, brukar vara väl påtagligt är att flickor och pojkar presterar olika i olika skolsammanhang. Kanske är detta även någonting som blir påtagligt vid användande av e-böcker, vare sig de är helt interaktiva eller inte. Det kanske är någonting med vanliga böcker som lockar flickor på ett annat sätt men inte pojkar, och som e-böcker lockar pojkar men inte flickor. Att få läsa en e-bok kanske är en nyhetens behag och enbart intressant till en början och någonting som med tiden kommer att bli vanligt och helt enkelt förlora intresse. Eller så kanske e-böcker kommer

att växa ytterligare i och med teknologins framgång och på så sätt bli någonting av den vanliga vardagen.

Ur Rhedins (2001) perspektiv på bilderböcker är Linskens (2018a) en expanderande

bilderbok, då texten inte avslöjar mycket. Det är istället illustrationerna som styr boken framåt genom att illustrera ikoniska moment i texten, och med hjälp av illustrationerna kan man som läsare få en djupare förståelse för berättelsen. Hela verket är i ett A5 format där bilderna på sidorna ofta sitter ihop och överskrider brytningen mellan sidor som finns på ett öppet uppslag (se Bilaga 8). Det är inte mycket text på sidorna, utan det är som sagt bilderna som leder berättelsen vidare. Detta var säkert tanken då det här verket har publicerats av Nypon förlag som är kända för att publicera bland annat lättlästa böcker för läsare i lässvårigheter. Med Linskens (2018b) i e-boksformat hade jag hypotesen att den expanderande bilderboken skulle uppfattas mer som det Rhedin (2001) kallar för den genuina bilderboken, då läsaren med en e- bok på ett annat sätt blir en större del av själva boken (man måste agera på ett annat närmare sätt än med en vanlig bok). Hypotesen bekräftades dock inte efter läsningen av de båda verken. E-boken var som sagt en version av originalet utan interaktiva funktioner inprogrammerade i berättelsens program, men jag fick dock fortfarande ställa in inställningarna på programmet som jag läste boken med. På det sättet blev boken mer personlig till skillnad mot hur det var när jag läste den i dess traditionella format. Att det skulle bli en mer genuin bilderbok var dock inte fallet. Vid läsningen av de båda medierna märkte jag dock att e-boken enbart visar en sida åt gången medan den vanliga boken visar två sidor. Detta innebär att e-boken ”kapar” de kopplingar som den vanliga boken har i varje uppslag. Helheten som skapas när man öppnar exempelvis sidorna 10 och 11 i Linskens (2018a) blir inte densamma när man läser sidan 13 och 14 i e-boken (se Bilaga 8-10). Detta leder mig vidare till en annan hypotes om att det är en specifik typ av e-böcker som kan nå den genuina bilderbokens funktion.

Avslutningsvis påstår jag att även en e-bok som den jag använt mig av faktiskt kan tänkas skapa positiva inställningar hos läsare då e-boksmediet är någonting relativt nytt. Man kan bli nyfiken till en början och läser då böcker med hjälp av en form av surfplatta eller liknande. Funktionerna och inställningarna som finns i och med de digitala aspekterna gör läsningen till någonting extra varpå intresset kan öka, även om det som i mitt fall enbart handlar om