Steinar Kvale diskuterar sju principer för hermeneutisk tolkning, där den ständiga växlingen mellan delar och helhet lyfts fram som den första principen. I avhandlingen har det handlat om att de återkommande delarna som till exempel våldet, media och masku- liniteten knyts ihop till en helhet − diskussionen om huligannarra- tivet. Den andra principen handlar om att när man har kommit fram till en hel gestalt, och med detta menar Kvale att man har en sammanhängande text med logisk stringens, då kan man avsluta tolkningen. Att man skall pröva deltolkningarna mot helheten kommer in som den tredje principen, till exempel genom att man jämför tolkningar i olika intervjuer.
Den fjärde principen om textens autonomi pekar mot att alla texter skall förstås utifrån sin egen kontext. När det gäller intervjutextens autonomi skriver Kvale:
Individens biografi och psykologiska teorier om ämnet är här av underordnad betydelse; det viktiga är att fördjupa och vidga den autonoma meningen i den intervjuades uttalanden (Kvale 1997:51).
Kunskapen om textens tema, den femte principen, lyfter fram in- tervjuarens specialkompetens som en förutsättning för att han el- ler hon ska kunna ta tillvara den kvalitativa forskningsintervjuns alla nyanser. Det skulle vara förmätet att tro att jag har lyckats ta tillvara alla nyanser i intervjuena. Samtidigt har den långa erfa- renheten av olika delar av supporterkulturen gett kunskap kring fältet som har gjort det möjligt att fördjupa och följa upp inter- vjusvar som skulle vara svårt att göra utan specifika kunskaper om fältet. Detta hänger ihop med den sjätte principen, att det inte finns någon förutsättningslös tolkning av en text. Som uttolkare måste man ta hänsyn till och kritiskt reflektera över den förståel- setradition man ingår i. Vid den kvalitativa intervjun är det extra viktigt att fundera på ens egna förutsättningar, maktpositionerna under intervjun, kroppsspråket, talspråket och andra faktorer som påverkar intervjukontexten. Den sjunde principen säger att varje tolkning innebär förnyelse och kreativitet och att en ny för- ståelse är uppnådd:
Tolkningen går utöver det omedelbart givna och berikar förstå- elsen genom att frambringa nya differentieringar och samband i texten och därmed vidga textens mening (Kvale 1997:52).
Mina egna förutsättningar för att kontextualisera tolkningarna har påverkat analysen. Mitt kön har troligen gjort det lättare att få till- träde till fältet, likaså att jag har en bred erfarenhet av olika id- rottssammanhang, inte minst fotboll, både som aktiv utövare och som åskådare. Eftersom jag är pappa till två söner har jag funderat mycket över könsroller och hur idrotten gestaltar kön. Min norska bakgrund gör sig ständigt påmind, inte minst när det handlar om idrott och (nationell)identitet, rivalitet och gemenskap. Medan jag tror ovanstående har varit positivt vad gäller den hermeneutiska tolkningen så har kanske det att jag är en vit, heterosexuell, me- delålders man begränsat andra tolkningsmöjligheter. Hade jag till exempel varit homosexuell så hade jag kanske varit mer uppmärk-
varit kvinna så hade jag kanske fokuserat andra genuskonstruktio- ner. Förutom Lise Joern så verkar i princip alla som forskar på fe- nomenet vara just vita, heterosexuella medelålders medelklassmän. Ambitionen, genom tillämpningen av den hermeneutiska metoden har varit att visa att de olika delarna inte bara ger en bättre förstå- else av helheten − huliganlandskapet − utan att det även har upp- stått en förnyad förståelse av de olika delarna var för sig – medier- na, våldet och maskuliniteterna.
Medienalyserna
I artikel 1 och artikel 2 ligger metodfokus på en medieanalys och en komparation av gammalmedias och nymedias gestaltning av hu- liganismen. I båda dessa artiklar problematiseras urvalskriteriepro- blematiken och gatekeeperfunktionens ändrade roll i det nya me- dielandskapet. På internet saknas ofta den traditionella maktposi- tionen som är så viktig i gammalmedia, redaktören, som gör urva- let för mediekonsumenten, oavsett medium. På internet görs inte alltid samma sållning som i gammalmedia, unik, värdefull informa- tion samsas med nonsens (Thurén och Strachal 2011:9). Avhand- lingen visar att det finns gatekeeperfunktioner inom de sociala me- dierna med.
I tidigare arbeten har jag, som nämnts tidigare, bland annat gjort analyser av tabloidpressen, närmare bestämt av kvällstidningen
iDag,16 före, under och efter EM92. Analysen av Idag var ett för-
sök att belysa den svenska pressens syn på och behandling av ar- rangemanget, supportrarna och själva fotbollsspelet (Radmann 1994). I licentiatiatuppsatsen Fotbollslandskapet (1999) lyfts frå- gan kring internets stora påverkan på fotbollskulturen och där an- vänds Goffmans begrepp onstage och backstage. Frågan om hur den nya tekniken kom att påverka fotbolls- och supporterkulturen ställdes. I artikel 1 diskuteras hur den senaste utvecklingen kring
16 Tabloidtidningen Kvällsposten bytte namn till iDag under några år i slutet på 1980-talet och en bit in på 1990-talet innan man tog tillbaka namnet Kvällposten igen.
sociala medier har påverkat tolkningsföreträdet till berättelsen om fotbolls- och supporterkulturen. Svårigheterna med att analysera digitala medier tas upp, hur kan man till exempel avgöra vad som är en trovärdig och tillförlitlig källa. Hur man bedömer källans allmänna tillförlitlighet är en av huvudfrågorna när man analyserar källor på internet. Enligt Thurén och Strachal är det några tumreg- ler man måste förhålla sig till i detta arbete. Den första tumregel de lyfter är den egna kunskapen som de menar är ovärderlig när det gäller att bedöma och tolka källor på internet (Thurén och Strachal 2011:11). Genom att man specialiserar sig inom ett fält lär man sig vilka webplatser det går att lita på och ju större kunskap man har om det ämne man studerar desto lättare kan man bedöma tillför- litligheten.
Eftersom jag har hämtat mycket information från Sverigescenen
och bedömt informationen därifrån som tillförlitlig kan det vara på sin plats att säga något mera om på vilka grunder sidan bedöms som tillförlitlig. Tillförlitligheten kring Sverigescenen när det gäller det undersökta materialet handlar om hur trovärdig sidan är gent- emot de olika syften och frågeställningar som rör huligan- narrativen.
Tumregel nummer två handlar om öppenheten kring webbplatsen och den är ett annat viktigt kriterium för tillförlitligheten likaså att veta vem som står bakom sidan och vilken målsättning den har (Thurén och Strachal 2011:11). Under arbetet med, tidigare nämn- da, Brå:s rapport (Brå 2008) ingick det förutom ett antal poliser, också olika resurspersoner vad gäller idrottsvåldet från olika delar av Sverige och dessa menade att informationen från Sverigescenen
var tillförlitlig. Det uttrycktes att de som publicerade sig på sidan verkade vara vana skribenter och de uppfyllde, Thurén och Stra- chals, tumregel tre, som handlar om kompetens, praktiska och teoretiska kvalifikationer, kring fältet. Den sista tumregeln handlar om sättet att uttrycka sig på, att man inte överdriver eller har för
verkar vara överens om sidans tillförlitlighet vad gäller huligannar- rativen stärker sidan utifrån resonemanget om att tillförlitligheten ökar om källorna skiljer sig från varandra (Thurén och Strachal 2011:16).
I dagens medielandskap kryllar det av olika huligannarrativ från i princip hela världen och man kan ställa sig frågan om det sker en
oversharing i det nya medielandskapet kring huligankulturen? Persson som har forskat på nya medier är upphovsman till begrep- pet mobilblottaren – en karaktär som blottar de bakre regionerna av sitt liv genom att prata högt i mobilen och på det viset dela den- na (oversharing) överinformation på offentliga platser, tåg, restau- ranger med mera, med sina medmänniskor. Det som har skett backstage väljer mobilblottaren att offentliggöra onstage. Persson förklarar oversharing på följande sätt:
Överdelningen av information kan /…/ vara ett resultat av både hänsynslös individualism (eller kanske snarare normbrott – att man inte följer normer för lämpligt uppträdande), exhibitionism (att man främst vill visa upp sig), och absorberad kommunika- tion (att man glömmer bort sin omgivning) (Persson 2012:271).
I artiklarna visas exempel på hur huligannarrativen på internet inte följer normerna för lämpligt uppträdande, att det är en enorm ex- hibitionism kring de olika firmornas impression management och att många verkar gå helt upp i de olika huliganberättelserna. Ett problem med att analysera internetsidor är att medieformen är
flyktig, att uppgifter ändras eller att webbplatser helt enkelt tas bort (Thurén och Strachal 2011:15). Detta har inte varit något stort problem för mig under avhandlingsarbetet förutom vid ett tillfälle. Problemet uppstod i samband med en påbörjad artikel kring föreningen ”Huliganpäron”, en förening som startades av oroliga mammor till söner som hade hamnat i fotbollslandskapets gråzoner. Planen var att intervjua ”huliganpäronen” samt göra en analys av webplatsen ”huliganparon.org”. Djupintervjuer genom-
fördes med två mammor och med initiativtagaren och jag hade börjat analysera innehållet på webplatsen då websidan helt enkelt bara försvann i cyberrymden. Anledningen var att projektmedlen tog slut. Trots att detta är över två år sedan så känner jag fortfa- rande dåligt (forskar-)samvete gentemot de mammor som intervju- ades. De ställde upp på intervjuer och diskuterade svåra frågor kring sina liv, men det blev ingen text i avhandlingen utifrån detta material.
Den hermeneutiska tolkningen används i artiklarna men det finns skillnader kring hur jag har tolkat textanalysen respektive inter- vjumaterialet. Kvale lyfter fram några avgörande skillnader mellan intervjutexter och litterära texter där han menar att den litterära texten är en avslutad text medan intervjun omfattar både skapande och tolkning av en text. Då den litterära texten är en avslutad text som skall förmedlas utanför den kontext där den bildades, medan intervjun är knuten till en mellanmänsklig handling där:
den utskrivna intervjutexten ger en ofullständig redogörelse för den rikedom på meningar som uttrycks i den levde intervjusitu- ationen är den förra fullbordad medan den senare är ofullstän- dig (Kvale 1997:52).
Kvale säger är att intervjuerna är vaga och flexibla medan de litte- rära texterna är fasta vilket gör att tolkningsprocessen för intervju- texter är en långdragen process där risken för att tappa bort me- ningar och sammanhang är större jämfört med vad som gäller för litterära texter (Kvale 1997:52).
Avhandlingen visar att de olika analysformerna kan komplettera varandra på ett sätt som synliggör huliganismen och ger en ny för- ståelse av huliganlandskapet.