Den heuristiska kontextuella frågeställningen gav resultatet presenterat nedan i kap 4.4.1 – 4.4.3 då den applicerats på interaktionsramverket, och dessa resultat knyter an insamlad data och teori med utformningen av
interaktionsramverket (Se bilaga 15 för obesvarad frågeställning).
4.4.1 Hur kan arbetet underlättas för användare?
a. Är systemet anpassat efter kontext där användaren ska arbeta med systemet?
Interaktionsramverket har utformats först och främst med tanke på kontexten där användaren ska arbeta med systemet. Med tanke på att det sker i
förarhytten av en lastbil användandes en laptop med styrplatta vilket medför limiterade interaktionsmöjligheter av den anledningen att i förarhytten är det trångt, förarna är tvungna att navigera på laptopen genom styrplattan och så ska det gärna gå relativt snabbt att finna nödvändig information. Av de anledningarna blev valet att skapa en så plan hierarki som möjligt och se till att enbart företagsnödvändig information vilken används för att den dagliga driften ska flyta på smidigt implementeras i systemet. Det har då skapats tydliga menyval vilka alla gör precis vad det står på dem att de ska göra och vad användaren kan förvänta sig händer när denne trycker på en knapp.
b. Är användarens minnesbörda minimerad genom att se till att nödvändiga val och funktioner finns tillgängliga så användaren slipper komma ihåg vart de var?
Alla val och menyer är välbekanta för användarna för användarna idag och de har helt sonika förflyttats från pappersform till IT. Av den anledningen känner användaren igen vad de olika valen representerar utan att behöva fundera över saken och av den anledningen bli hämmad. Vid navigation i den övre horisontella menyn presenteras innehållet i fältet i mitten av ramverket och det gäller vid navigering mellan de olika menyvalen så tas användaren aldrig utanför sidan utan för det presenterat med alla menyval synliga och användbara. Samt att navigering mellan menyval på intranätet är direkt och ingenting ligger djupare än tre nivåer. Dock var detta inte möjligt gällande alla menyval och funktioner vilka behövs för den dagliga driften och de menyval placerade till vänster i ramverket är alla funktioner som av tekniska skäl är tvungna att öppnas i en ny flik i webbläsaren.
c. Är uppbyggnaden konsekvent, kan användaren efter första sidan känna igen sig på de resterande sidorna i systemet
När användaren befinner sig inne i intranätet kommer denna alltid att vara på ”förstasidan” med skillnad av vilket material som visas i mittensektionen. Men om nu användaren startar något av systemet vilka är placerade till vänster i menyn så förflyttas användaren till system vilka inte är anpassningsbara till intranätets färg, form och interaktionsramverk.
d. Upplever användaren god feedback då denne utför ett kommando, rapporteras normala händelser och tvingas användaren till diskussion?
Tanken med designen är att användaren aldrig ska tvingas till diskussion. Utför användaren ett kommande exempelvis genom att klicka på ”Tippkoder” ska denne omedelbart fällas ned och presentera sina val. Samma sak gäller om användaren klicka på ”ThorWeb” så sa denne utan omsvep öppnas i ett nytt fönster och användaren ska inte vara tvungen att få en frågeställning om denne verkligen vill öppna i en ny flik då en sådan fråga är helt onödig så det inte är möjligt att öppna systemet på annat sätt.
e. Är designen utformad att gynna användarens ”locus of attention” och dess flöde
Intranätet har i största mån implementerat alla de funktioner som möjligtvis gick att implementera på startsidan och medan användaren navigerar bland dessa finns det gott med möjligheter att främja ”locus of attention” och att uppnå ett flöde i sina arbetsuppgifter, då denne under navigering på intranätet och dess implementerade funktioner håller sig kvar i samma kontext som intranätets “startsida”. Dock är intranätet i sig inte ett system där användaren kommer befinna sig längre perioder utan mest utföra punktuppgifter.
Tyvärr så var systemet tvunget att utformas så att alla de val i menyn till vänster i ramverket öppnas i separata flikar och detta är inte bra alls för flödet, men var en nödvändighet rent tekniskt och ekonomiskt.
f. Är det Minimalistisk design, tydligt formspråk och mappning, kan
användaren avgöra och se vad som gör vad och undvika misstag?
Intranätet har utformats med ”less is more” som grundregel, och inga onödiga funktioner eller knappar är närvarande. Under designprocessen har
implementeringen av var och en av funktionerna fått frågan ”är detta
verkligen nödvändigt?”. Har det varit nödvändigt har funktionen tagits med, och har det inte varit nödvändigt så har den strukits omedelbart. Val och menyer är namngivna så användaren förstår vid en anblick vad de betyder och gör vilket underlättar för användaren att göra korrekta val i sitt
användande av systemet.
g. Är frekventa funktioner prioriterade i systemets hierarki och är de mindre frekvent använda funktionerna längre ned i systemets struktur?
Alla de funktioner som har implementerats är frekvent använda funktioner, vissa mer frekvent än andra men hierarkin är väldigt plan och det finns inget
viktigt ”gömt” långt ned i systemets hierarki vilket gör att det kan vara svårt för användaren att hitta.
h. Upplever användaren onödiga lägesbyten?
Angående lägesbyten så upplever användaren enbart ytterst nödvändiga sådana, och det sker vid de tillfällen användare startar en applikation vilken inte var möjlig att implementera i intranätet.
i. Finns hjälp vid alla tillfällen tillgängligt?
På intranätet finns vid alla tillfällen ”Hjälp” tillgängligt, men tyvärr inte vid navigering via de menyer som finns till vänster vilka i sig öppnar fristående applikationer med egen interaktion och funktionalitet vilka står utanför intranätet.
j. Är allt i möjlig mån anpassat så användaren inte missar viktig
information?
Ja, ”senaste nytt” informationen ut både till intranätet och till användarens mailadress samt presenteras på förstasidan när intranätet startas.
k. Är språket anpassat till användaren?
Språket är vid alla tillfällen anpassat till den tänkta användaren, vilket har fastställts under workshop med kund. Exempelvis så används ordet ”krok” för att symbolisera krokbil och dess uppgift samt ”slam” står för slambil och så vidare. Detta är genomgående i systemet att språket är detsamma eller väldigt likt det användarna kommer i kontakt med och använder i dag på arbetsplatsen.
4.4.2 Vart befinner sig användaren?
a. Kan användaren snabbt avgöra vart denne hamnat?
Användaren bör vid en första anblick se att denne har hamnat på intranätet för KTRAB. Mycket för att det krävs en inloggning för att komma så långt som att hamna i systemet och då det kräver extra engagemang att komma åt intranätet är det inte orimligt att räkna med att användaren vet vart denne är på väg.
b. Kan användaren se vart i systemet denne befinner sig?
Användaren kan i var steg se vart i intranätet denne befinner sig med hjälp av text och färggranna indikatorer.
c. Finns Tydligt markerade utgångar – Kan användare ta sig därifrån?
Då intranätet har en sådan plan hierarki finns inte riktiga behov av att ha tillgång till en ”utgång” utan användaren behöver bara välja ett annat
menyalternativ för att komma vidare eller tillbaks. Undantaget är än en gång de funktioner som öppnas i en extern flik som håller i sin egen interaktivitet och funktionalitet gällande utgångar et cetera.
4.4.3 Vad kan användaren göra?
a. Vad erbjuder webbsidan där användaren har hamnat?
Användaren kan vid en anblick se vilken funktionalitet intranätet har att erbjuda, samt att avgöra med hjälp av namnsättning av menyval också avgöra vad som gör vad. Ett element utöver det absolut nödvändiga har
implementerats i form av en väderplugin där användaren har möjlighet att med en snabb blick avgöra vädret för dagen dagen och eventuellt också kunna planera körningen därefter.
b. Går det att se med hjälp av layouten vilka de viktiga sektionera är?
Layouten tillsammans med text möjliggör en viss hierarki vad som är viktigt och inte, men mest i detta fall så ligger det på användaren att för ändamålet identifiera viktiga sektioner. Detta är möjligt med tanke på de tydliga funktionsnamnen samt välkända namn på system där användarna har erfarenhet.
c. Kan användare se vad denne kan göra där den befinner sig?
Användaren kan genom att använda välkända namn på knappar och funktioner direkt se vad som kan göras på intranätet.
4.5 Grafiskt ramverk
Det grafiska ramverket byggdes upp för att komplettera
interaktionsramverket och de grafiska elementen har som uppgift att hjälpa fram funktionaliteten och tydligheten som interaktionsramverket lagt grunden för. Det grafiska ramverket ser till att utrymmen är tydliga för att underlätta tillväxt av intranätet under kommande år, att ge det plats att växa. Grafiken hjälper i detta fall fram interaktionsramverket på sådant sätt att det med tydlighet delar upp de olika menyalternativen visuellt, utöver positioneringen vilken fastställs vid utformningen av interaktionsramverket. Grafiken har anpassats att följa en dynamisk sida, vilken är väl förberedd för framtida förändring. De grafiska elementen har också utformats att vara lätta att känna igen samt för att skapa associationer hos användaren till dess tänkta
funktioner. De grafiska elementen i den vänstra menyn anpassats specifikt med tanke att användarna arbetar i en förarmiljö och utformningen av
menyalternativen till vägskyltar som pekar utanför skärmen är tänkt att knyta samman dess funktionalitet att de öppnar en ny flik, och att användaren förflyttas från intranätet. se bilagor 6 – 14 för en sammanställning av det grafiska gränssnittet. Figur 15 nedan visar exempel på förstasidan med grafik.
4.5.1 Logotyp
Figur 35 visar logotypen hos www.ktrab.se
Liknande logotyp som återfinns på KTRABs hemsida ska användas till intranätssidan för att befästa dess samhörighet. Logotypen ska vid alla tillfällen vara synlig i översta vänstra hörnet på intranätet.
Figur 36 visar logotypen hos KTRAB intranät
4.5.2 Färger
De färger som är valda till det grafiska ramverket är i grunden färger som återfinns på KTRABs hemsida samt hos Renova för att återigen knyta samhörigheten mellan intranätet och verksamheten, men på förfrågan av kund så har även inspiration till formspråket inhämtats från Renovas
hemsida. Bakgrunden i exempelgrafiken utgörs av naturfoto och har således stora delar av färgen grön, en tanke är här att bakgrundsbilden ska vara utbytbar men det är inget som fastslås i detta läge.
Kulörfärgerna är: Grön, svart, grå, blå och vit och enligt överenskommelse med beställare behöver dessa inte matcha med KTRABs eller Renovas färgkoder.
4.5.3 Typsnitt
De typsnitt som kommer användas på KTRABs intranät är till alla menyer och rubriker satt till Arial och kommer presenteras med storlek 19px i den vänstra menyn, 19px i den horisontella menyn, 14px till chatmenyn och löpande brödtext presenteras även den i Arial storlek 12px, samt
kompletterande text kan utgöras av Arial storlek 11px.
Anledningen att typsnittet är satt till Arial är att det stöds av alla webbläsare