Boken som är skriven av Bengt Almgren, Berndt Tallerud, Hans Thorbjörnsson och Hans Tillman har ett kronologiskt upplägg. Denna bok är även den väldigt kompakt och innefattar hela världshistorien på 486 sidor. Det är kapitlet Sverige före och under
första världskriget som har analyserats och författarna inleder kapitlet med denna
sammanfattning:
År 1900 hade bara 6 procent av befolkningen rösträtt. Det var de rika som styrde landet. För att få rösta måste man nämligen ha en viss inkomst eller förmögenhet […] Men nu knakade det gamla samhället i fogarna Sverige var på väg att bli ett industriland…64
Här lyfter författarna fram de ekonomiska motsättningarna redan i inledningen på kapitlet det är just dessa motsättningar som dominerar kapitlet. Eftersom det är den ekonomiska aspekten som nämns tolkas detta som materialistiskt. Kapitlet lyfter till stora delar fram motsättningarna mellan liberalerna/socialdemokraterna och de konservativa och domineras av övergripande strukturella förklaringar. Men i texter figurerar både aktörer och individer, författarna skriver:
Kravet på rösträtt för alla i Sverige framfördes bland annat i de många nya dags
tidningarna…Budskapet spreds också i mängder av flygblad i ett sådant såkallat ”Ströblad för folket” berättas om bonden Per Andersson som satsar hela sin förmögenhet på en svinfarm. Men alla grisar dör i svinpesten och Per Andersson blir ruinerad. Samtidigt förlorar han då också sin rösträtt […] starkt intryck hade även Verner von Heidenstams dikt medborgarsång gjort…65
Här lyfts ett par aktörer fram i kravet för rösträtten dels bonden Per Andersson och Verner von Heidenstam men även dagstidningarna ges en roll i kravet på rösträtten.
64 Almgren, Tallerud, Thorbjörnsson & Tillman, 1999, s 340 65 Almgren, Tallerud, Thorbjörnsson & Tillman, 1999, s 340
Dessa aktörer nämns inte med några uttalade motiv utan ses som aktörer i en strukturell process. Men författarna lyfter även fram individer som är drivande och aktiva i
rösträttsfrågan:
De konservativa vägrade in i det sista att gå med på förändringar. Men när Arvid Lindman blev statsminister fick högern en regeringschef som insåg att det inte gick att stå emot rösträttskravet. !909 lade han fram ett förslag om allmän och lika rösträtt som riksdagen antog…66
Här agerar Arvid Lindman på egen hand, det är han som har förståelsen och inte partiet och det är även han lade fram förslaget. Detta är då ett klart individperspektiv där Lindman framställs att handla med egna motiv och därmed kan man referera till en ändamålsförklaring. Det finns ett par exempel till ur texten där individer agerar utifrån egna uttalade motiv. Texten som stor del är beskrivande har få förklarande avsnitt och har även del retoriska inslag där författarna ger personer karaktärsdrag. När det gäller kvinnliga aktörer så förekommer dom inte alls i texten. Sista stycket i kapitlet och under rubriken Den allmänna rösträttens införs kan man läsa:
För Sverige innebar freden att politikerna nu kunde ta itu med frågor som var aktuella före kriget […] Viktigast var det fortsatta arbetet med att göra landets styrelseskick
demokratiskt. När första världskriget var slutade, hade bara var femte svensk rösträtt.67
Här nämner författarna inte rösträtten och dess genomförande och än mindre ges några förklaringar, trots den rubrik som föregår stycket! I kapitlet som helhet ges endast få orsaksförklaringar till genomförandet av rösträtten
Kvantitativa undersökningen
I sak och personregistret nämns 284 män och 8 kvinnor nämnda vid namn, vilket ger en procentuell fördelning:
Män: 97 % Kvinnor: 3 %
I den del som kvalitativt undersöktes var det 10 män och 0 kvinnor som nämndes vid namn, vilket ger en procentuell fördelning:
Män 100 % Kvinnor 0 %
Antalet aktörer per sida var 292 av 486, vilket ger en fördelning av : 0,6 aktörer per sida.
66 Almgren, Tallerud, Thorbjörnsson & Tillman, 1999, s 342 67 Almgren, Tallerud, Thorbjörnsson & Tillman, 1999, s 351
Summering
Boken Historieboken SO Direkt är väldigt kompakt och den del som analyserats består till stor del av korta beskrivande avsnitt med få orsaksförklaringar. Avsnittet kan vid vissa tillfällen tolkas som materialistiskt, men är till stor del översiktig och objektiv. Texten har en blandning av att vara både strukturalistisk och med inslag av
aktörsperspektiv. Det förekommer en hel del aktörer, de flesta ingår i strukturerna men även individer lyfts fram och kan kopplas till att vara ändamålsförklaringar. Än en gång handlar det då om när något initierats, de strukturella inslagen är dominerande. Det förekommer inga kvinnliga aktörer i kapitlet. Texten är till stor del beskrivande och har få förklarande avsnitt. Det förekommer några få litterära inslag. När det gäller den kvantitativa under sökningen så var där en klar manlig dominans och det förekom 0,6 aktörer per sida.
Resultat
I bilaga A finns en tabell som ger analysen en kvantitativ översikt. I anknytning till denna tabell finns ett kortare sammandrag av de olika läroplanerna Lgr 69, Lgr 80 och Lpo 94. Denna bilaga är till för att underlätta en överskådlighet av resultaten. Med hjälp av denna bilaga går det enklare att följa resultatets resonemang. Resultatet kommer att redovisas tematiskt, och kronologiskt jämföras med de olika läroplanerna. Böckerna kommer enbart att nämnas med det årtal de blev utgivna.
Objektivitet
Enligt analysen är böckerna från Lgr 69 inte objektiva utan boken från 1971 har ett materialistiskt perspektiv och den andra boken från 1976 har ett idealistiskt. Böckerna som är utgivna under Lgr 80 har en bok som är materialistisk (1983) och boken från 1984 är objektiv. Böckerna som är utgivna under Lpo 94 är båda objektiva.
Med utgångspunkt ifrån de olika läroplanerna, var Lgr 69 tydligast när det gällde kravet på objektivitet. Minst tydligast var Lgr 80, och Lpo 94 låg någonstans mellan dessa läroplaner. Enlig undersökningen har läroböckerna, kronologisk gått ifrån att ha ett historieperspektiv till att vara objektiva. Med tanke på att Lgr 69 var den läroplan som
var tydligast i att betona objektiviteten! Kan man nog utesluta att de olika läroplanerna har påverkat innehållet i läroböckerna, i varje fall när det gäller objektiviteten.
Aktör, individ och struktur
Det är de strukturalistiska böckerna med inslag av aktörer som vanligast, vilket är ganska naturligt. Detta eftersom strukturperspektivet är enklast att använda när det gäller att förklara en process. Det var bara två böcker som hade inslag av ett
individperspektiv, vilka då kunde kopplas till ändamålsförklaringar. Boken från 1976 var den som var tydligast framhävde individen, vilket kan hänga ihop med att det var den enda boken med ett idealistiskt perspektiv. Idéer och personer brukar man kunna koppla ihop. När det gäller boken från 1999 är det svårare att förklara, det verkar som att författarna har lyckas få med det mesta i den boken. När det gäller den kvantitativa undersökningen av antalet aktörer per sida, finns där en viss kontinuitet mellan de olika läroböckerna. Det var bara boken ifrån 1983 som hade en ovanligt låg procentandel. Anledningen till detta, kopplar jag till att boken innehöll ovanligt många beskrivande och narrativa inslag.
När det gäller strukturperspektivet är det som jag nämnde tidigare, enklast att använda för att beskriva olika historiska processer. De olika läroplanerna var ganska lika när det gällde strukturperspektivet. När det gällde ett aktör/individ perspektiv var Lgr 69 tydligast. Frågan är, om man kan koppla detta till boken från 1976? Troligen inte, detta baserar jag på att den andra boken från samma läroplansperiod var klart strukturalistisk. Det är förmodligen kopplingen till det idealistiska perspektivet som är troligast. Allt som allt, ser jag inget samband mellan läroplan och läroböcker.
Kön
Tyvärr måste man här konstatera, att det inte har hänt mycket över tiden när det gäller vems historia det är som berättas. Det är männens historia som klart har dominerat i alla de undersökta läroböckerna. När det gäller fördelningen mellan män och kvinnor, i sak och personregistret, är det endast ett fåtal procent kvinnor som figurerar i samtliga läroböcker.68 Den största differensen fanns mellan boken från 1971 och 1976, vilka var utgivna under samma läroplansperiod! Boken från 1971 var den bok som hade flest
andel kvinnor, 18 procent, medan boken från 1976 hade minst, 1 procent. Finns där någon logik i detta, är det i så fall svårtolkat. Boken från 1976 var den enda som både hade ett idealistiskt och ett individperspektiv, frågan är om detta har haft någon
inverkan? När det gäller den del som kvalitativt undersökts, kan man konstatera att inga kvinnor (nämnda med namn) deltog i kampen för sin egen rösträtt, när det gäller
böckerna som utgavs under Lpo 94. När det gäller de få individperspektiv som förekom i böckerna från 1976 och 1999, var det endast en kvinna som framkom. Det var Fredrika Bremer i boken från 1976.
Det fanns genom de olika läroplanerna en allt starkare betoning på ett könsperspektiv. Dessa önskemål har dock inte infrias i de böcker som ingick i denna undersökning. Slår man ihop andelen kvinnor i läroböckerna under respektive läroplansperiod, har
utvecklingen dessvärre gått åt andra hållet. Det finns med andra ord inga kopplingar mellan läroplan och läroböcker.
Framställande
Det fanns inte några narrativa inslag i böckerna utgivna under Lgr 69 medan båda böckerna från Lgr 80 innehöll narrativa inslag. Böckerna som utgavs under Lpo 94, där innehöll boken ifrån 1997 inga narrativa inslag medan den ifrån 1999 hade några få inslag.
Kanske kan man här peka på att läroplanen har haft en påverkan av innehållet i läroböckerna. Förvisso betonar Lgr 69 berättandet klart starkast av alla läroplanerna, men det är endast i Lgr 80 som det fanns direkta krav på de tryckta läromedlen. Dessa krav kan man konstatera har uppfyllts av författarna till böckerna från 1983 och 1984. När det gäller undersökningen av förklaringar kan man fastställa att utvecklingen pekar på en allt mer beskrivande text. Förklaringarna har genom de olika läroböckerna
minskat med tiden. Denna utveckling kan då inte förklaras genom några läroplaner utan hänger troligtvis ihop med den allt mer kompakta och innehållsrika läroboken. Denna utveckling kan ha gett upphov till utelämnandet av både aktörer och förklaringar. Ett vidare resonemang överlämnas till den avslutande diskussionen.