Boken är skriven av Lars Hildingson och har ett tematiskt upplägg som följer en
kronologisk ordning. Boken tar dock inte upp hela världshistorien utan tar sin början vid franska revolutionen. Det är kapitlet NORDEN under 1990-talet som varit föremålet för textanalysen. I kapitlet hänvisar texten till föregående inslag i boken, dessa har då även ingått i undersökningen. Denna text var inte helt lätt att analysera då den innehåller
mycket narrativa och beskrivande inslag såsom miljöbeskrivningar, detaljer och även värderingar. Ett exempel på ett sådant inslag är när författaren beskriver en arbetarmiljö:
Arbetarfamiljernas hus ligger nära industrierna och de nya kommunikationernas buller och rök, men här håller man efter smutsen. Barnen får visa att de tvättat öronen rena, innan de går till skolan. På lördag sopar varje husägare sin del av trottoaren extra noga, och husmödrarna skurar trappan så ren, att barnen inte får trampa på de kommer utifrån […] Fritiden har kommit. Arbetarna har hela söndagen och halva lördagen ledig. Klockan 2 kan de hämta veckans lön, och husmodern kan gå och handla medan det är ljust[…] Det nyaste för bildens människor är talaren, som just börjat samla åhörare. Han är en politisk agitator och fackföreningsman. ” Kamrater! Ni säger att ni inte har råd att gå med. Jag frågar: hur länge har ni råd att stå utanför arbetarnas egen förening…”53
Texten fortsätter sedan att beskriva de dåliga boendemiljöerna bland de fattiga, även den dåliga kosten och hälsoproblemen målas upp. Utifrån denna berättande text är det svårt att finna några förklaringar till varför något händer, utan den berättar och beskriver förhållanden. Frågan är då, vilka historiskteoretiska perspektiv är det som beskrivs? Författarna vill genom sin litterära utformning få läsaren till att närvara genom att han/hon sätter sig in i de fattigas förhållanden under den tidiga industrialismens villkor. Texten avslutas med att den politiska agitatorn frågar hur länge man har råd att stå utanför arbetarnas egna föreningar. Min tolkning är att det handlar klassmotsättningar där de fattigaste förhållanden målas upp och där man ställer sig frågan om detta är acceptabelt. Är det klassmotsättningar, då handlar det om ett materialistiskt perspektiv och eftersom inga aktörer, förutom agitatorn, förkommer i texten är det även ett strukturalistiskt perspektiv.54 När det gäller kvinnorna och kvinnorörelsen då kan man läsa:
Kvinnorna i arbetarklassen måste ofta dubbelarbeta. Det är ofattbart att de sex dagar i veckan, år efter år orkade gå till väveriet, tvättinrättningen, bageriet klockan sex på morgonen och vända hem 12 timmar senare för att ta hand om barn, man och hemarbete […] Vid 1800-talets mitt började en kamp för att kvinnan skulle få samma rättigheter som mannen: arvsrätt, rösträtt rätt till utbildning och rätt att arbeta inom alla yrken.
Författarinnan Fredrika Bremer har gett namn åt en av de första kvinnoföreningarna Fredrika Bremer-förbundet från 1884. Hon föddes1801 i ett förmöget hem och uppfostrades till att bli en fin dam, som skulle kunna göra lycka i sällskapslivet. Men hon ville göra något annat av sitt liv och blev författarinna.1856 gav hon ut romanen Hertha som visade hur förtryckt en kvinna kunde vara i Sverige…55
53 Hildingson 1983, s 250f
54 Även om texten har denna karaktär vilket diskuterades på sidan 3 så kan den i sin helhet, utifrån vad
som beskrivs tolkas.
Även i detta textavsnitt beskrivs förhållanden och då om arbetarkvinnorna hårda arbeten och villkor. Författaren har även egna synpunkter i texten då han kommenterar dessa förhållanden med att det var ofattbart att de orkade. Texten har även en aktör i Fredrika Bremer men hon ges inte någon aktiv betydelse för kvinnorörelsen mer än att hon skrev en bok och gav namn åt en kvinnorörelse. Denna text tolkar jag då strukturalistisk då inga aktörer drivs av uttalade motiv. Kapitlet fortsätter sedan med att presentera de olika politiska partierna, deras åsikter och dess ledare. När det gäller rösträttsfrågan då ställs de liberala och socialdemokratiska åsikter emot de konservativas. De olika politiska ledarna ges ingen aktivare roll utan det är partierna som agerar. När det gäller den fulla rösträttens genomförande så förklaras den:
Var det rättvist att bara de förmögna skulle ha rätt att välja riksdagsmän, frågade allt flera. 1901 ökade övningstiden för de värnpliktiga från 90 till 240 dagar, och detta gällde alla män. Hade man samma skyldigheter, borde man ha samma rättigheter. De som hade rösträtt – de maktägande – tyckte i många fall att allt fler borde få rösta. Men de var oroliga för att detta skulle leda till alltför våldsamma förändringar, särskilt om alla arbetare fick rösträtt […] Klassmotsättningarna var antagligen starkare än någon gång tidigare. Inom
socialdemokratin var det ganska många som var missnöjda med partiets försiktiga politik […] Sverige borde bli en socialistisk republik! Det var med revolutionshot för ögonen som de konservativa i Sverige 1918 gick med på lagändringar som gjorde den kommunala rösträtten demokratisk56.
Detta textavsnitt är mer förklarade vilket underlättar analysen, här ges några
orsaksförklaringar till varför rösträtten till slut genomfördes. Den framhåller även de stora klassmotsättningar som förekom, vilket förtydligar det materialistiska
perspektivet. Det förekommer inte några individuella aktörer i stycket vilket ger textavsnittet ett strukturalistiskt perspektiv.
Kvantitativa undersökningen
I sak och personregistret nämns 50 män och 2 kvinnor nämnda vid namn, vilket ger en procentuell fördelning:
Män: 96 % Kvinnor: 4 %
I den del som kvalitativt undersöktes var det 11 män och 1 kvinna som nämndes vid namn, vilket ger en procentuell fördelning:
Män 92 % Kvinnor 8 %
Antalet aktörer per sida var 52 av 155, vilket ger en fördelning av : 0,3 aktörer per sida
56 Hildingson 1983, s 351
Summering
Den del av Levande historia som har analyseras har en tydlig materialistisk framtoning, genom att den till stor del skildrar och beskriver klassmotsättningar. Orsaksförklaringar till demokratiseringen kan man koppla till dessa förhållanden. Det förekommer aktörer i texten, men ingen ges något uttalat motiv, utan verkar inom de politiskt strukturella ramarna Den kvantitativa undersökningen visade en klar manlig dominans och det förekom 0,3 aktörer per sida. Boken präglas av en litterär karaktär och innehåller många beskrivande avsnitt.