4.2.1 Alla tiders historia 1b, Hans Almgren, Börje Bergström, Arne Löwgren 1) Författarna
Hans Almgren (född 1943) benämns som bokens huvudförfattare och är
historielärare för gymnasiet och lektor. Almgren har skrivit läroböcker i historia och samhällskunskap sedan 1983 och erhöll 2014 läromedelsförfattarpriset Lärkan i gymnasiekategorin. Även Börje Bergström (född 1928) har som medförfattare skrivit läroböcker sedan 1983. Arne Löwgren (född 1922) skrev sin första lärobok i religion 1980, men har sedan 1992 enbart skrivit i historia. Läroboksserien Alla tiders historia har getts ut sedan 1983 av Gleerups.110
2) Problematisering av tidsindelning
Någon egentlig diskussion rörande epoker och tidsindelningar förekommer inte i inledningen av boken. Det närmaste en problematisering är en diskussion om att
“kronologin är stommen i all historia”.111 Däremot problematiseras vikingatiden och medeltiden som epokbegrepp under kapitlet medeltiden samt renässansen under kapitlet upptäckternas och enväldets tid. Dock saknas en övergripande problematisering av begreppet epok.112
Uppfyller läroboken den delen av det centrala innehållet? Svar: Delvis.
3) Epokindelning
Utifrån bokens disposition har jag tolkat och sammanställt följande epokindelning:
Forntiden Antiken Medeltiden Upptäckternas och enväldets tid
Upplysningstiden
Utan årtal 700 f.Kr. - 500 e.Kr. 400 - 1500 1500 - 1700 1690 - 1800
I början av kapitlet om forntiden finns en tidslinje, men den är svåravläst när det kommer till årtal och inte särskilt proportionerlig vilket gör att det tenderar att bli för mycket gissning över en eventuell årtalsbedömning. Förhistorisk tid har
110 Gleerups. Gleerups författare får läromedelspriset Lärkan 2014.
https://www.gleerups.se/pa-gang/aktuellt/gleerups-forfattare-far-laromedelspriset-larkan-2014-b105750 (Hämtad 2020-07-27); Libris. Sökning:
Hans Almgren, Börje Bergström, Arne Löwgren.
http://libris.kb.se/hitlist?q=WFRF%3A%28Almgren+Hans+1943+%29&d=libris&m=10&p=1&hist=true&noredirect=t rue (Hämtad 2020-07-27)
111 Almgren, Hans, Bergström, Börje & Löwgren, Arne, Alla tiders historia 1b, 1. uppl., Gleerup, Malmö, 2011. s. 3
112 Ibid. s. 63, 57, 108
33
utelämnats. Renässansen ingår i det som Almgren et al. benämner upptäckternas och enväldets tid, men inte som en egen epok.
Uppfyller läroboken den delen av det centrala innehållet? Svar: Nej.
För det första är förhistorisk tid exkluderad och för det andra behandlas renässansen inte som en egen epok.
4) Fördjupning
Varje epok har en fördjupning i form av en historiedebatt, något om historiebruk eller en källövning. Några exempel är om Ceasar var medveten om att han föddes 100 år före Kristus, när och hur Sverige enades och hur historia blir till myt.113 Uppfyller läroboken den delen av det centrala innehållet? Svar: Ja.
4.2.2 Möt historien 1b, Olle Larsson 1) Författaren
Se författarpresentationen av Olle Larsson under föregående avsnitt, alltså läroboksgenomgången av historia 1a1.
2) Problematisering av tidsindelning
Begreppet epok förklaras grundligt och nyanserat med en genomgående
problematisering utifrån såväl svenska förhållanden som kinesiska och arabiska.114 Uppfyller läroboken den delen av det centrala innehållet? Svar: Ja.
3) Epokindelning
Utifrån bokens disposition har jag tolkat och sammanställt följande epokindelning:
Förhistoria Forntiden Antiken Medeltiden Den nya tiden
Utan årtal 3 000 000 f.Kr. - 1000 e.Kr.
700 f.Kr. - 476 e.Kr.
476 - 1520 1500 - 1800
I likhet med Olle Larssons bok för historia 1a1 saknas även här årtal för epoken förhistoria och en ny epok har lyfts in; den nya tiden. Renässansen och
upplysningstiden har här inordnats under den nya tiden.115
Uppfyller läroboken den delen av det centrala innehållet? Svar: Delvis.
113 Almgren et al. 2011, s. 50 f., 80 f., 127
114 Larsson, Olle, Möt historien 1b, Första upplagan, Gleerups, Malmö, 2016. s. 36 f.
115 Ibid. s. 35-71
34
Även om årtal saknas på förhistoria och den nya tiden lagts till som epok finns alla kursplanens definierade epoker representerade i boken.
4) Fördjupningar
Det finns gott om fördjupningar i boken. Några exempel på det är historiebruk av vikingatiden, debatt om Karl XII:s död var ett mord eller inte och vilka alternativa sätt som historien skulle kunna indelas på.116
Uppfyller läroboken den delen av det centrala innehållet? Svar: Ja.
4.2.3 Epok: Historia 1b, Sten Elm, Birgitta Thulin 1) Författarna
Se författarpresentationerna av Sten Elm och Birgitta Thulin under föregående avsnitt, alltså läroboksgenomgången av historia 1a1.
2) Problematisering av tidsindelning
Det förklaras inledningsvis varför vissa svenska epoker fått sina namn efter arkeologiska fynd såsom stenålder, bronsålder och järnålder, men det är deskriptivt och på intet sätt problematiserande. Medeltiden förklaras som epokbegrepp, men återigen utan problematisering. Detsamma gäller för kapitlet om renässansen där en förklaring ges om varför epoken fått sitt namn, men även här saknas problematiserande diskussioner.117
Uppfyller läroboken den delen av det centrala innehållet? Svar: Nej.
Det går inte riktigt att hävda att det görs någon problematisering. Ämnet tangeras onekligen i avsnitten om medeltid och renässans, men inget egentligt
ifrågasättande sker eller förklarande om politiska eller kulturella orsaker.118 3) Epokindelning
Utifrån bokens disposition har jag tolkat och sammanställt följande epokindelning:
Forntiden Antiken Medeltiden Renässansen Europa tar
ledningen
2 000 000 f.Kr. - ? 700 f.Kr. - 500 e.Kr.
400 - 1500 1450 - 1750 1500 - 1800
Till skillnad från Elms och Thulins bok Historia 1a har den här boken förvisso också en epok före antiken, men med distinktionen att i den här boken heter epoken forntiden och inte förhistorisk tid. Här nämns inte förhistorisk tid alls som epok. I
116 Larsson, 2016. s. 43, 68, 70
117 Elm, Sten & Thulin, Birgitta, Epok: historia. 1b, 2. uppl., Interskol, Limhamn, 2011a. s. 13, 47, 63
118 Ibid. s. 26
35
övrigt är antiken, medeltiden och renässansen överensstämmande. Upplysningen däremot har fått en aningen mer undanskymd roll i Historia 1b och ingår som en del i en annan epok119.
Uppfyller läroboken den delen av det centrala innehållet? Svar: Nej.
Förhistorisk tid saknas som epok och upplysningstiden har förts in som en beståndsdel i den epok som benämns “Europa tar ledningen”.
4) Fördjupning
Varje epok har försetts med ett frågebatteri som kan karaktäriseras som
faktaåtergivande frågor. Utöver frågorna finns också ett antal övningar som till exempel bildanalys av en forntida egyptisk målning, jämförelseuppgifter mellan dagens demokratier och diktaturer kontra styrelseskicket i antikens Aten och Sparta och diskussioner om huruvida medeltida korståg påverkar kristnas syn på muslimer idag.120
Uppfyller läroboken den delen av det centrala innehållet? Svar: Ja.
4.2.4 Bilden av historien 1b, Dick Harrison & Katarina Harrison Lindbergh 1) Författarna
Bokens författare är gifta med varandra. Dick Harrison (född 1966) är professor i historia och verksam vid Lunds universitet. Han har publicerat ett fyrtiotal böcker och har främst fokuserat på medeltid och modern historia. Katarina Harrison Lindbergh (född 1976) har arbetat som gymnaiselärare i historia och svenska och har publicerat ett antal böcker i historia.121
2) Problematisering av tidsindelning
Boken har en tydligt avgränsad text om begreppet epok och vad det står för.
Därutöver sker en problematisering där exempel tas från olika tidsperioder och olika delar av världen. Såväl kulturella som politiska orsaker diskuteras.122 I inledningen av renässanskapitlet diskuteras det epokbegreppet ingående och problematiseras därtill ytterligare.123
Uppfyller läroboken den delen av det centrala innehållet? Svar: Ja.
3) Epokindelning
Den största svårigheten med den här sammanställningen är de många epokerna som lyfts fram och det blir särskilt problematiskt i förhållande till bokens
119 Elm & Thulin, 2011a. s. 27-86
120 Ibid. s. 33, 46
121 Harrison, Dick & Harrison Lindbergh, Katarina, Bilden av historien 1b, 1. uppl., Liber, Stockholm, 2016. (bokens rygg). Dick Harrison. Nationalencyklopedin. u.å. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/dick-harrison (Hämtad 2020-07-28)
122 Ibid. s. 13
123 Ibid. s. 134
36
disposition. Boken är kronologiskt upplagd med fyra övergripande kapitel som behandlar kursplanens fastställda epoker. Varje kapitel är sedan behäftad med ett antal underrubriker. Ett av kapitlen tituleras “Medeltiden” och har flera
underrubriker form av “Tidig medeltid”, “Vikingar, kejsare och korsfarare”,
“Högmedeltiden” samt “Senmedeltidens kris”. Vad som är en epok och vad som ingår i en epok utifrån underrubrikerna är därför synnerligen vanskligt att avgöra när rubrikerna inte tydligt påvisar någon distinktion. Ett exempel på det är det tredje kapitlet som rubricerats “Civilisationerna möts” där första underrubrik är
“Renässansepoken”, men där nästkommande underrubriker i kapitlet heter “Den tidigmoderna staten”, “Det krigiska 1600-talet”, “Handel och kolonier” samt
“Maktbalans och nya stormakter”.124
Utifrån detta kan jag inte göra en säker epokindelning från Bilden av historien 1b, men kan ändå konstatera att förhistorisk tid som epok överhuvudtaget inte finns med i boken. I övrigt finns forntiden, antiken, medeltiden, renässansen och upplysningstiden representerade och behandlade i boken.
Uppfyller läroboken den delen av det centrala innehållet? Svar: Nej.
4) Fördjupning
Det finns ett flertal sätt att arbeta utifrån innehållet i boken. Det är faktafrågor kopplade till texten, det handlar om analysfrågor som “tränar eleven att se samband i historien och analysera dessa”, det finns mer avancerade
fördjupningsuppgifter som kräver att eleven använder andra källor samt också ett antal källuppgifter.125 En fördjupningsuppgift handlar till exempel om
Mayakulturens lämningar och hur eleven som guide skulle välja att berätta om platserna och Mayas religion.126
Uppfyller läroboken den delen av det centrala innehållet? Svar: Ja.
124 Harrison & Harrison Lindbergh, 2016. s. 2
125 Ibid.
126 Ibid. s. 91
37
5 – Analys
Nedan följer en sammanställning av resultaten från läroboksundersökningen i kortfattad tabellform utifrån frågorna 2-4 som beskrevs i inledningen av föregående kapitel.
Jag har inordnat svaren i tre kategorier. Antingen har läroboken behandlat det innehåll som kursplanen föreskriver och svaret i kolumnen blir därför ett Ja eller alternativt att den inte behandlat någon aspekt och svaret istället blir Nej. Om något innehåll finns med i boken, men inte avhandlats stringent eller på spridda ställen har svaret kategoriserats som Delvis. Ett exempel på ett Delvis-svar är om epoken
förhistorisk tid inordnats under forntiden eller omvänt.