Den här studien visar att det råder brister bland läroböcker i hur deras innehåll relateras till kursplanen. Epokbegreppets mångskiftande definition är måhända en indikator på varför så många av läroböckerna uppvisar brister i kopplingen till kursplanen. Hade begreppet varit tydligare definierat och epokerna standardiserade och allmänt vedertagna torde kopplingen till kursplanen hypotetiskt varit mer utpräglad. Även kursplanerna för historia 1a1 och 1b har en inkonsekvent begreppsanvändning där epoker och tidsperioder används om vartannat.139
En reflektion kring problematiserandet av epoker är att läroböckerna valt att hantera det tämligen olika. Några böcker fokuserade på epokbegreppet som sådant, alltså i generella ordalag, medan andra hanterade problematiseringen i samband med att epoken också behandlades i kapitlet. Det gör att resonemanget blir brutet och svårt att få ett helhetsgrepp om. I några böcker saknades även rubrik över problematiseringen vilket ytterligare försvårar. Rent krasst innebär det att boken förvisso följer
kursplanen i och med att problematiseringen äger rum, men när den är så
136 Hartsmar, 2001. s. 149
137 Hermansson Adler, 2009b. s. 61
138 Almgren, Bergström & Löwgren, 2011. s. 3
139 Jfr Skolverket, 2011. s. 2 och 7
44
fragmenterad riskerar budskapet att rinna ut i sanden och det pedagogiska värdet samt kursplanskopplingen gå förlorat. Jag förordar hellre att samla
epokproblematiseringen till ett och samma avsnitt i boken som är tydligt definierad och avgränsad från det övriga innehållet. Däremot hindrar det inte att det inte skulle gå att fortsätta problematiseringen senare i texten, till exempel att fördjupa
diskussionen om medeltiden som missvisande epokbegrepp under just avsnittet som skildrar den epoken.
Ett liknande begrundande är vikten av disposition och formalia i läroböckerna.
Tydlighet och en röd tråd gör stor skillnad. En bok kan vara välskriven med ett medryckande och intresseväckande narrativ, men med en diffus disposition faller många av bokens poänger platt längs vägen. I det här fallet gäller det även
kopplingen till kursplanen som då riskerar att bli alltför fragmenterad och otydlig.
Om jag som utbildad historiker och lärare har svårt att avgöra vad en
läroboksförfattare rubricerar som en epok eller inte är en rimlig slutsats att en 16-årig gymnasieelev knappast kommer att få grepp om det heller. Distinkta rubriker där det klart framgår vad som är en epok och årtal på epokerna anser jag gör stor skillnad i förståelsen av kursplanens centrala innehåll gällande epoker.
Till syvende och sist är det dock lärarens roll att avgränsa tiden och epokerna på ett sätt som gör att eleverna lättare förstår sammanhanget och sitt lärande.140 Det betyder emellertid inte att läroboksförfattarna inte behöver fundera på och tillämpa adekvata lösningar.
Epoker kan trots allt användas i politiska syften och att begreppsanvändningen kan vålla stor samhällelig debatt har vi sett vid två tillfällen under 2010-talet.141 Att avfärda debatten om epokerna vore därför ett misstag. Det väsentliga är att vi reflekterar över varför epokerna finns och vilka för- och nackdelar som förbundits med det, eller för att tala klarspråk, att problematisera epokbegreppet.
En avslutande viktig detalj att beakta när det kommer till studiet av läroböcker är att de inte behandlas som facklitteratur i allmänhet. Det är sällan läroböcker granskas eller recenseras i media eller av tidskrifter. När det heller inte finns någon statlig myndighet som kontrollerar och kvalitetsmärker läromedel blir en möjlig, och trolig, konsekvens att brister inte uppmärksammas på samma sätt som det görs i annan facklitteratur. Detta är en paradox eftersom läroböcker i sig är granskande och används av en professionell yrkesgrupp, men fokus hos läraren ligger inte i en kritisk undersökning av läroboken utan snarare hur den ska sättas in i undervisningen på bästa sätt.
140 Hermansson Adler, 2009b. s. 93
141 Se t.ex. Siwe, 2016. och Schottenius, 2019.
45
Källor och litteratur
Läroböcker
Almgren, Hans, Bergström, Börje & Löwgren, Arne, Alla tiders historia 1b, 1. uppl., Gleerup, Malmö, 2011.
Elm, Sten & Thulin, Birgitta, Epok: historia. 1b, 2. uppl., Interskol, Limhamn, 2011a.
Elm, Sten & Thulin, Birgitta, Historia 1a, 3. uppl., Interskol, Limhamn, 2011b.
Harrison, Dick & Harrison Lindbergh, Katarina, Bilden av historien 1b, 1. uppl., Liber, Stockholm, 2016.
Jansson, Ulf & Serra, Antonio, Den moderna tidens historia, 1. uppl., Liber, Stockholm, 2012.
Larsson, Olle, Möt historien 1b, Första upplagan, Gleerups, Malmö, 2016.
Larsson, Olle, Möt historien: 50 p, 1. uppl., Gleerups utbildning, Malmö, 2014.
Nyström, Hans, Lars Nyström, Örjan Nyström, Perspektiv på historien plus, 1. uppl, Gleerups, Malmö, 2011.
Sandberg, Robert, Epos: historia. 1a1, 1. uppl., Liber, Stockholm, 2011.
Öhman, Christer, Historia 1a 1 för gymnasiet, 1. uppl., Natur & kultur, Stockholm, 2011.
Bearbetningar
Ammert, Niklas. Det osamtidigas samtidighet: historiemedvetande i svenska historieläroböcker under hundra år. Diss.
Lund: Lunds universitet, 2008.
Ammert. Niklas. “Finns då (och) nu (och) sedan?”. I Historien är nu: en introduktion till historiedidaktiken, Klas-Göran Karlsson & Ulf Zander (red.), (2., [uppdaterade och bearbetade] uppl.) Lund: Studentlitteratur 2009.
Ammert, Niklas. (2016). Historieläromedel: en forskningsöversikt. Humanetten, nr 37, 2016: 140-153. doi: 10.15626.
Andersson, Bo, Vad är historiedidaktik?: några begreppsliga och teoretiska utgångspunkter för ämnesdidaktisk vetenskap, skolnära forskning och lärande i skolan, Univ., Inst. för pedagogik och didaktik, Göteborg, 2004.
Berg, Mikael. Historielärares ämnesförståelse: centrala begrepp i historielärares förståelse av skolämnet historia. Diss.
Karlstad: Karlstads universitet, 2014. Karlstad.
Charpentier Ljungqvist, Fredrik. Nya perspektiv på nordisk järnålder och medeltid. Aktuellt om historia. 1, 2016: 7-24.
Eliasson Per, “Kan ett historiemedvetande fördjupas” i Historien är nu: en introduktion till historiedidaktiken, Klas-Göran Karlsson & Ulf Zander (red.), (2., [uppdaterade och bearbetade] uppl.) Lund: Studentlitteratur 2009.
Evans, Richard J., Till historiens försvar, 2. uppl., SNS förlag, Stockholm, 2008.
Gilje, Nils & Grimen, Harald, Samhällsvetenskapernas förutsättningar, 3. uppl., Daidalos, Göteborg, 2007.
Hartsmar, Nanny. Historiemedvetande: elevers tidsförståelse i en skolkontext. Diss. Lund: Univ. Malmö 2001.
46
Hermansson Adler, Magnus, Framtidens historia: ämnesdidaktiska utmaningar för en ny historieundervisning, 1. uppl., Liber, Stockholm, 2009a.
Hermansson Adler, Magnus, Historieundervisningens byggstenar: grundläggande pedagogik och ämnesdidaktik, 2. uppl., Liber, Stockholm, 2009b.
Jarhall, Jessica. En komplex historia: lärares omformning, undervisningsmönster och strategier i historieundervisning på högstadiet. Licentiatavhandling Karlstad: Karlstads universitet, 2012. Karlstad.
Jenssen, Bernard Eric. “Historiebevidsthed og historie – hvad er det?”, I Brinckmann, Henning & Rasmussen, Lene (red.), Historieskabte såvel som historieskabende: 7 historiedidaktiske essays, 1. udgave, 1. oplag., OP, [Gesten], 1996.
Jordheim, Helge. Against periodization: Koselleck's theory of multiple temporalities. History and Theory. May 2012, Vol.51(2). s. 151-177. DOI: 10.1111/j.1468-2303.2012.00619.x
Koselleck, Reinhart, Erfarenhet, tid och historia: om historiska tiders semantik, Daidalos, Göteborg, 2004.
Koselleck, Reinhart, Sediments of time: on possible histories, Stanford University Press, Stanford, 2018.
Koselleck, Reinhart. The Temporalisation of Concepts. Redescriptions: Political Thought, Conceptual History and Feminist Theory. Vol 1, nr 1, 1997: 16–24. DOI: 10.7227.
Landro, Torgeir. Periodization and Temporal Boundaries – Defining the Middle Ages. I Discussing Borders, Escaping Traps: Transdisciplinary and Transspatial Approaches, Franck Orban och Elin Strand Larsen (red.), Waxmann, Münster, 2019: 17-34.
Lundmark, Lennart, Det förflutnas makt: om sociala tidsbegrepp och samhällsförändring, Arkiv, Lund, 1984.
Lundmark, Lennart, Tidens gång & tidens värde, Författarförl. Fischer & Rye, Stockholm, 1989.
Långström, Sture. Författarröst och lärobokstradition: en historiedidaktisk studie. Univ., Diss. Umeå: Umeå universitet, 1997.
McGaughey. Wiliaml. (2002). World Civilization Identified with Five Epochs of History. Comparative Civilizations Review. Vol. 46, nr. 4 , artikel 3.
Nordgren. Kenneth. “Betygsättning och bedömning i historia”. I Betyg i teori och praktik: ämnesdidaktiska perspektiv på bedömning i grundskola och gymnasium. Nordgren, Kenneth, Odenstad, Christina & Samuelsson, Johan (red.), 2.
[rev.] uppl., Gleerup, Malmö, 2012.
Nygren, Thomas, Erfarna lärares historiedidaktiska insikter och undervisningsstrategier, Institutionen för idé- och samhällsstudier, Lic.-avh. Umeå : Univ.,Umeå, 2009
Olsen, Niklas. History in the plural: an introduction to the work of Reinhart Koselleck. New York: Berghahn Books, 2012.
Repoussi, Maria. & Tutiaux-Guillon, Nicole. New Trends in History Textbook Research: Issues and Methodologies toward a School Historiography. Journal of Educational Media, Memory, and Society, Vol 2, nr 1, 2010: 154-170. doi:
10.3167.
Samuelsson, Johan, “Betygshistorik”. I Betyg i teori och praktik: ämnesdidaktiska perspektiv på bedömning i grundskola och gymnasium. Nordgren, Kenneth, Odenstad, Christina & Samuelsson, Johan (red.), 2. [rev.] uppl., Gleerup, Malmö, 2012
47
Samuelsson, Johan, 'Skola inför rätta [Elektronisk resurs] Tolkning och användning av skolhistoria i samtidens debatt om framtidens samhälle och skola', Nordic Journal of Educational History., 6:2, 23-44, 2019.
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-77205
Selander, Staffan, Forsberg, Agneta, Romare, Ewa & Åström, Torgny. Bilden av arbetsliv och näringsliv i skolans läroböcker, 1. uppl., Publica, Stockholm, 1992.
Stolare, Martin. På tal om historieundervisning: Perspektiv på undervisning i historia på mellanstadiet. Acta Didactica Norge. Vol 8, nr 1, art 9: 2014
Läroplaner, ämnesplaner och kursplaner
Skolverket. GyVux: [programmaterial för gymnasieskola och gymnasial vuxenutbildning]. 1994:16,
Samhällsvetenskapsprogrammet: programmål, kursplaner, betygskriterier och kommentarer. (2. uppl.) Stockholm: Statens skolverk, 1994.
Skolverket. Kommentarmaterial till kursplanen i historia (grundskolan) (reviderad 2017) [Elektronisk resurs]. Stockholm:
Skolverket, 2017a.
Skolverket. Kommentarmaterial till kursplanen i historia (gymnasiet) (reviderad 2017) [Elektronisk resurs]. Stockholm:
Skolverket, 2017b.
Skolverket. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: reviderad 2019, Skolverket, [Stockholm], 2019. http://www.skolverket.se/publikationer?id=3813
Skolverket. Ämne – Historia [Ämnesplan]. Skolverket, 2011. (Hämtad 2020-02-04)
https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i-gymnasieskolan/gymnasieprogrammen/amne?url=1530314731%2Fsyllabuscw%2Fjsp%2Fsubject.htm%3FsubjectCo de%3DHIS%26tos%3Dgy&sv.url=12.5dfee44715d35a5cdfa92a3
Skolöverstyrelsen. Läroplan för gymnasieskolan, Lgy70. 2. Supplement. Treårig ekonomisk linje; treårig humanistisk linje;
treårig naturvetenskaplig linje; treårig samhällsvetenskaplig linje; fyraårig teknisk linje. Stockholm: 1971a.
Skolöverstyrelsen. Läroplan för gymnasieskolan. 3, Planeringssupplement, [1], Ekonomiska ämnen, samhällsorienterande ämnen [Elektronisk resurs]. Stockholm: 1971b.
Webbsidor
Dick Harrison. Nationalencyklopedin. (u.å.) https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/dick-harrison (Hämtad 2020-07-28)
Epoch. Merriam Webster Dictionary. (u.å). https://www.merriam-webster.com/dictionary/epoch (Hämtad 2020-02-26)
Epok. Nationalencyklopedin. (u.å). https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/epok (Hämtad 2020-02-26)
Harrison, Dick. Vikingatidens kronologi. 6 juli 2012. [Blogginlägg]
http://blog.svd.se/historia/2012/07/06/vikingatidens-kronologi/ (Hämtad 2020-05-15).
Historieämnets utveckling. u.å. Nationalencyklopedin.
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/historia/historie%C3%A4mnets-utveckling (Hämtad 2020-02-27)
48
Gleerups. Gleerups författare får läromedelspriset Lärkan 2014. https://www.gleerups.se/pa-gang/aktuellt/gleerups-forfattare-far-laromedelspriset-larkan-2014-b105750 (Hämtad 2020-07-27) Historiska Media. Olle Larsson. https://historiskamedia.se/forfattare/olle-larsson/ (Hämtad 2020-07-20)
Libris. Sökning: Birgitta Thulin och Sten Elm.
http://libris.kb.se/hitlist?q=WFRF%3A%28Thulin+Birgitta+1948+%29&d=libris&m=50&p=1&hist=true&noredirect=t rue (Hämtad 2020-07-21)
Libris. Sökning: Christer Öhman.
http://libris.kb.se/hitlist?q=WFRF%3A%28%C3%96hman+Christer+1941+%29&d=libris&m=10&p=1&hist=true&nor edirect=true (Hämtad 2020-07-21)
Libris. Sökning: Hans Almgren, Börje Bergström, Arne Löwgren.
http://libris.kb.se/hitlist?q=WFRF%3A%28Almgren+Hans+1943+%29&d=libris&m=10&p=1&hist=true&noredirect=t rue (Hämtad 2020-07-27)
Libris. Sökning: Robert Sandberg. http://libris.kb.se/hitlist?d=libris&q=Sandberg%2C+Robert (Hämtad 2020-07-20)
Libris. Sökning: Ulf Jansson.
http://libris.kb.se/hitlist?q=WFRF%3A%28Jansson+Ulf+1946+%29&d=libris&m=10&p=1&hist=true&noredirect=true (Hämtad 2020-07-21)
Tidningsartiklar
Pehrsson, Johan. Skolverket backar – L vill ge historia mer utrymme. Svenska Dagbladet. 2019-10-04.
Schottenius, Maria. Det är rena vansinnet att stryka antiken ur läroplanen. Dagens Nyheter. 2019-09-26.
Siwe, Malin. Galet av Skolverket att överge stormaktstiden. Expressen. 2016-12-29.