Samtliga sex böcker som undersökts för den här kursen har tydligt poängterat, och haft som säljargument, att de följer kursplanen. I den läroboksanalys som följer granskas alstren utifrån kursplanen med fokus på om läroböckerna faktiskt följer föreskrifterna. Så här säger, till att börja med, kursplanens centrala innehåll gällande epokerna:
Den europeiska epokindelningen utifrån ett kronologiskt perspektiv. Förhistorisk tid, forntiden, antiken, medeltiden, renässansen och upplysningstiden med vissa valda förändringsprocesser och fördjupningar. Problematisering av historiska tidsindelningars beroende av kulturella och politiska förutsättningar utifrån valda områden till exempel varför tidsbegreppet vikingatid infördes i Sverige under 1800-talets slut eller jämförelser med tidsindelningar i någon utomeuropeisk kultursfär som Kina eller Indien.82
Varje lärobok som ingår i studien analyseras utifrån ovanstående centralt innehåll.
Det jag undersöker är 1) vem eller vilka författarna är och deras bakgrund, 2) huruvida det problematiseras kring epoker och tidsindelningar och om läroboken i det avseendet uppfyller alla delar av det i det centrala innehållet, 3) hur kronologin och epokerna är arrangerade och vilka årtal dem sträcker sig mellan, 4) om det finns fördjupningar och delar som visar förändringsprocesser.
Skolverket förklarar att ”en förändringsprocess kan till exempel innefatta en förklaring av varför något har hänt, till exempel att upplysningsidéerna snarare än ekonomisk ojämlikhet är främsta orsaken till franska revolutionen”.83 Vad som kan anses vara en fördjupning och en förändringsprocess avgörs från fall till fall, men det rimliga är att det finns någon form av övning eller uppgift som går in på djupet om något av epokernas innehåll och utöver det som står i den ordinarie löptexten.
Att bedöma när respektive lärobok startar och avslutar olika epoker med årtal bygger i första hand på att tidsangivelserna uttryckligen skrivs ut. I fallen där det inte är tydligt har jag som regel valt att inte sätta något årtal eftersom jag inte med säkerhet kan avgöra vad som är författarens avsikt. Det skall dock påpekas att ämnesplanen inte stipulerar något om att årtal ska skrivas ut. Däremot är det för den här studiens syfte relevant, att problematisera epoker, och därför skriver jag ut årtalen.
Den första punkten i listan ovan syftar till att ge en bakgrund till individen eller individerna som skrivit läroböckerna. Detta görs av flera anledningar där den kanske främsta förklaras av Magnus Hermansson Adler som framhåller att ”läroboken i
82 Skolverket, 2011. s. 2
83 Skolverket, 2017b. s. 5
24
historia, liksom läroboken i andra orienteringsämnen, uttrycker författarens attityder till kunskap och lärande”.84 Således är det viktigt att få med författarnas bakgrund.
Av de fyra punkterna besvaras punkterna 2-4 på frågan om läroboken uppfyller den delen av det centrala innehållet. Svaret kan bli ett av tre: ja, nej eller delvis. Om allt som kursplanens centrala innehåll beskriver finns med på den punkten i boken blir svaret ett ja, men om något saknas blir svaret ett nej. Svaret kan också bli delvis om alla delar i det centrala innehållet på den givna punkten finns med, men att det inte är tydligt eller strukturerat på ett explicit sätt.
4.1.1 Möt historien: 50 p, Olle Larsson 1) Författaren
Olle Larsson (född 1967) är fil. dr. i historia och har framförallt riktat in sig på svensk historia med flertalet publicerade vetenskapliga och populärvetenskapliga böcker baserade på tidsperioden 1500-1700 cirka. Larsson var vid tiden för bokens publicering lektor och aktiv lärare. Han utsågs till årets historielärare 2010. Möt historien: 50 p är utgiven av Gleerups varav detta är första upplagan.85 2) Problematisering av tidsindelningar
I den här läroboken problematiseras historiska tidsindelningar över spannet av två sidor. Såväl problematiserande exempel från vikingatid som kinesisk historia tas.86 Uppfyller läroboken den delen av det centrala innehållet? Svar: Ja.
3) Epokindelning
Utifrån bokens disposition har jag tolkat och sammanställt följande epokindelning:
Förhistoria Forntiden Antiken Medeltiden Den nya tiden
Inga årtal angivna 3 000 000 f.Kr. - 1000 e.Kr
700 f.Kr. - 476 e.Kr. 476 - 1520 1500 - 1815
Noterbart är naturligtvis att årtal för epoken förhistoria saknas samt att epoken den nya tiden tagits med. Renässansen och upplysningstiden, som enligt
kursplanens centrala innehåll ska behandlas, finns istället nedtecknade under den nya tiden.87
Uppfyller läroboken den delen av det centrala innehållet? Svar: Delvis.
Även om årtal saknas på förhistoria och den nya tiden lagts till som epok finns alla kursplanens definierade epoker representerade i boken. Däremot behandlas
84 Hermansson Adler, 2009b. s. 63
85 Larsson, Olle, Möt historien: 50 p, 1. uppl., Gleerups utbildning, Malmö, 2014. (bokens baksida). Historiska Media.
Olle Larsson. https://historiskamedia.se/forfattare/olle-larsson/ (Hämtad 2020-07-20)
86 Larsson, 2014. s. 30 f.
87 Ibid. s. 29-61
25
renässansen och upplysningstiden inte som enskilda epoker utan som en del av en annan. Därav blir svaret ett ”Delvis”.
4) Fördjupningar och förändringsprocesser
Kapitlet som behandlar epoker har flera övningar och skrivuppgifter och i slutet av kapitlet finns två sidor med en mängd frågor och fördjupningsuppgifter som också innefattar förändringsprocesser. Bland annat ett utdrag ur Västgötalagen och en konsekvensförklaring om de många knektänkorna efter stormaktens krig.88 Uppfyller läroboken den delen av det centrala innehållet? Svar: Ja.
4.1.2 Epos: historia 1a1, Robert Sandberg 1) Författaren
Robert Sandberg (född 1952) är fil. dr. i historia med en lång erfarenhet i
läroboksförfattande där första boken för gymnasiet publicerades redan 1996 vilket är förlagan till Epos historia 1a1 som ges ut av förlaget Liber. Som historiker är han främst inriktad mot svensk medeltid fram till 1600-tal.89
2) Problematisering av tidsindelning
Dispositionen är i detta alster bruten på så sätt att problematiseringen av historiska tidsindelningar placerats i ett inledande kapitel medan epokerna som sådana behandlas i ett senare skede av boken, efter en genomgång av historiemedvetande och historiebruk. I den nämnda problematiseringen är det ett utpräglat svenskt perspektiv som i första hand belyses. Det som behandlas är varför vi har epoker och problemen med det. Någon särskild koppling till utomeuropeiska kulturer finns inte och ej heller något om vikingatid förutom att epoken står med i en tidslinje. Däremot läggs tonvikten i problematiseringen på medeltiden som tidsbegrepp.90
Uppfyller läroboken den delen av det centrala innehållet? Svar: Delvis.
Problematiseringen är genomgående utförlig och konkret, men saknar jämförelser med någon utomeuropeisk kultursfär.
3) Epokindelning
Utifrån bokens disposition har jag tolkat och sammanställt följande epokindelning:
Utan epoknamn Utan epoknamn Antiken Medeltiden Tidigmodern tid Inga årtal Inga årtal 700 f.Kr. - 500 500 - 1500 1500 - 1789
88 Larsson, 2014. s. 49, 57, 60 f.
89 Libris. Sökning: Robert Sandberg. http://libris.kb.se/hitlist?d=libris&q=Sandberg%2C+Robert (Hämtad 2020-07-20)
90 Sandberg, Robert, Epos: historia. 1a1, 1. uppl., Liber, Stockholm, 2011. s. 8 ff.
26
angivna angivna e.Kr.
De inledande epokerna beskrivs i boken, men utan tydliga årtal som separerar dem. Förhistorisk tid och forntiden är alla utan explicita start- och slutpunkter och har heller inte fått något namn på tidsperioden. Rubriken på det avsnittet heter
“Från samlare och jägare till jordbrukare” och innefattar sålunda både förhistorisk tid och forntid.91
Epoken som efterföljer medeltiden är här benämnd som tidigmodern tid och är den avslutande epoken. Renässansen beskrivs ej i kapitlet och upplysningstiden nämns överhuvudtaget inte någonstans i boken.92
Uppfyller läroboken den delen av det centrala innehållet? Svar: Nej.
Ett problem med sammanställningen för Epos historia 1a1 är att det saknas tydliga rubriker för respektive epok. Därtill är även årtal sparsamt använda och även om det förefaller på tabellen ovan som att årtalen är tydligt uppställda är så inte fallet.
Epokerna och årtalen har beskrivits på olika ställen i löptexten, ofta med flera sidors eller styckens mellanrum. Det är med andra ord svårt att avgöra starten och slutet på en epok enligt bokens upplägg. Förvisso finns en tidslinje i början av boken93, men den ger inga tydliga avgränsningar annat än för de specifika svenska epokerna. Bekymret blir då att avgöra exakt var gränserna för epokerna går och då finns som bekant heller inte renässansen och upplysningstiden med.
4) Fördjupningar och förändringsprocesser
I kapitlet om epoker finns åtskilliga faktarutor med mer detaljerade fakta. Kapitlet avslutas därtill med en källövning ur ett rättegångsprotokoll från en häxprocess i Tyskland 1628 och ger en god grund till fördjupade kunskaper och i början av kapitlet finns en övning i källkritik som bland annat speglar den skriftliga källans förändringsprocesser genom åren.94
Uppfyller läroboken den delen av det centrala innehållet? Svar: Ja.
91 Sandberg, 2011. s. 14
92 Ibid. s. 15-65, passim.
93 Ibid. s. 8
94 Ibid. s. 64 f. och 38 f.
27
4.1.3 Perspektiv på historien plus, Hans Nyström, Lars Nyström, Örjan Nyström 1) Författarna
Hans Nyström (född 1945) är grundskole- och gymnasielärare och står som bokens huvudförfattare. Lars Nyström (född 1973) är fil. dr. i historia med tonvikten i sin forskning riktad mot svenskt 1800-tal. Örjan Nyström (född 1949) är utbildad i ekonomisk historia och skrivit ett antal fackböcker om välfärd. Perspektiv på historien är en del av en bokserie som även getts ut under föregående läroplan, Lpf94, av Gleerups. 95
2) Problematisering av tidsindelning
Ett konstaterande är att någon problematisering av historiska tidsindelningar helt saknas.
Uppfyller läroboken den delen av det centrala innehållet? Svar: Nej.
3) Epokindelning
Utifrån bokens disposition har jag tolkat och sammanställt följande epokindelning:
Forntiden Antiken Medeltiden Nya tider, nya
världar
Revolutionernas tidevarv
100 000 f.Kr. - 1000 f.Kr.
800 f.Kr. - 500 e.Kr.
500 - 1500 1400 - 1750 1710 - 1820
Boken behandlar epokerna var för sig i egna tämligen stoffyllda kapitel. Epoken förhistorisk tid har utelämnats och följaktligen är den första epoken som berörs istället forntiden. Det skall dock poängteras att förhistorisk tid har bakats in i forntiden även om det inte explicit förmedlas. Efter medeltiden har författarna valt att placera in ett kapitel titulerat “Nya tider, nya världar” som sträcker sig mellan åren 1450-1750 och i kapitlet beskrivs renässansen. Samma upplägg följer i det efterföljande kapitlet som fått namnet “Revolutionernas tidevarv” där den epok som beskrivs i kursplanen, upplysningstiden, finns med som en beståndsdel.
Emellertid nämns inga årtal över upplysningstiden.96
Uppfyller läroboken den delen av det centrala innehållet? Svar: Nej.
Problemet är att tre av epokerna från kursplanen, förhistorisk tid, renässansen och upplysningstiden, inte behandlas som separata epoker utan ingår som en del av en annan epok varav förhistorisk tid överhuvudtaget inte nämns.
4) Fördjupningar och förändringsprocesser
95 Nyström, Hans, Lars Nyström, Örjan Nyström, Perspektiv på historien plus, 1. uppl, Gleerups, Malmö, 2011.
(bokens baksida)
96 Ibid. passim
28
Istället för att ha ett kapitel med alla epoker är den här boken indelad i ett kapitel per epok och varje sådant kapitel avslutas med en eller flera fördjupningar baserat på olika källmaterial som exempelvis en bronsåldersgrav och Columbus brev vilket ger goda möjligheter till fördjupningar av förändringsprocesser.97 Uppfyller läroboken den delen av det centrala innehållet? Svar: Ja.
4.1.4 Den moderna tidens historia, Ulf Jansson & Antonia Serra 1) Författarna
Bägge författarna är lärare för gymnasiets yrkesprogram. Ulf Jansson (född 1946) har skrivit åtskilliga läroböcker i svenska och litteraturhistoria medan Antonio Serra (född 1964) enbart har publicerat detta verk som ges ut av Liber.98 2) Problematisering av tidsindelning
I bokens inledande kapitel skildras vad epoker är för någonting samt ett exempel på att västerlandets epoker skiljer sig mot andra kulturers. Däremot följer inte någon diskussion om varför det är så eller hur det ser ut, endast att det skiljer sig.99 Uppfyller läroboken den delen av det centrala innehållet? Svar: Delvis.
Författarna har alltså tagit med en jämförelse med andra kultursfärer, men inte följt upp det med en problematisering över skillnaderna eller epokbegreppet som sådant.
3) Epokindelning
Utifrån bokens disposition har jag tolkat och sammanställt följande epokindelning:
Förhistorisk tid Forntiden Antiken Medeltiden Den nya tiden
2 000 000 f.Kr. - 3000 f.Kr.
3000 f.Kr. - 700 f.Kr.
700 f.Kr. - 500 e.Kr.
500 - 1500 1500 - 1800
Innan själva beskrivningarna av epokernas innehåll görs en sammanfattning över epokerna som redogörs för i kommande kapitel med epokens namn och årtal. Det ger en snabb och tydlig översikt av epokerna. Här framgår även att renässansen och upplysningstiden ingår i den epok författarna kallar den nya tiden. En intressant aspekt av detta är trots att kursplanens centrala innehåll endast anvisar studiet av epoker fram till och med upplysningstiden har Jansson och Serra dessutom valt att fortsätta med epokindelningar fram till nutid. Därutöver har de
97 Nyström, 2011. s. 45 & 176
98 Libris. Sökning: Ulf Jansson.
http://libris.kb.se/hitlist?q=WFRF%3A%28Jansson+Ulf+1946+%29&d=libris&m=10&p=1&hist=true&noredirect=true (Hämtad 2020-07-21). Författarnas utbildningsbakgrund är dock okänd.
99 Jansson, Ulf & Serra, Antonio, Den moderna tidens historia, 1. uppl., Liber, Stockholm, 2012. s. 14
29
först gjort en översiktlig epokindelning och en mer detaljerad från renässansen och framåt.100
I kapitlet där epokernas innehåll skildras är förhistorisk tid och forntiden
sammanförda i ett och samma segment. Forntiden, eller historisk tid, startar med lämningarna av de första skriftliga källorna. De efterkommande epokerna är dock mer distinkt åtskilda från varandra.101
Uppfyller läroboken den delen av det centrala innehållet? Svar: Delvis.
4) Fördjupningar och förändringsprocesser
Jansson och Serra har valt ett annorlunda upplägg med den här läroboken. Bland annat finns en bruksanvisning i bokens inledningsskede som förklarar olika färgkoder i texten som ska hjälpa eleven att lättare hitta och förstå texten som hör till de instuderingsfrågor som finns i slutet av varje kapitel. Därutöver avslutas varje kapitel med en lista över ett antal filmer som kapitlet behandlat titulerat “se historia” samt även tips på datorspel, “spela historia”.102
Uppfyller läroboken den delen av det centrala innehållet? Svar: Ja.
4.1.5 Historia 1a, Sten Elm & Birgitta Thulin 1) Författarna
Elm (född 1943) och Thulin (född 1948) är gymnasielärare och har tillsammans publicerat läroböcker för gymnasieskolan sedan 1993 i religion och historia för förlaget Interskol. I bägge ämnen handlar det om läroböcker för alla tillgängliga kurser, såväl för nuvarande läroplan som den föregående. Birgitta Thulin har dessutom skrivit ett antal historiska romaner.103
2) Problematisering av tidsindelning
Problematiseringen av epoker har helt utelämnats från bokens inledande kapitel.
Uppfyller läroboken den delen av det centrala innehållet? Svar: Nej.
Det finns ett avsnitt som delvis problematiserar epokbegreppet, men då enbart utifrån termen medeltid och den texten är också placerad under kapitlet som behandlar medeltiden.104
3) Epokindelning
100 Jansson & Serra, 2012. s. 14
101 Ibid. s. 20-39
102 Ibid. s. 7
103 Libris. Sökning: Birgitta Thulin och Sten Elm.
http://libris.kb.se/hitlist?q=WFRF%3A%28Thulin+Birgitta+1948+%29&d=libris&m=50&p=1&hist=true&noredirect=t rue (Hämtad 2020-07-21)
104 Elm, Sten & Thulin, Birgitta, Historia 1a, 3. uppl., Interskol, Limhamn, 2011b. s. 26
30
Utifrån bokens disposition har jag tolkat och sammanställt följande epokindelning:
Förhistorisk tid Antiken Medeltiden Renässansen Upplysningen
2 000 000 f.Kr. - ? 700 f.Kr. - 500 e.Kr.
476 - 1500 1450 - 1750 1625 - 1775
Förhistorisk tid och forntiden har slagits samman till ett och samma avsnitt i boken under beteckningen förhistorisk tid. Det framgår tydligt när förhistorisk tid startar av en tidslinje, men det är betydligt mera diffust att avgöra när den upphörde eftersom det sista årtal som prickas på den tidslinjen är från 2500 f.Kr. Tidslinjen fortsätter dock en bra bit till. Kapitlet innehåller ännu en tidslinje, specifikt över Nordens forntid, som startar 8000 f.Kr. och upphör 500 e.Kr. vilket förvirrar tidsindelningen ytterligare. Faktum är att samtliga epoker har i sina respektive kapitel en specifik nordisk eller svensk tidslinje som kommer i avslutningen.
Antiken däremot har en betydligt mer avgränsad och tydlig tidslinje där epokens start- och slutår markerats. I övrigt följer kapitlet samma struktur som föregående med en allmän västerländsk synvinkel som följs av en nordisk. Även medeltiden följer samma mönster med en tydlig tidslinje, men med skillnaden att Nordens historia bereds mer plats. I renässanskapitlet fortsätter samma uppbyggnad med tidslinje och ett västerländskt perspektiv, men istället för att åtföljas av ett nordiskt perspektiv är det istället ett renodlat svenskt. Sverige betraktas inte ur en
renässansvy utan ur ett allmänt fokus på kungligt envälde. Den avslutande epoken, upplysningstiden, återfår sitt nordiska perspektiv och avslutas med Wienkongressen 1815 även om tidslinjen avslutar epoken år 1800.105
Uppfyller läroboken den delen av det centrala innehållet? Svar: Delvis.
Förhistorisk tid och forntid har alltså sammanförts i en gemensam epok och därtill saknas ett konkret slut på epoken, men som helhet finns alltså alla epoker, som kursplanen efterfrågar, representerade i Historia 1a.
4) Fördjupningar och förändringsprocesser
Varje epok har försetts med fördjupande faktarutor och i slutet av varje finns dessutom ett antal instuderingsfrågor varav ett flertal innefattar
förändringsprocesser. Faktarutorna behandlar i regel sådant som inte beskrivs ingående i löptexten. Exempel på sådana fördjupningar ur kapitlet om
upplysningstiden är personporträtt över Katarina den stora, Carl von Linné och Anna-Maria Lenngren.106
Uppfyller läroboken den delen av det centrala innehållet? Svar: Ja.
105 Elm & Thulin, 2011b. passim
106 Ibid. s. 58 & 63
31
4.1.6 Historia 1a1 för gymnasiet, Christer Öhman 1) Författaren
Christer Öhman (född 1941) är fil. dr. i historia och var länge verksam på Uppsala universitet. Hans avhandling behandlade Nyköping under åren 1568-1622. I övrigt har många av hans publicerade verk en tydlig historiedidaktisk vinkel med åtskilliga läroböcker utgivna från tidigt 1990-tal och framåt. Historia 1a1 för gymnasiet ges ut av Natur & Kultur.107
2) Problematisering av tidsindelning
Kapitlet som innehåller epoker har benämnts “Epoker och tidsåldrar”, men någon beskrivning av begreppet epok står inte att finna. En problematiserande text över historiska tidsindelningar saknas likaledes.108
Uppfyller läroboken den delen av det centrala innehållet? Svar: Nej.
3) Epokindelning
Utifrån bokens disposition har jag tolkat och sammanställt följande epokindelning:
Historiens början Forntiden Medeltiden Nya tiden
? - 3000 f.Kr. 3000 f.Kr. - 500 e.Kr. 500 - 1500 1500 - 1815
Förhistorisk tid har i den här boken rubricerats som historiens början och något begynnelseår för epoken anges inte. Forntiden har fått ett eget avsnitt där årtalen för epoken framgår tydligt. Däremot är antiken inordnad under forntiden och behandlas således inte som en egen epok. Medeltiden är tydligt tidsbestämd och har en uppdelning mellan europeisk och svensk utveckling. I den avslutande delen om epoker har renässansen och upplysningstiden helt lyfts bort till förmån för den epok författaren kallar den nya tiden och som sträcker sig mellan 1500-1815.
Faktum är att varken renässansen eller upplysningstiden på det hela taget inte nämns någonstans i läroboken.109
Uppfyller läroboken den delen av det centrala innehållet? Svar: Nej.
4) Fördjupningar och förändringsprocesser
Kapitlet med epoker har totalt 19 instuderingsfrågor utspridda efter respektive genomgången epok. Huruvida frågorna kan anses vara fördjupande eller ej är en tolkningsfråga. Däremot berörs vissa förändringsprocesser i några av frågorna.
Texten i sig erbjuder inga separata faktarutor eller övningar. Frågorna är samtliga
107 Libris. Sökning: Christer Öhman.
http://libris.kb.se/hitlist?q=WFRF%3A%28%C3%96hman+Christer+1941+%29&d=libris&m=10&p=1&hist=true&nor edirect=true (Hämtad 2020-07-21)
108 Öhman, Christer, Historia 1a 1 för gymnasiet, 1. uppl., Natur & kultur, Stockholm, 2011. s. 19
109 Ibid. passim
32
deskriptiva i sin karaktär, det vill säga att de baseras på återgivande av textens innehåll snarare än att gå på djupet i något ämne.
Uppfyller läroboken den delen av det centrala innehållet? Svar: Delvis.