Avsnittet om andra världskriget börjar med Tysklands blixtkrig mot Polen. Krigets framfart förklaras vara ett resultat av den rysk-tyska pakten, där stora delar av Östeuropa delats upp efter tyska och ryska intresseområden.124 Texten beskriver två olika fronter, där Tyskland och Sovjetunionen utgör den ena fronten och Frankrike och England utgör
122
Kursplaner och metodiska anvisningar för realskolan, 1955, s. 89.
123
Söderlundh, Seth, Allmän historia för gy, 1956, s. 452.
124
den andra. Det framgår klart och tydligt i texten att Hitler under lång tid arbetat
systematiskt med kriget som mål.125 Detta för att uppnå en ny storhetstid, Det tredje riket.
Denna syn på Hitlers agerande kan kopplas till den engelska professorn Hugh, Trever- Roper, som i sin rapport från 1950-talet hävdar att Hitlers främsta mål var ”Lebensraum” i öst. Trevors beskriver att Hitlers utrikespolitiska handlande var målmedvetna och rationella, trots allt omänskligt handlande.126 Detta tycker jag överensstämmer med lärobokens direkta beskrivning av att kriget var ett måste för att Hitler skulle uppnå sina förutbestämda mål.
4.3.2 Tysklands roll för krigets utveckling
Krigets förlopp beskrivs som en konsekvens av Hitlers tidigare nämnda mål, en ny storhetstid, ett tredje rike. Hitlers framfart beskrivs som mycket offensiv.
Under mer än en månads tid fullkomligt vräkte tyska luftflottor ner bomber över
landet.127 Under krigets förlopp står det att Hitler och hans bundsförvanter hade mycket
stora krigsframgångar. Med bundsförvanter menas i detta fall Sovjetunionen, som genom den tysk-ryska pakten hade Finland inom sitt intresseområde.128 Hitlers attack mot
Sovjetunionen 1941, förklaras vara en ideologisk konflikt. Nazism och kommunism kunde
inte i längden arbeta ihop.129 Detta står uttryckligen i boken utan att egentligen få en
ytterligare beskrivning till varför. Hitlers krigserövringar redovisas inte detaljerat. Kort står det vilka erövringar som gjorts och när de gjordes.
4.3.3 Krigsslutet
Boken tar upp tre avgörande vändpunkter i kriget, slaget om Atlanten, El Alamein och Stalingrad. De tre slagen redovisas något mer detaljerat än vad de tidigare tyska erövringarna gjorts. Även invasionen i Normandie beskrivs ganska detaljerat och i mycket positiv anda. Flera års förberedelser och uppladdningar bar frukt.130 … Aldrig förr hade så starka stridskrafter dragits samman som inför språnget över kanalen den 6
125
Borg, Nordell, Historia, 1967, s. 481.
126
Rystad, Tägil, Problem i modern historia, 1984, s. 153.
127
Borg, Nordell, Historia, 1967, s. 486.
128 Borg, Nordell, 1967, s. 483. 129 Borg, Nordell, 1967, s. 486. 130 Borg, Nordell, 1967, s. 491.
juni 1944.131 … Motståndarna kastades ur sina ställningar och brohuvuden upprättades,
meter efter meter erövrades land.132
Efter invasionen av Normandie, tar boken upp tendenser som visar att tyskarna gett upp. Det står till exempel Stridsmoralen hos tyskarna började vackla.133 Även i denna bok tas atombomberna upp som det absoluta slutet av kriget.
4.3.4 Frankrikes, USA:s och Storbritanniens roll i kriget
Frankrike omnämns i samband med Frankrikes och Storbritanniens krigsförklaring mot Tyskland den 3 september 1939. Den tyska offensiven mot Frankrike förklaras i sin korthet:
Blixtkriget rasade kort och intensivt, redan efter en och en halv månad hade den franska regeringen kapitulerat.134
Trots att Frankrike och Storbritannien utgjorde en front av stormakterna innan
krigsutbrottet, så står det även i denna lärobok väldigt lite om Frankrike. Om man slår upp vad front betyder i svenska ordlistan, så står det att front betyder främsta stridslinje eller krigsskådeplats. Storbritanniens roll i kriget framställs mycket beskrivande. Som Hitlers huvudmotståndare beskrivs först Chamberlain och hans så kallade
avspänningspolitik (appeasementpolitik). Syftet med denna ”fredspolitik” var enligt författarna att söka direkt kontakt med Hitler och Mussolini samt överbygga
motsättningarna genom en fyrmaktspakt mellan England, Frankrike, Tyskland och Italien. I texten framgår det även att avspänningspolitiken i viss mån erkände Tysklands berättigande till likställdhet med Versaillesfredens, segermakter. Den ställde sig även förstående till Hitlers strävan till att ena det tyska folket 135
Texten uttrycker Storbritanniens försök till att bibehålla freden, samtidigt som den i viss mån uttrycker förståelse för Hitlers agerande på grund av Versaillesfredens orättvisor. Detta synsätt visar att det fanns en viss tendens till att erkänna västmakternas
”felagerande” vid Hitlers initierande till nya landerövringar. Debatten om andra
131
Borg, Nordell, Historia, 1967, s. 491.
132 Borg, Nordell, 1967, s. 492. 133 Borg, Nordell, 1967, s. 492. 134 Borg, Nordell, 1967, s. 484. 135 Borg, Nordell, 1967, s. 481.
världskrigets utbrott fick en nytändning i början av 1960-talet. Historikern A. J. P. Taylor, producerade i sin bok en ny uppfattning om att Hitler inte ensam kunde hållas ansvarig för andra världskrigets utbrott. Han menade att Frankrikes och Storbritanniens appeasementspolitik även var en bidragande orsak till Hitlers agerande. Kriget kunde ses som felbedömningar och misstag från båda sidor. 136 Även om detta synsätt skapade mycket debatt när boken kom så öppnades diskussionen huruvida andra stater bar skuld till krigets utbrott. Detta resonemang överensstämmer även med Alf .W. Johanssons bok, där han hävdar att det under 1950 och 1960-talen var många som delade uppfattningen att Chamberlain och andra appeasementpolitiker ansågs bära viss skuld till krigets utbrott.137
USA:s del i kriget beskrivs till en början som support till England, genom de leveranser av krigsmaterial som de bidrog med. När USA tvingas in aktivt i kriget, är det framförallt dess support till Englands fartygsbyggnation som gav resultat genom att Hitlers plan på att svälta ut England lamslogs.138 Atombomberna omnämns som krigets absoluta slutskede. Det står:
Den 6 augusti 1945 fälldes världshistoriens första atombomb av en amerikansk flygare över den japanska staden Hiroshima. Av stadens 200000 invånare dödades av en enda explosion 70 000. 139
Om atombomben över Nagasaki står det inget om antalet döda utan endast att det var,
ännu en kraftig atombomb. 140
4.3.5 Sovjetunionens roll i kriget
Sovjetunionen framställs inte som en diktatur och inte som en demokrati. I varje avsnitt i boken finns det ”En tankeställare” Där står det:
Tyskland och Italien var diktaturer. Flertalet av deras fiender t ex England, Frankrike och Förenta staterna var demokratier.141
136
Rystad, Tägi, Problem i modern historia, 1984, s.156.
137
Johansson, Den nazistiska utmaningen, 2000, s.32.
138
Borg, Nordell, Historia, 1967, s.489.
139
Borg, Nordell, 1967, s.492.
140
Borg, Nordell, 1967, s.492.
141
Sovjetunionen tas inte upp på någon sida. Från början beskrivs Sovjetunionen som en bundsförvant till Hitler genom den så kallade tysk-ryska pakten. Detta innebar bland annat att Sovjetunionen med Hitlers stöd ställde krav på Finland. I det Finska vinterkriget som blev ett resultat av dessa krav, beskrivs Sovjetunionen som den ryska övermakten.142 Det går att ana ett visst missnöje från författarnas sida med den ryska invasionen av Finland i texten. Det står till exempel, Trots tappert motstånd måste finnarna vika för den
ryska övermakten.143
Stalingrad står som en av vändpunkterna för de tidigare så framgångsrika tyskarna. Beskrivningen av hur Sovjetunionen hejdar tyskarnas framfart är mycket odetaljerad med jämförelse av till exempel slaget vid El Alamein eller invasionen vid Normandie.
Sovjetunionen står med på de allierades sida men beskrivningen av dess ”framgångar” i kriget är inte lika detaljerat beskrivna som till exempel Storbritanniens.
4.3.6 De nordiska ländernas roll i kriget
Till skillnad från de tidigare läroböckerna är det i denna ett helt avsnitt avsatt för de nordiska ländernas roller i kriget. För Finlands del nämns åter igen det finska vinterkriget. Det står:
Finland drogs mycket snart in i stormaktskriget och genomkämpade under fältmarskalk Gustaf Mannerheims ledning tappert men utsiktslöst motstånd.144
Det lilla landet fick ensamt föra sin hjältemodiga kamp till slutet.145
Författarnas medlidande och upphöjning av det finska motståndet under vinterkriget är lätt att urskilja i texten. Däremot ändras den attityden då Finland valde att gå med i kriget på tysklands sida. Det står:
Under det andra kriget stod Finland på den förlorade sidan och fick ta konsekvenserna av det. 146
142
Borg, Nordell, Historia, 1967, s. 483.
143 Borg, Nordell, 1967, s. 483. 144 Borg, Nordell, 1967, s. 493. 145 Borg, Nordell, 1967, s. 494. 146 Borg, Nordell, 1967, s. 494.
Författarna visar tydligt vad de anser vara rätt eller fel. Det var hjältemodigt och tappert att strida mot Sovjetunionen men det var fel att försöka ta revansch genom att gå in på Tysklands sida.
Anledningen till varför Hitler valde att ockupera Danmark och Norge var enligt boken deras strategiska läge och nödvändigheten att säkra malmtransporten mellan Narvik och Tyskland.147 Under Danmarks ockupation beskrivs den levande motståndsviljan hos folket. Som exempel på detta tas den danska prästen Kaj Munks motstånd upp, då han talade om den norska kyrkans motstånd till nazismen för att inte skada förhållandet till Tyskland. Hans agerande beskrivs som modig och rakryggad och som enligt texten även ledde till intensifierat motstånd bland folket. 148
Vidkun Quisling tas upp som den förrädare som först avrättades då kriget var slut och då kung Håkon kunde återvända till Norge. Under den tyska ockupationen av Norge nämns Sverige som en tillflykts ort dit många norrmän flydde och kunde planera för befrielsen av sitt land.149
Den första meningen som handlar om Sveriges roll i kriget står det:
Liksom under det första världskriget lyckades Sverige också under det andra bevara sin neutralitet.150
I texten finns det inga diskussioner om huruvida Sverige var neutralt eller inte trots att en del avvikelser tas upp. Det står att den svenska neutraliteten sattes på prov genom det finska vinterkrigets utbrott. Samtidigt står det att Regeringen gick konsekvent in på
neutralitetslinjen.151 Trots denna beskrivning av regeringens handlanden, framgår det att
krigsmaterial fick transporteras genom Sverige från västmakterna, att finska barn och invalider togs emot, samt att en frivilligkår sattes upp och deltog i krigets slutskede.152 Tysklands transport av soldater genom Sverige nämns som en del avsteg från den strikt
neutrala linjen.153 Det står att den svenska regeringen inte var enig då de tillät detta.154
147
Borg, Nordell, Historia, 1967, s. 484.
148 Borg, Nordell, 1967, s. 494. 149 Borg, Nordell, 1967, s. 496. 150 Borg, Nordell, 1967, s. 497. 151 Borg, Nordell, 1967, s. 498. 152 Borg, Nordell, 1967, s. 498. 153 Borg, Nordell, 1967, s. 498.
Enligt boken pressades eftergifterna fram genom tyskt hot om militära ingripanden.155 Sveriges neutralitetsroll ifrågasätts inte, istället förklaras regeringens handlingar som ett sätt att hålla Sverige utanför kriget. Beskrivningen visar tydligt att Sveriges neutralitet under kriget var en känslig fråga som inte diskuteras på djupet.
4.3.7 Vilka ledare framställs i texten och hur framställs de?
Hitler är den person som nämns oftast i texten. Det är framförallt hans storpolitiska mål som tas upp. Hitlers personlighet tas inte upp i samband med Tysklands tillvägagångssätt i kriget. Även om Hitler omnämns så är det ofta Tyskland eller tyskarna som står som aktörer i texten.
Den ledare som beskrivs med positiva ordalag är Churchill. Han beskrivs som den person som slutligen hejdade Hitlers framfart och skapade fred. Texten lyfter fram Churchill och den engelska befolkningen som hjältemodiga och tappra. Churchills berömda ord till den engelska befolkningen lyder:
Jag har ingenting annat att bjuda er än blod, svett och tårar.
Han förespeglade det engelska folket lidande och uppoffringar, men också seger.156
Detta är exempel på citat som talar mycket för den inställning som författarna visar då de beskriver Storbritannien och Churchill i texten. Texten ger ingen neutral presentation eftersom författarnas egna värderingar lyser igenom.
4.3.8 Vad har tagits upp och vad har uteslutits?
Denna lärobok ger en ganska omfattande beskrivning av andra världskriget. Detta är den första av de studerade läroböckerna där de nordiska länderna tas upp i ett eget avsnitt. Beskrivningen av kravet på objektivitet som också står med i läroplanen från 1965 kan här i hög grad diskuteras.
Det finns en hel del bilder som framförallt visar de allierade. Bilderna i läroboken visar, Churchill under sitt berömda radiotal, Chamberlain med det undertecknade ”no more war” pakten. Finska soldater under vinterkriget, norska tidningar, ett bombat London,
154
Borg, Nordell, Historia, 1967, s. 498.
155
Borg, Nordell, 1967, s. 498.
156
engelska sjuksköterskor, Roosevelt, amerikanska hangarfartyg, brittiska armen i Sahara, fartyg inför invasionen av dagen D i Southamptons hamn, ”de tre stora” Stalin, Roosevelt och Churchill, prästen Kaj Munk och en japansk pojke vid tavlan som visar antalet döda vid atombomben i Nagasaki.
Det finns inga bilder från Sovjetunionen eller Tyskland. I stället visas de bilder som på något sätt tar fram de allierades framgångar eller resultatet av tysklands krigshärjningar. Bilder är talande och att författarna har valt att bara visa bilder som stärker den positiva bilden av de allierade ger en felaktig vinkling. Även texten ger en mer detaljerad
beskrivning av krigets vändpunkter och brittisk/amerikanska segrar än av andra händelser i kriget. Detta gör att även om fakta i läroboken må vara sann så bidrar författarnas urval att ha med övervägande beskrivningar av västmakternas framgångar en vinklad bild av verkligheten, vilket ger obalans i helhetsintrycket av kriget. I texter finns det även ord som förstärker författarnas uppfattningar om olika länder eller aktörer. Detta tyder på att författarnas personliga värderingar finns med i texten, vilket gör att presentationen inte kan anses vara neutral.
Både Japan och Italien får ett väldigt litet utrymme i boken. Andra världskrigets utbredning och effekter utanför Europa behandlas i stort sett inte alls. I läroplanen från 1965 står det att det globala perspektivet blir mer och mer accentuerat.157 Likaså framgår det att historien inte får betraktas från renodlat europeiska synpunkter.
Världsperspektivet måste ständigt hållas levande i undervisningen.158 Detta kan
ifrågasättas eftersom läroboken tydligt tar upp ett europeiskt perspektiv på andra världskriget.
Läroboken beskriver inte heller vilka förödande effekter kriget gav på befolkningen. Koncentrationslägren nämns i samband med tysklands ockupation av Norge, men utrotningen av judar och Hitlers raspolitik finns inte med i texten om andra världskriget, däremot finns det med i avsnittet tidigare som handlar om diktaturerna.
157
Läroplan för gymnasiet, Skolöverstyrelsen, 1965, s. 183.
158