Som en inledande mening, står det att Den största skulden till att världsfreden bröts hade
Hitler.159 Läroboken tar upp Hitlers tydliga mål som grundläggande för hans agerande. ett
folk, ett rike och en ledare, samt att bolsjevismen skulle utplånas.160 En av anledningarna
till varför Hitler kunde driva fram sina mål successivt var enligt författarna den princip som segermakterna tagit fram för Versaillesfreden, nationellt självbestämmande.161 Genom detta kan man antyda att Versaillesfreden till viss del ansågs vara orättvis och allt för hård mot Tyskland och att man därför hade en viss förståelse för Hitlers ageranden till en början. Boken framställer dock Chamberlain i tron om att Hitler inte skulle komma med fler krav efter att de mötts och undertecknat ett fredsavtal. Det framgår att
Storbritannien, Frankrike och Förenta staterna inte var beredda att riskera krig för att upprätthålla den bestående ordningen.162 Enligt Johansson, har nyare forskning med hjälp av öppnandet av brittiska arkiv efter 1970-talet, lett till att synen på
appeasementpolitiken har förändrats. Det har blivit vanligare att tala om Storbritanniens politik som ett försök att både med hjälp av tillmötesgåenden och med hot om krig tvinga Hitler in i en ny fredsordning.163 I denna lärobok beskrivs det inte som om hot om krig var ett alternativ från appeasementpolitikerna.
4.4.2 Tysklands roll för krigets utveckling
I texten beskrivs Hitler som den drivande faktorn för krigets fortsatta utveckling. Genom det överraskande avtalet med Sovjetunionen, uteslöt han ett tvåfrontskrig, när han gick in i Polen.164Som Hitlers huvudmål nämns, erövringar i öster. Övriga erövringar beskrivs som säkringar till dessa. Ockupationen av Danmark och Norge var enligt författarna ett sätt för Hitler att säkra flott och U-båts baser vid Atlanten samt att trygga
järnmalmstransporten från Sverige.165 Läroboken beskriver krigets utveckling utifrån Tysklands mål och ger därmed en förklaring till varför kriget utvecklades som det gjorde.
159
Graninger, Tägil, Carlsson, 1990,Vägar till nuet, s. 305.
160
Graninger, Tägil, Carlsson, 1990, s. 304.
161
Graninger, Tägil, Carlsson, 1990, s. 305.
162
Graninger, Tägil, Carlsson, 1990, s. 304.
163
Johansson, Den nazistiska utmaningen, 2000, s. 33.
164
Graninger, Tägil, Carlsson, Vägar till nuet, 1990, s. 305.
165
Detta ger en tydligare bild för den som läser att det inte bara ger svar på frågan vad händer, utan även beskriver varför det hände. Helhetsbilden är viktig för att kunna dra egna slutsatser och kunna koppla samman dåtid med nutid. Detta kan kopplas till Läroplanen från 1970, där det står att:
eleverna ska kunna utveckla förmåga att kritiskt och nyanserat bedöma sammanhang och problem i det förgångna och i nutiden. 166
4.4.3 Krigsslutet
Vändpunkterna i kriget anses vara slaget vid El Alamein, tyskarnas förlust vid Stalingrad och Storbritanniens ökade inflytande över Atlanten. Även de allierades övertag i luften beskrivs som en av vändpunkterna. I sjöslagen vid Midway och i Korallhavet, besegrades Japanerna. Det som även beskrivs i denna lärobok är Tyskarnas nederlag. I texten står det att tyska städer och industrier bombades av britter och amerikaner. Det framkommer även att dessa bombräder av tyska städer krävde hundratusentals människoliv.167 I tidigare läroböckerna omnämns inte det tyska folkets lidanden i samma utsträckning som i denna lärobok. Rysslands framfart och segrar i öster är också något som inte framkommit lika tydligt i de tidigare läroböckerna. Kriget avslutas med att Japan kapitulerat, sedan två
atombomber fällts över Hiroshima och Nagasaki.168
4.4.4 Frankrikes, USA:s och Storbritanniens roll i kriget
Frankrike har liksom i de tidigare läroböckerna ett mycket litet utrymme. Det som nämns är att Frankrike innan kriget stod för säkerhet och att det i så stor mån som möjligt ville undvika krig igen. USA, nämns framförallt som en support till Storbritannien genom lend and lease lagen som kom 1941. Atom bomberna omnämns men det framkommer inte att det var USA som fällde dem. Det står inte heller vilken förödelse bomberna orsakade. Förenta staterna står som en av de verkliga segrarna i kriget tillsammans med
Sovjetunionen.169 Detta skiljer sig från de tidigare böckerna då framförallt USA och
166
Läroplan för gymnasiet, LGY, 1970, s. 177.
167
Graninger, Tägil, Carlsson, Vägar till nuet, 1990, s. 309.
168
Graninger, Tägil, Carlsson, 1990, s. 311.
169
Storbritannien står som de främsta segrarna. Storbritanniens roll i kriget är inte lika framträdande som i de tidigare läromedlen.
4.4.5 Sovjetunionens roll i kriget
Sovjetunionen nämns i samband med den tysk-ryska pakten, som beskrivs som överraskande och i det Finska vinterkriget. En förklaring till varför Sovjetunionen förklarade krig mot Finland var att de tyska framgångarna väckte oro i Sovjetunionen.170 Sovjetunionen framställs som en av de verkliga segrarna.171 Samtidigt står det att Sovjetunionen var det land som betalde det högsta priset då 20 miljoner människor, soldater och civila dog. 172 Det finns även en bild med i boken som visar ryska kvinnor som söker efter sina anhöriga på slagfältet.173
4.4.6 De nordiska ländernas roll i kriget
I läroboken står det att kriget satte de nordiska länderna på nya svåra prov. Den här
gången skulle man inte kunna hålla sig utanför stormakternas aggressiva politik.174
Under finska vinterkriget står det att Sverige stod kvar vid sin neutralitetspolitik, och avstod därmed att ge Finland militär hjälp. Däremot nämns de humanitära hjälpinsatser som Sverige bidrog med samt att allmänheten till stor del stod på Finlands sida och engagerade sig i frågan. Finlands sak är vår.175 Om Norge och Danmark står det kort om att anledningen till varför Tyskland ockuperade dessa länder var för att avbryta
livsmedelsexporten från Danmark till Storbritannien och för att stoppa Storbritanniens och Frankrikes planer på att kontrollera järnmalmsflödet till Tyskland från Narvik. Om Sveriges neutralitetspolitik framkommer det att eftergifter gjordes då tyskarna bland annat krävde att trupper skulle få transporteras från Norge via Sverige till
Sovjetunionen.176 Det framgår även att Sverige i krigets slutskede förenades i den
gemensamma kampen mot de nazistiska ockupanterna, samt att motståndsmän erbjöds en fristad i Sverige.177 Det förs ingen diskussion huruvida Sverige kan anses ha varit neutralt
170
Graninger, Tägil, Carlsson, Vägar till nuet, 1990, s. 306.
171
Graninger, Tägil, Carlsson, 1990, s. 311.
172
Graninger, Tägil, Carlsson, 1990, s. 311.
173
Graninger, Tägil, Carlsson, 1990, s. 308-309.
174
Graninger, Tägil, Carlsson, 1990, s. 330.
175
Graninger, Tägil, Carlsson, 1990, s. 330.
176
Graninger, Tägil, Carlsson, 1990, s. 331.
177
eller inte, det som framkommer ä r att den svenska utrikespolitiken, med en del eftergifter innebar att Sverige var det enda landet i norden som lyckades hålla sig utanför
stormakternas kamp.178
4.4.7 Vilka ledare framställs i texten och hur framställs de?
Denna lärobok fokuserar inte så mycket på ländernas ledare som aktörer utan snarare på hela regimer. Hitler personlighet tas inte upp i boken, det som framkommer är hans mål. Churchill beskrivs som ”beslutsam” till skillnad från hans företrädare Chamberlain. Det finns även en kort historik om hans liv och karriär i texten. Det står bland annat att han spelade en mycket stor roll för den brittiska krigsmoralen, inte minst genom sin lysande
talekonst.179 Det står även att han redan under 1930-talet varnade för nazismen och
kritiserade Chamberlains eftergiftspolitik.180 Detta tyder på att det fanns en allmän tendens till kritik för den politik som Storbritannien och Frankrike förde innan krigets utbrott. Churchill är den enda ledaren som finns med på bild i avsnittet om andra
världskriget. Mussolini nämns i samband med anfallet mot Grekland, men övriga ledare som kan ha haft betydelse i kriget nämns inte. Hitler nämns i samband med nya
överträdelser eller aktioner. Då pakten mellan Tyskland och Sovjetunionen slöts står det
slöt då Hitler en pakt med Sovjetunionen.181 Det står inte att Hitler slöt en pakt med
Stalin, vilket kan vara en anledning att fråga sig varför bara Hitler nämns i detta sammanhang.
4.4.8 Vad har tagits upp och vad har uteslutits?
Denna lärobok ger en ganska kortfattad överblick över andra världskriget. Det finns några djupare inslag, som till exempel, Norden under andra världskriget Boken ger en kortare beskrivning av de tyska koncentrationslägren. Judeförföljelserna diskuteras inte, det står bara att sex miljoner judar avrättades av nazisterna.182 Om förintelselägren står det:
Dit fördes hela järnvägståg med folk, som tyskarna ansåg vara av lägre ras, för avrättning.183
178
Graninger, Tägil, Carlsson, Vägar till nuet, 1990, s. 332.
179
Graninger, Tägil, Carlsson, 1990, s. 310.
180
Graninger, Tägil, Carlsson, 1990, s. 310.
181
Graninger, Tägil, Carlsson, 1990, s. 305.
182
Graninger, Tägil, Carlsson, 1990, s. 311.
183
Det står ingenting om hur 20 miljoner soldater och civila dog i Ryssland, inte heller om vilka skador de två atombomberna orsakade. Boken tar framförallt upp ett europeiskt perspektiv på andra världskriget, även om denna lärobok i större utsträckning än de tidigare framförallt tar upp Sovjetunionens men även Japans och USA:s inblandning i kriget. Boken tar upp mänskligt lidande, både från de allierades och från Tysklands sida. De bilder som finns med visar en karta över andra världskrigets parter i Europa, ryska kvinnor som söker sina anhöriga på slagfältet, Churchill och ryska flygplan framför riksdagshuset i Berlin. I läroplanen LGY 70, står det att fakta och värderingar ska presenteras så allsidigt som möjligt. Texten beskriver inte enskilda aktörers handlingar, utan det är hela regimer som omnämns. Detta är den första lärobok där det inte finns några tydliga personliga fördomar eller värderingar med i texten. Presentationen av urvalet är relevant, även om en del fakta kan tyckas ha utelämnats. Varför framgår det till exempel inte att USA släppte atombomberna? Det finns inga direkta ord som förstärker en aktör eller ett land i positiva eller negativa ordalag. Trots att texten om andra
världskriget är relativt kort så återger den en bra helhetsbild av kriget. Utifrån detta kan man säga att fakta som presenterats har relevans och eftersom författarnas egna
värderingar inte lyser igenom, ger texten i denna lärobok en mer neutral presentation än vad de tidigare läromedlen har gjort.