Historisk kontext

7.2.3 Historisk kontext

Båda granskningarna präglas av tydliga konflikter mellan samer å ena sidan och gruv- och skogsindustrin samt staten å andra sidan. Det är konflikten mellan dessa parters intressen som har givit upphov till att frågan är en nyhetshändelse (jfr Strömbäck 2014, 150, 160). I följande utdrag ur det empiriska materialet går det att utläsa en hög grad av konflikt mellan två parter, å ena sidan samer, å andra sidan gruv- och skogsindustrin samt staten. Konflikten är uppenbar och uttrycks explicit i Granskning 2:

— Det är en uppenbar konflikt mellan skogsnäringen som vill kalhugga och ha täta plantage och laven som vill ha ljus.

(Per Sandström, docent, DN artikel, Granskning 2)

Genom att lyfta konflikten mellan samer och gruv- och skogsnäringen signalerar medierna till allmänheten att frågan är viktig. Konflikten som utspelar sig i Sápmi är något som vi bör känna till och skapa oss en uppfattning om. Genom att Dagens Nyheter rapporterar om situationen antyder de att vi bör ha åsikter kring frågan (jfr Strömbäck 2014, 99-100). Massmedier är vår primärkälla till kunskap och information i allmänhet, och när det gäller ursprungsbefolkning i synnerhet (McCombs och Shaw 1972, 185 & Belfer, Ford, Maillet, 66). Således har det betydelse hur medierna framställer samer för den allmänna uppfattningen om samerna (jfr Strömbäck 2014, 107).

— Om vi ska skynda på övergången till elbilar behövs nickel och zink och då måste vi hitta en prioritering så att det blir en bra lösning för samerna med ekonomisk ersättning.

(Peter Hjorth, VD för Nickel Mountains, DN artikel, Granskning 1)

— Vi vill inte ha en grön kolonialism, varken här eller någon annanstans. (Maria Persson Njajta, fiskesame, DN artikel, Granskning 1)

Maria Persson Njajta, fiskesame, reagerar på Peter Hjorts uttalande angående exploateringen av Sápmi. Meningen syftar till det historiska förtryck som samer tidigare utsatts för av

svenska staten. Maria Persson Njajtas citat sätter en historisk kontext till konflikten. Även Carl-Johan Utsi, renskötare, bidrar till att sätta konflikten i ett historiskt sammanhang. Den samiska historien brukar inte ges utrymme i nyhetsartiklar som handlar om samer. De koloniala referenserna brukar vara underförstådda, men här uttrycks de explicit (jfr Belfer, Ford, Maillet 2017, 60).

—I kombination med att betesmarken minskat genom till exempel skogsbruk, vindkraft och gruvnäring gör det läget extremt tufft.

(Carl-Johan Utsi, renskötare, DN artikel, Granskning 1)

— Han (syftar på Carl-Johan Utsi) tycker att samerna får betala ett allt för högt pris för omställningen till grön energi.

(Jonas Fröberg, journalist, DN artikel, Granskning 1)

— Sverige måste först göra upp med sina historiska och pågående exploateringar av Sápmi. (Carl-Johan Utsi, renskötare, DN artikel, Granskning 1)

Även här formuleras motsatspar, miljöhjälte vs miljöbov och offer vs förtryckare. Samernas roll som miljöhjälte och offer kan endast identifieras av att ha en motpol (jfr Bergström & Boréus 2012, 380) vilken industrin och staten utgör i form av miljöbov och förtryckare. Journalisten själv bidrar till att skapa dessa motsatspar genom det sätt han gestaltar

konflikten på. Journalisten beskriver att gruvbolaget Nickel Mountain har fått godkännande av regeringen att bryta nickel i Rönnbäcken, beläget i Sápmi. Vapstens sameby protesterade mot detta och anmälde regeringen till FN.

— Just detta ledde till att FN:s rasdiskrimineringskommitté, efter en anmälan från samebyn, startade ett speciellt fall mot svenska regeringen, som anklagas för att inte respektera

samiska rättigheter.

(Jonas Fröberg, journalist, DN artikel, Granskning 1)

— Det är den enda gruva där regeringen tydligt beslutat - på sitt torsdagsmöte 22 augusti 2013 - att mineralnäringen ska vara ett viktigare samhällsintresse än renskötseln.

(Jonas Fröberg, journalist, DN artikel, Granskning 1)

Journalisten tar i och med ovanstående formuleringar ställning och tolkar godkännandet av gruvprojektet i Rönnbäcken som att regeringen tycker att industrin är viktigare än den traditionella renskötseln. Detta förmedlas som en sanning, författaren använder sig av kategorisk objektiv modalitet. Avsändaren instämmer helt i det som förmedlas (jfr

Fairclough 1992, 159 & Winther Jørgensen & Phillips 2000, 88). Det blir också inramningen av händelsen. Gestaltningen av regeringens godkännande av gruvprojektet

Genom att paketera informationen på det här sättet påverkar det också läsarens uppfattning i frågan (jfr Price, Tweksbury & Powers 1997, 483). Det är mer troligt att läsaren tycker att regeringen agerat problematiskt när händelserna beskrivs på det här sättet.

7.2.4 Diskursordning

Samtidigt som samernas underordnade roll i viss mån reproduceras i granskningarna utmanas också den rådande hegemonin genom att samerna tillåts sätta agendan. Det är utifrån deras perspektiv som granskningarna är uppbyggda. Det ser man framförallt i uppdelningen av roller och av vem som får komma till tals. Samerna är i majoritet

representationsmässigt i båda granskningarna och sätter dagordningen. Samerna öppnar upp artikeln och tillåts beskriva deras iakttagelser och på vilket sätt de anser sig bli drabbade av klimatförändringarna, medan regering och industri får svara på samernas kritik.

Regeringens och industrins talespersoner blir starkt ifrågasatta och tilldelas ett ansvar för klimatförändringarna och de negativa miljökonsekvenser som deras industri bidragit till. Det bland annat genom att ansvarsutkrävande intervjuer hålls med företrädare för gruv- och skogsindustrin. Det här visar på att samerna i artikeln tilldelas en högre position än de som traditionellt sett sitter på makten, industrin och staten.

Både en rasismdiskurs, ekonomiskdiskurs och en historiskdiskurs har fungerat i samma fält som den samiska journalistikdiskursen. Journalistiken har reproducerat historien och rasismen i sitt sätt att producera nyheter om samer (jfr Belfer, Ford, Maillet, 58, Ellefson 2007, 230 & Ledman 2012, 202). Diskursen ingår i en större diskursordning som kan benämnas som en journalistikdiskursordning. Den samiska journalistiskdiskursen har tillsammans med rasism-, ekonomi- och historiskdiskurs och ett antal fler diskurser fungerat och utgjort ett helt fält som gemensamt definierat den journalistiska diskursordningen. Men i förhållande till den samiska journalistikdiskursen utmanas nu ordningen. Hur mycket den rasistiska- och historiska diskursen går in i den samiska journalistiskdiskursen och bildar interdiskursivitet är delvis förändrat. Hur man ser på diskursordningar och diskurser är inte helt fastställt. Fairclough är inte helt tydlig i sin redovisning av gränsdragningen för vad som räknas som en diskursordning och vad som enbart är en diskurs, samt hur

interdiskursiviteten fungerar. En tolkning som kan göras är att det finns övergripande diskursordningar som den journalistiska diskursordningen, i vilken det finns ytterligare en rad olika diskurser vilken en av dem är den samiska journalistikdiskursen. Journalistiken kan ses som en egen samhällelig institution vilket gör att den enligt Fairclough skulle gå och placera in under diskursordning. Den samiska journalistikdiskursen är i sin tur starkt influerad av en historisk- och en rasistiskdiskurs som präglar hur man inom den samiska

journalistikdiskursen rapporterar om samer. Dessa influenser kan man hävda utmanas i och med att mycket av sättet man rapporterar om samer har omformerats i det empiriska

materialet.

Samerna är förvisso utsatta vad gäller klimatförändringarna och porträtteras som drabbade vilket konstituerar mediesystemet som delvis bygger på en rasism-, ekonomisk- och en historiskdiskurs (jfr Pietikänen 2001, 652 & Winther Jørgensen & Phillips 2000, 76). Men i granskningarna hamnar regering och industri i underläge och samerna tilldelas makten. De ges övertaget genom att både få inleda och avsluta filmerna och artiklarna. Samerna fick reagera på de ansvarsutkrävande intervjuerna och tilläts sätta punkt för granskningarna. Kommunikativa händelser reproducerar inte bara diskursiva ordningar utan kan också omforma dem (Winther Jørgensen & Phillips 2000, 76). Det visar också på mediernas makt som institution. Genom att journalisterna väljer att utgå från samernas bild av

klimatförändringarna och deras vilja att stoppa exploateringen av Sápmi är det också det som definierar den samiska journalistikdiskursen och det som förmedlas till läsarna. Därmed förändras diskursordningen, och diskursen om rasism, ekonomi och historia får inte samma roll i den samiska journalistiskdiskursen. Genom att ge samerna mer plats och låta dem dominera i medierna sprids nya hegemoniska tankegångar. Medierna som institution hjälper till att omforma den rådande sociala ordningen där samer nu tillåts ta större plats (jfr Belfer, Ford, Maillet, 58 & Kellner och Durham 2006a, xv-xvi ).