Vidare forskning

Sammanfattningsvis reproduceras delar av diskurserna i de kommunikativa händelserna så som andra omformuleras. Samerna porträtteras som de goda, som slåss för miljön och en bättre framtid medan staten och industrin porträtteras som de onda som förtrycker. Därmed går det att slå fast att trots att avsändaren framhåller någon som god och i positiv bemärkelse kan fortfarande stereotypa föreställningar reproduceras, vilket också bibehåller en viss hegemonisk ordning. För att helt göra sig fri från att reproducera gamla hegemoniska tankegångar kan man inte dela in människor i förenklade stereotyper. Som symbolisk vit behöver du aldrig svara för en hel etnicitet, dina prestationer eller misstag blir alltid individuella. De kopplas aldrig ihop med vilken ras du tillhör, vilket skiljer sig från hur de som inte tillhör normen förbinds med deras prestationer eller misstag. Deras egenskaper och gärningar förklaras med vilken ras de tillhör på ett sätt som “vita” aldrig utsätts för (jfr Dyer 1997, 8). Genom att använda stereotyper reducerar man människor till en viss fixerad gruppidentitet. Attributen man beskrivs med handlar inte om dina egna personliga

egenskaper, utan är snarare ett uttryck för en generell egenskap som hela rasen bär. Det blir svårt att frigöra sig från den hegemoniska ordningen så länge man använder sig av

stereotyper eftersom det legitimerar maktfördelningen och gör den fortsatt aktuell. Det spelar ingen roll om en grupp människor beskrivs med positiva attribut, så länge de är stereotypa simplifierar man dem. Det i sin tur leder till att nya stereotyper föds, som: Samen = vår tids miljöhjälte.

8.2 Vidare forskning

Det går inte att dra några generella slutsatser av studien då det empiriska materialet är

begränsat, men resultatet är ändå intressant. Resultatet visar på ett försök att utmana den

hegemoniska ordningen i specifika diskurser och diskursordningar. Ett förslag till framtida

forskning är att göra en större studie för att se om de tendenser som går att utläsa ur studien

även går att applicera i ett vidare sammanhang. För att ta reda på om sättet man rapporterar på

om samer håller på att förändras kan en kvantitativ innehållsanalys i kombination med en

kvalitativ analys vara passande. Förslagsvis skulle man dels kunna se till ett övergripande

plan för att ta reda på i vilka frågor som samer får förekomma i svenska nyhetsmedier. För att

sedan på ett djupare plan analysera utvalda kommunikativa händelser för att se till på vilket

sätt samer porträtteras. Utifrån det skulle man kunna se hur giltig miljödiskursen är i samband

med den samiska identitetsdiskursen och huruvida maktförhållanden reproduceras eller

omformuleras. Studien är lämplig att genomföra på en mer avancerad nivå då materialet

behöver utökas väsentligt och därmed behövs även mer tid.

Källförteckning

Alvesson, M. och Sköldeberg, K. (2008) Tolkning och reflektion - Vetenskapsteori och

kvalitativ metod, Lund: Studentlitteratur, 132.

Belfer, E., Ford, J.D. and Maillet, M. 2017.

Representation of Indigenous peoples in climate change reporting. Climatic change. 145(1), pp.57–70.

Bergström, Göran & Boréus,Kristina. 2012. Analys av metaforer, grammatik och ordval. I Bergström, Göran & Boréus,Kristina (red.). Textens mening och makt. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur, 263-306.

Bergström, Göran & Boréus,Kristina. 2012. Argumentationsanalys. I Bergström, Göran & Boréus,Kristina (red.). Textens mening och makt. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur, 91-138. Bergström, Göran & Boréus,Kristina. 2012. Diskursanalys. I Bergström, Göran

& Boréus,Kristina (red.). Textens mening och makt. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur, 353-416.

Bergström, Göran & Boréus, Kristina. 2012. Samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. I Bergström, Göran & Boréus, Kristina (red.). Textens mening och makt. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur, 13-48.

Dyer, Richard, 2006. Stereotyping. Meenakshi Durham, Gigi och M. Kellner, Douglas (red.). Media and cultures studies. 2. uppl. Malden, MA: Blackwell Publishing, 354, 356, 393.

Dyer, R. 1997. White: essays on race and culture. London: Routledge.

Ehn, B., Frykman, J. and Löfgren, O. 1993. Försvenskningen av Sverige: det nationellas förvandlingar. Stockholm: Natur och kultur.

Ekecrantz, J. and Olsson, T. 1994. Det redigerade samhället: om journalistikens, beskrivningsmaktens och det informerade förnuftets historia . Stockholm: Carlsson.

Ellefson, M. 2007. Staten är vår herde god: representationer av annorlundahet och ordning

i fyra svenska trettiotalstidningar. Stockholm: Institutionen för journalistik, medier och

kommunikation JMK, Stockholms universitet.

Fairclough, N. 2003. Analysing discourse: textual analysis for social research. New York: Routledge.

Fairclough, N. 1992. Discourse and social change. Cambridge: Polity.

Fröberg, Jonas. 2020. I Sápmi ändras allt när vintern blir varmare – ”något är fel i naturen”.

Dagens Nyheter. 12 december.

https://www.dn.se/sverige/i-sapmi-andras-allt-nar-vintern-blir-varmare-nagot-ar-fel-i-naturen/ (hämtad 2021-05-26)

Hall, Stuart (1997):”The Work of Representation” i Hall (red) Representation. Cultural Representations and Signifying Practices. London: Sage. s 13-74.

Hartman, Jan. 2004. Vetenskapligt tänkande: från kunskapsteori till metodteori. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur.

Hebdige, Dick, 2006. (i) From Culture to Hegemony; (ii) Subculture: The Unnatural

Break. Meenakshi Durham, Gigi och M. Kellner, Douglas (red.). Media and cultures studies. 2. uppl. Malden, MA: Blackwell Publishing, 150-151.

hooks, bell. 2006. Part IV: The Politics of Representation Part IV. Meenakshi Durham, Gigi och M. Kellner, Douglas (red.). Media and cultures studies 2. uppl. Malden, MA: Blackwell Publishing, 340.

Infovoice. 2002. Validitet och

reliabilitet https://infovoice.se/fou/bok/10000035.shtml (Hämtad 2021-03-29)

Jönsson, Martin. 2020. Så kan du läsa dagens e-DN gratis. Dagens Nyheter. 6 december. https://www.dn.se/sverige/sa-kan-du-lasa-dagens-e-dn-gratis/ (hämtad 2021-05-26) Ledman, A.-L. 2012. Att representera och representeras: samiska kvinnor i svensk och samisk press 1966-2006 . Umeå: Institutionen för idé- och samhällsstudier, Umeå universitet.

Lundmark, L. (2002). “Lappen är ombytlig, ostadig och obekväm-” : svenska statens samepolitik i rasismens tidevarv . Norrlands universitetsförl.

McCOMBS, M.E. and SHAW, D.L. 1972. THE AGENDA-SETTING FUNCTION OF MASS MEDIA. Public opinion quarterly. 36(2), pp.176–187.

Meenakshi Durham, Gigi och M. Kellner, Douglas. (2006a). Adventures in Media and

Cultural Studies: Introducing the KeyWorks, Meenakshi Durham, Gigi och M. Kellner,

Douglas (red.). Media and cultures studies. 2. uppl. Malden, MA: Blackwell Publishing, xv-xvi.

Meenakshi Durham, Gigi och M. Kellner, Douglas. (2006b). Part I: Culture, Ideology, and

Hegemony 1 Introduction to Part I. Meenakshi Durham, Gigi och M. Kellner, Douglas (red.). Media and cultures studies. 2. uppl. Malden, MA: Blackwell Publishing, 3.

Mediekompass. 2018. Fakta & statistik kring

dagstidningar

http://mediekompass.se/lektionstips/fakta-statistik-kring-dagstidningar/ (Hämtad 2021-04-29)

Miller, Toby (2018): Greenwashing culture. Routledge

Naturvårdverket. 2021. Vad är Parisavtalet?

https://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/EU-och-

internationellt/Internationellt-miljoarbete/miljokonventioner/Klimatkonventionen/Parisavtalet/Vad-ar-Parisavtalet/ (Hämtad 2021-04-27)

Pietikänen, Sari. 2001. On the Fringe: News Representations of the Sami. Social Identities. 7(4):637-657. https://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/13504630120107746 (Hämtad 2021-05-26)

PRICE, V., TEWKSBURY, D. and POWERS, E. 1997. Switching Trains of Thought: The Impact of News Frames on Readers’ Cognitive Responses. Communication research. 24(5), pp.481–506

Röstlund, Lisa. 2021. Samer, turismföretag och miljörörelsen kritiserar Sveaskogs avverkningar. 18 januari. https://www.dn.se/sverige/samer-turismforetag-och-miljororelsen-kritiserar-sveaskogs-avverkningar/ (Hämtad 2021-05-26)

Samer. (u.å). Långa skallar och korta samer. http://www.samer.se/1028 (Hämtad 2021-04-02).

Sametinget (2021) Klimat. https://www.sametinget.se/klimat (Hämtad 2021-04-02)

Sametinget (2021) Rennäringen i

Sverige. https://www.sametinget.se/rennaring_sverige (Hämtad 2021-04-02)

Sametinget (2020) Samerna i Sverige. https://www.sametinget.se/samer (Hämtad 2021-04-02)

Sametinget (2021) Sveriges koloniala historia. https://www.sametinget.se/62102 (Hämtad 2021-04-02)

Strömbäck, Jesper (2009). Makt, medier och samhälle: en introduktion till politisk

kommunikation. 1. uppl. Stockholm: SNS förlag

Strömbäck, J. 2014. Makt, medier och samhälle: en introduktion till politisk

kommunikation 2. uppl. Lund: Studentlitteratur.

Sveaskog (u.å) Om våra skogar https://www.sveaskog.se/om-sveaskog/var-verksamhet/om-vara-skogar/ (Hämtad 2021-05-11)

Sveaskog (u.å) Renskötsel och samråd https://www.sveaskog.se/om-sveaskog/var-verksamhet/renskotsel-och-samrad/ (Hämtad 2021-05-11)

Sveaskog (u.å) Sveaskog i korthet https://www.sveaskog.se/om-sveaskog/sveaskog-i-korthet/ (Hämtad 2021-05-11)

Walker, C., Alexander, A., Doucette, M.B., Lewis, D., Neufeld, H.T., Martin, D., Masuda, J., Stefanelli, R. and Castleden, H. 2019. Are the

pens working for justice? News media coverage of renewable energy involving Indigenous Pe oples in Canada. Energy research & social science. 57, p.101230–.

Winther Jørgensen, Marianne & Phillips, Louise. 2000. Diskursanalys som teori och metod. Lund: Studentlitteratur.

Åberg, Eva. 2020. Aldrig någonsin har det skrivits så mycket om klimatet.

Vi-skogen. https://viVi-skogen.se/app/uploads/2020/05/varmare-klimat-

https://viskogen.se/app/uploads/2020/05/varmare-klimat-2020_webb.pdf (Hämtad 2021-05-11)