Såväl Hoëms (1978) teoretiska begrepp förstärkande socialisation samt värde- och intressegemenskap respektive värde- och intressekonflikt som Goodlads läroplansnivåer (Goodlad, m.fl., 1979) är i fokus när Øzerk (1992a) kombinerar ett läroplansteoretiskt och socialisationsteoretiskt perspektiv på var konflikter mellan hem och skola kan uppstå för elever med minoritetsbakgrund. Øzerk menar att när man talar om språkliga minoriteter så refererar man ofta till kulturer samt att varje kultur associeras med en bestämd värdeuppsättning. Därigenom blandar man ihop kulturkonflikter och värdekonflikter på ett olyckligt sätt. Då det hävdas att det kan uppstå
värde- och intressekonflikter mellan invandrarfamiljer och den norska skolan är det vanligt att orsakerna till dessa antas bero på att dessa familjer kommer från andra länder, kulturer eller samhällsförhållanden. Var eleverna eller föräldrarna är födda ses ofta som en orsak till konflikter i förhållande till skolan. Øzerk instämmer i att det under vissa betingelser kan uppstå konflikter, men tar avstånd från att konflikternas uppkomst kan förklaras med hänvisning till invandrarelevernas eller invandrarföräldrarnas bakgrund. Visserligen kan det uppstå problem av praktisk natur, som till exempel om elever med muslimsk bakgrund skall delta vid kyrkobesök eller ej, eller kring vilken klädsel som skall accepteras under idrottslektionerna.
Dessa problem anser han vara lätta att lösa med ett sakkunnigt grepp från skolans personal. I de fall som man inte finner någon lösning och de ursprungliga praktiska problemen blir omtalade som kulturkonflikter vittnar detta mer om skolans oförmåga att anpassa sig till målgruppens förväntningar än om målgruppens värdemässiga förhållande till skolan.
För att belysa förhållandet mellan hem och skola utgår Øzerk (1992a) från Hoëms teori om förstärkande socialisation och kombinerar denna med Goodlads läroplanskategorier. Resultatet av denna kombination är en matris, (se figur 3.6.), med vars hjälp man kan studera såväl förhållandet mellan den enskilda familjen och den enskilda skolan i lokalmiljön, som förhållandet mellan grupper av familjer och skolsystemet.
Hoëms kategorier angående värden och intressen Goodlads läro-
Figur 3. 6. Modellmatris för att belysa hem-skola förhållandet med utgångspunkt i Hoëms socialisationsmodell och Goodlads modell för läroplanskategorier. Talen i matrisens rutor hänvisar till läroplanens fem framträdelseformer och bokstäverna hänvisar till hemmets/föräldrarnas värde- och intressemässiga förhållande till den aktuella läroplanen (Øzerk, 1992a, s. 155).
Øzerk (1992a) tar matrisen som utgångspunkt för en diskussion kring huruvida det föreligger värde- och/eller intressekonflikt eller ej mellan invandrarföräldrar, deras barn och skolan. Enligt Øzerk finns det inga skäl att anta att det i gruppen invandrarföräldrar finns negativa inställningar till skolan. Snarare är det så, menar han, att i denna grupp av föräldrar värdesätts skolan som samhällets läroanstalt högt. Likaså uppfattas i denna föräldragrupp skolan som den plats där barnen skall lära sig majoritetsspråket, utan att modersmålet nedvärderas, och övriga kunskaper som betraktas som värdefulla och eftertraktade61. Med Hoëms (1978) ord har man etablerat värdeanknytning till läroplanens affektiva och kunskapsmässiga mål. Skolan antas utgöra en resurs genom vilken barn med annan kulturell bakgrund utvecklar sig på samma sätt som andra jämnåriga barn. Det finns med andra ord inga skäl att anta att det föreligger värde- och intressekonflikt mellan denna föräldragrupp och skolans formella läroplan.
Den fråga som Øzerk ställer efter detta resonemang är: Föreligger förstärkande socialisation mellan hem och skola, eftersom värde- och intressegemenskap föreligger? Det är här som Goodlads läroplansnivåer utgör en utgångspunkt för en vidare analys.
Øzerks konklusion är att idéernas läroplan är av begränsat intresse för denna grupp föräldrar och barn. Då det gäller den formella läroplanen föreligger troligen såväl värde- som intressegemenskap utifrån resonemanget ovan. Konflikter kan förekomma och mest troligt förekommer dessa på den fjärde och femte nivån (4C, 4D, 5C och 5D i matrisen) av läroplanen. Konflikter kan dels vara av det praktiska slag som redovisats ovan, dels handla om språk- och ämneslärandet. Det är de sistnämnda konflikterna som är allvarliga:
Verdi- och intressekonflikter mellom denne foreldregruppen og den enkelte skolen oppstår når skolen ikke klarer å overbevise om at den lærer ungene språk og fag, med andra ord når skolen ikke gjør en god jobb (a.a., s. 153)
Dessa värde- och intressekonflikter innebär att föräldrarnas förväntningar på skolan inte infrias då det gäller i vilken utsträckning som den klarar att möjliggöra ett funktionellt språkligt och ämnesmässigt lärande hos barnen.
Det sistnämnda motsvarar då den upplevda läroplanen i matrisen. Denna typ av konflikter ligger i de gällande sociala förhållandena och lärande- betingelserna, konflikterna är relaterade till situationer, inte till kulturell bakgrund.
Att ta sin utgångspunkt i miljö och kultur som är känd av barnen är positivt för alla barn, inte bara för barn med minoritetsbakgrund. När man pratar om bakgrunden för barn med invandrarbakgrund är det oerhört viktigt
61 Den norska mønsterplanens målformuleringar betonar kunskaper, färdigheter och värden gemensamma för alla elever, mål avseende tvåspråkighet och lika möjligheter för minoritetselever som mål samt tar fasta på respekt för och kännedom om minoriteterna (zerk, 1992a, s. 156).
att det är barnets miljö, den kontextuella kulturen62, i det nya landet som skall utgöra startpunkten och att detta sker med respekt för barnets modersmål och kultur (Øzerk, 1992a). Om elever ses som individer och deras olika livshistorier får bilda utgångspunkt för lärandeprocesserna är det möjligt att förstärkande socialisation också innebär integrerad, interkulturell socialisation.
62 Se vidare kapitel 4.