Nästan samtidigt som de invandrarpolitiska målen fastställdes ändrade invandringen karaktär. Tidigare arbetskraftsinvandring ersattes av flykting- och anhöriginvandring. De asylsökande kom dessutom allt oftare från länder utanför Europa. Folkomröstningen i Sjöbo 1988, som innebar ett nej till mottagande av flyktingar/asylsökande i kommunen, medförde en intensiv debatt om rasism, främlingsfientlighet och invandring. Mot slutet av decenniet skärptes invandringskontrollen och reglerna för asyl. Samtidigt som invandringen ändrade karaktär skedde även andra genomgripande förändringar i samhället. I regeringens proposition ”om invandrarpolitiken”
(Prop.1985/86:98) nämner man bland annat arbetsmarknadens
124 Hemspråksträning inom förskolan.
125 Med levande inslag i hemmiljön avsågs i normalfallet att minst en förälder eller vårdnadshavare har ett annat modersmål än svenska och använder det i umgänget med barnet.
126 I propositionen behandlades även vissa frågor rörande tjänster som hemspråkslärare.
127 Undervisningens syfte var främst att så fort som möjligt inlemma invandrareleverna i vanliga svenska klasser.
omstrukturering, generationsskiftet bland invandrarna, (från personer som själva invandrat till ”andra”- och ”tredjegenerationsinvandrare”) samt tendenser till diskriminering samtidigt med ökad tolerans i den allmänna opinionen (a.a., ss. 14-16). Det kom även rapporter om att invandrarna hade sämre arbetsförhållanden och sämre hälsa än infödda svenskar. Omfattande flyktinginvandring bidrog till långa väntetider i avvaktan på beslut om asyl och minskade möjligheter att försörja sig själva. Sammantaget ledde dessa förändringar fram till krav på nya åtgärder, eftersom den uppkomna situationen utmanade både invandrarpolitiken och samhällspolitiken i stort.
Inte minst ställdes krav på preciseringar av valfrihetsmålet.
Det är främst inom ramen för två utredningar som den på sjuttiotalet formulerade invandrarpolitiken utvärderas: Invandrarpolitiska kommitténs utredning och Diskrimineringsutredningen. Betänkandena från båda dessa utredningar ligger till grund för regeringens proposition (1985/86:98) ”om invandrarpolitiken”. I denna genomgång fokuseras främst den förstnämnda utredningens huvudbetänkande ”Invandrar- och minoritetspolitiken” (SOU 1984:58). Inom utbildningspolitiken, relaterad till invandrar- och minoritetspolitiken, var det främst inom ramen för Språk- och kulturarvsutredningen som utvärderingen skedde.
1987 tillsattes dessutom en parlamentariskt sammansatt kommission mot rasism och främlingsfientlighet med uppdraget att pröva vilka ytterligare åtgärder som kunde vidtas för att bekämpa rasism och främlingsfientlighet samt ge förslag på hur man kunde stimulera sådana åtgärder (Dir. 1987:40, i SOU 1989:13, s. 142).
Invandrarpolitiska kommittén tillsattes 1980 med uppdraget göra en översyn av principerna för både invandrings- och invandrarpolitiken (Dir.
1980:48 i SOU 1982:49). De tidigare fastslagna riktlinjerna för invandrar- och minoritetspolitiken skulle vara fortsatt vägledande, men man pekade i direktivet på att det kunde vara nödvändigt att i vissa fall precisera målen så att innebörden blev mer tydlig: ”Det gäller bl.a. förhållandet mellan samhällets strävanden i riktning mot social och ekonomisk jämlikhet å den ena sidan och de etniska minoriteternas rättigheter att behålla och utveckla ett eget kulturarv å den andra” (a.a., s. 315). Statsrådet Andersson anförde att det fanns ett behov av en sådan avvägning – inte minst inom utbildningsområdet. Vidare betonade man i direktivet att det krävdes en precisering av valfrihetsmålet:
Valfrihetsmålets syfte är att ge alla människor i Sverige som vill tillhöra en etnisk eller språklig minoritet möjlighet till kulturell identitet och till att behålla och utveckla sitt språk och kulturarv. De etniska minoriteternas rättigheter är inskrivna i regeringsformen. Valfrihetsmålet får dock inte tolkas som ett godtagande av sådana värderingar som starkt avviker från den grundsyn som kommer till uttryck i vår lagstiftning rörande t.ex. jämställdhet mellan kvinnor och män eller barns rättigheter (a.a., ss. 315-316).
Efter regeringsskiftet 1982 fick kommittén ett tilläggsdirektiv som till största delen var i överensstämmelse med det första. Även statsrådet Gradin menade till exempel att valfrihetsmålet måste förtydligas och anförde följande motivering:
Dess [valfrihetsmålets] egentliga innebörd är att det endast är den enskilde som kan avgöra i vilken utsträckning han vill uppgå i en annan kulturell identitet eller inte.
Valfrihetsmålet har emellertid kommit att tolkas som ett godtagande av värderingar som starkt avviker från den grundsyn i skilda frågor som kommer till uttryck i svensk lagstiftning. Det är därför nödvändigt att klarare uttrycka det svenska samhällets grundsyn i olika värderingsfrågor (Dir. 1983:39 i SOU 1984:58, s. 368).
I tilläggsdirektiven uppmanades kommittén att även analysera minoritets-begreppet med hänsyn till situationen för olika grupper i det svenska samhället samt att överväga ett nytt statligt stöd för minoritetspolitiska insatser med syfte att ge invandrar- och minoritetsgrupper möjligheter att behålla och utveckla sitt nationella arv i Sverige (a.a., s. 369). Däremot skulle Invandrarpolitiska kommittén inte föreslå åtgärder för ungdomsskolans del, eftersom Språk- och kulturarvsutredningen, som arbetade parallellt, hade detta uppdrag. Kommittén hade också att utreda frågan om eventuell registrering av språklig eller etnisk tillhörighet.
Uppdraget som Diskrimineringsutredningen fick var att ”utarbeta ett samlat program för att motverka fördomar och diskriminering i fråga om invandrare och etniska minoriteter i Sverige” (Dir. 1978:78, i SOU 1984:55, s. 269) utifrån en kartläggning av de aktuella problemens bakgrund, karaktär och omfattning samt en undersökning av de rättsregler som berörde invandrarna.
Dokumenten
De dokument som jag särskilt studerat avseende invandrar- och utbildnings-politiken under utvärderingsfasen framgår av tabell 7.2.
Tabell 7. 2 Studerade dokument avseende utvärderingsfasen
Betänkanden Propositioner
Olika ursprung. Gemenskap i Sverige.
Utbildning för språklig och kulturell mångfald. Huvudbetänkande av Språk- och kulturarvsutredningen (SOU 1983:57).
I rätt riktning. Etniska relationer i Sverige.
Slutbetänkande av diskriminerings-utredningen (SOU 1984:55).
Invandrar- och minoritetspolitiken.
Slutbetänkande av invandrarpolitiska kommittén (SOU 1984:58).
Regeringens budgetproposition 1985, bilaga 10 (Prop. 1984/85:100).
Regeringens proposition om invandrar-politiken (Prop. 1985/86:98).