Förslag:
Erfarenhet som är av relevans för arbete med konsulärt bistånd bör särskilt beaktas när UD utser honorärkonsuler i länder, där antalet svenska turister och bosatta är stort. Såväl honorär-konsulerna som deras personal bör få utbildning i konsulära frågor genom i första hand lokala eller regionala kurser.
10.1 Inledning.
I många av de länder dit stora grupper av svenskar reser, är turismen framför allt koncentrerad till orter utanför huvud-städerna. Även bosatta svenskar finns ofta utanför huvudhuvud-städerna.
På dessa orter spelar honorärkonsulaten en mycket viktig roll som de första som kommer i kontakt med biståndssökande svenskar.
Deras uppgift är att ta emot och vidarebefordra biståndsansök-ningar till utlandsmyndigheten. Men de ger också viktiga upp-lysningar till biståndssökande och lugnar och tröstar oroliga resenärer. Som bosatta på orten har de i allmänhet ett väl uppbyggt kontaktnät med sjukvård, polis, kyrka etc. som är till stor nytta när det gäller att bistå nödställda svenskar som turistar eller bor på orten.
10.2 Inrättande av honorärkonsulat
Sverige har f.n. (maj 2001) 398 honorärkonsuler i 131 länder. UD beslutar om inrättande av honorärkonsulat och om utnämning av honorärkonsuler efter förslag av en ambassad eller ett karriär-konsulat och efter samråd med svenska myndigheter, företag, organisationer m.fl. som kan ha intressen i det aktuella området.
En förutsättning för att ett honorärkonsulat ska kunna upprättas är att det inte möter något hinder från den mottagande staten.
Honorärkonsulaten är underställda närmaste ambassad eller karriärkonsulat i verksamhetslandet. Om det inte finns någon ambassad eller något karriärkonsulat i verksamhetslandet kan det vara underställt en svensk utlandsmyndighet i ett annat land. En honorärkonsul är Sveriges officiella företrädare hos de lokala myndigheterna inom sitt verksamhetsområde. Om konsuln behöver kontakta en centralmyndighet eller en myndighet utanför det egna distriktet sker detta normalt genom den överordnade myndigheten såvida inte verksamhetslandet godkänt direkt kommunikation med honorärkonsulatet.
10.3 Hur utses honorärkonsulerna?
Valet av konsulskandidat sker med utgångspunkt från den inriktning som den överordnade myndigheten anser att konsulatet bör ha. De personer som kommer i fråga är som regel väl etablerade och har goda relationer med lokala myndigheter, näringsliv och kulturinstitutioner. Medborgarskapet saknar i princip betydelse, men som regel anses det vara en fördel om konsuln är medborgare i verksamhetslandet. Det förekommer också att utflyttade svenskar är honorärkonsuler. Innan konsuln kan påbörja sitt uppdrag måste han eller hon få ett formellt godkännande av landets regering, s.k. exekvatur.
En honorär konsul utses för en period på fyra år. Förordnandet kan förlängas i fyraårsperioder till dess konsuln fyllt 65 år. Om det finns särskilda skäl kan det förlängas med ytterligare två år i taget.
Bara i undantagsfall ges förlängning efter det att konsuln fyllt 70 år. En honorärkonsul kan entledigas från sitt uppdrag om det är påkallat med hänsyn till Sveriges bästa eller av något annat skäl.
10.4 En honorärkonsuls uppgifter
UD har utfärdat föreskrifter för honorärkonsulaten och honorär-konsulerna (UF 1994:25). Det finns också en särskild handbok med allmänna råd för honororärkonsulerna. Handboken är översatt till engelska, franska och spanska.
Honorärkonsulaten har flera olika uppgifter. Till stor del handlar det om att fungera som brevlåda för den överordnade
SOU 2001:70 Honorärkonsulaten
173
myndigheten genom att ta emot och förmedla ansökningar om ekonomiskt bistånd och pass m.m.
Hjälp till självhjälp
Honorärkonsulerna har också en viktig rådgivande funktion och kan genom sin lokalkännedom bistå enskilda – och juridiska personer - med råd och upplysningar om hur de på egen hand kan lösa sina problem i verksamhetslandet. Konsulaten kan lämna
”hjälp till självhjälp” t.ex. med överföring av pengar. Om det inte räcker med hjälp till självhjälp får konsulatet även i vissa fall ge aktiv hjälp, t.ex. när den hjälpsökande har reseförsäkring. Då kan konsulatet förmedla en skadeanmälan till försäkringsorganisa-tionerna SOS–International eller Euro–Alarm i Köpenhamn.
Tillfälligt ekonomiskt bistånd
Om den enskilde saknar alla möjligheter att klara upp sin situation på egen hand, kan konsuln lämna tillfälligt ekonomiskt bistånd.
Sådant bistånd får bara lämnas efter beslut av den överordnade myndigheten.
Bistånd i brottmål
I honorärkonsulatens uppdrag ingår också att ge bistånd i brottmål. Om ett honorärkonsulat får veta ett en svensk medborgare, flykting eller statslös med uppehållstillstånd i Sverige blivit gripen eller utsatt för ett våldsbrott i distriktet, måste konsulatet omedelbart informera den överordnade myndigheten. I brådskande ärenden ska även UD informeras direkt. Det bistånd som ska lämnas den som är frihetsberövad beror på omständigheterna. Det kan bli fråga om att besöka den frihetsberövade i fängelset eller häktet, att hjälpa till med att hitta en lämplig försvarare eller tolk m.m. Konsulatet kan också bistå ett brottsoffer med råd och stöd.
Bistånd vid dödsfall m.m.
När en svensk medborgare avlidit ska konsulatet informera den överordnade myndigheten. Det kan också bli fråga om att skaffa fram dödsbevis eller att ordna med en hemtransport till Sverige.
Konsulatet ska också informera den överordnade myndigheten när en svensk ärver egendom inom distriktet eller när en avliden svensk lämnar efter sig egendom som inte tas om hand på ett tillfredsställande sätt.
Övriga uppgifter
Konsulaten kan också bistå med att efterforska försvunna svenskar.
De ska vidare rapportera om smittsamma sjukdomar eller svårare olyckor som inträffat i verksamhetsområdet där svenskar kan vara inblandade.
Honorärkonsuln ska också bistå svenska affärsmän och industrimän som besöker distriktet genom att förmedla lämpliga kontakter med myndigheter och företag och orientera om lokala marknadsförhållanden. Konsuln bör lämna information om Sverige och svenska förhållanden genom att svara på frågor och tillhanda-hålla informationsmaterial. En honorärkonsul kan också ha vissa notariella uppgifter.
10.5 Ersättning till honorärkonsulerna
En honorärkonsul är inte avlönad av svenska staten. Konsuln kan dock få viss ersättning för utgifter som uppkommer i heten, t.ex. kostnader för telefonsamtal, porto m.m. Om verksam-heten är omfattande kan konsuln också få ersättning för lön till biträde vid konsulatet och hyra av kanslilokalerna, s.k. kontors-kostnadsbidrag.
10.6 Överväganden
I vissa länder har honorärkonsulaten en mycket viktig uppgift när det gäller att ta emot ansökningar om ekonomiskt bistånd och framför allt att ge råd och hjälp till självhjälp. Det gäller bl.a. i länder som Grekland och Spanien, där antalet bosatta svenskar är
SOU 2001:70 Honorärkonsulaten
175
mycket stort och turismen omfattande. I andra länder som t.ex.
Australien, Brasilien och Kanada är honorärkonsulaten viktiga inte minst med tanke på de långa avstånden.
Honorärkonsuler kan ha mycket skiftande yrkesmässig bak-grund. Många är affärsmän eller advokater. På stora turistorter kan det vara en fördel att rekrytera personer med erfarenhet och vana att ta hand om de problem som resenärer får. Erfarenheter som kan ha relevans för konsulärt biståndsarbete kan t.ex. vara kunskaper på vårdområdet eller erfarenhet från socialt arbete eller reseledarverk-samhet. En ökad rekrytering av personer med sådan yrkesmässig bakgrund skulle också öka möjligheterna att rekrytera flera kvinnor som honorärkonsuler vilket i sig är önskvärt ur jämställdhetssynpunkt .
Honorärkonsulerna är oftast män medan den personal som arbetar med de konsulära ärendena på honorärkonsulaten som regel är kvinnor. Det är viktigt att både honorärkonsulerna och deras personal får utbildning i konsulära frågor, både för att höja kompetensen och som en uppmuntran till personalen.
I flera länder arrangerar ambassaderna regelbundet konferenser för honorärkonsulerna för att informera om det svenska samhället, svenska exportintressen, svenskt närings- och kulturliv m.m. Det förekommer också att personalen vid honorärkonsulaten bjuds in.
10.7 Kommitténs förslag
1. UD och utlandsmyndigheterna bör vid utnämningen av honorärkonsuler även beakta intresse för och fallenhet för arbete med konsulärt bistånd. Det gäller särskilt i länder där det finns många svenska turister och fast bosatta svenskar.
2. I de länder, där de konsulära biståndsärendena är många, bör utlandsmyndigheterna arrangera lokala eller regionala kurser i konsulära frågor, där såväl honorärkonsulerna som den personal som arbetar på honorärkonsulaten får tillfälle att delta.
3. När utlandsmyndigheterna arrangerar lokala konsulskonferen-ser bör alltid de konsulära biståndsfrågorna tas upp.
4. Honorärkonsulerna och personalen vid honorärkonsulaten bör i högre utsträckning än hittills beredas möjligheter att delta i UD:s konsulära kurser.