Bland de intervjuade finns varierande uppfattningar om orsaker till behov av särskilt stöd i matematik. Alla informanter beskriver en kombination av flera orsaksförklaringar som det mest troliga när det gäller matematiksvårigheter. De huvudsakliga orsakerna kopplas till individen, där matematiksvårigheter ses som en brist hos eleven. Orsaker som nämns av flera informanter är allmänna inlärningssvårigheter, koncentrationssvårigheter samt lässvårigheter och svårigheter med ord och begrepp. Ytterligare en orsak som nämns av två av informanterna är minneskapaciteten.
Det förekommer även att man kopplar orsakerna till brister i undervisningen. Av svaren kan man urskilja två förklaringar som utgår från undervisningen. Det ena är en undervisning som är styrd av läroboken med få variationer och få inslag av laborativt och undersökande arbetssätt. Här är de flesta matematiklärare självkritiska när de talar om den egna undervisningen, men flertalet nämner även den tidigare undervisningen från skolår 1-6 som en stor anledning till att många elever upplever matematiken som tråkig och tappat lusten och tilltron till den egna förmågan. En anledning tror man är att många av lärarna som undervisar i de lägre åldrarna är alltför läroboksstyrda och att den tidiga undervisningen till stor del består av att eleverna sitter och arbetar enskilt i boken. Att eleverna får problem då, ser man inte som alls konstigt. Två av informanterna talar om betydelsen av att de lägre årskurserna i stället borde ägna betydligt mer tid åt att automatisera kunskap.
Det läggs mycket tid på uppställning och träning. Jag har jämfört olika läroböcker. För dem som har det svårt som måste sitta och jobba med detta. Det är inte så konstigt att matte är tråkigt… Eleven använder fel strategier. Det finns ingen diskussion om vilken strategi som ska användas (Matematiklärare).
En intressant paradox är att en specialpedagog i sin tur uttalar samma synpunkt angående en alltför läroboksstyrd undervisning, men här avses undervisningen på 7-9. Specialpedagogen menar att trots engagerade lärare med en ambition att nå alla elever så är matematikundervisningen styrd av ett traditionellt arbetssätt som utgår från enskilt arbete i läroboken.
Jag tycker att man arbetar alldeles för läroboksstyrt på högstadiet och har fastnat i sina beting. Man har alldeles för lite material i sin undervisning och vi vet ju om man säger att barnet rent psykologiskt barnets abstrakta tänkande inte är fullständigt klart när de kommer hit, ändå kräver vi av dem att de ska klara det och då tror jag att vi i vår undervisning trots att vi förbereder oss väl och vill dem väl, bygger hinder i deras lärande istället för möjligheter (Specialpedagog).
En annan anledning till att elever får svårigheter i matematik är att undervisningen läggs på en alltför hög nivå. Dels beroende på att eleverna inte har hunnit så långt som till motsvarande åk 7, dels är matematikämnet i sig ett abstrakt ämne som innebär att elever som inte nått den mognaden eller nivån i sin utveckling får problem. En speciallärare menar att matematiken är alltför teoretisk för en del elever.
En matematiklärare menar att historiskt sett har det alltid funnits elever som inte når målen oavsett läroplan. Kunskapsmålen är inte anpassade efter alla elever, säger matematikläraren. Både specialpedagoger och matematiklärare beskriver variationen i elevers matematikkunskaper som ett grundläggande problem i dagens undervisning på 7-9. Skolan ska utgå från barnens erfarenheter och möta dem på den nivå där de befinner sig. Samtidigt ska alla elever nå mål att uppnå.
Kunskapsmålen är inte anpassade för att alla eleverna ska klara det. De barn som har psykologiutredningar, där det abstrakta tänkandet och logiska förmågan är väldigt nedsatt. De förmår helt enkelt inte (Specialpedagog).
En annan anledning kan vara att eleverna saknar ord och begrepp. Om man inte har begreppen, går det inte att förstå det abstrakta menar en speciallärare. Taluppfattning och förståelse för talens inbördes förhållande till varandra är det område inom matematiken som alla informanter nämner som ett centralt problem. Vidare nämns problemlösning och beräkning i flera steg. Svårigheter med att verklighetsanknyta matematiken är ytterligare ett problem.
Båda specialpedagogerna menar att matematiksvårigheter är mycket svårare att definiera än läs- och skrivsvårigheter. De elever som specialpedagogen möter i enskild matematikundervisning är elever med stora inlärningssvårigheter, och en komplicerad bild om man ser på orsaksförhållande till att de har matematiksvårigheter. Det är många faktorer som samverkar. Vidare nämns strukturella och socioemotionella faktorer som förklaring till elevers misslyckande i matematik.
Kunskapsluckor hos de barnen som har missat mycket i skolan, hög frånvaro, familjehems placerade barn (Specialpedagog).
En viktig faktor som påverkar lärandet är motivationen. Flera matematiklärare talar om elevers motivation och vikten av lärarens förmåga att uppmuntra och bekräfta eleverna. Genom att läraren visar att man bryr sig om eleven, så når man de flesta elever. Det är viktigt
att sitta ner hos eleven och sätta sig in i elevens problem och förstå vad eleven förstår. Flera menar att många elever i svårigheter saknar motivation eller helt enkelt inte orkar koncentrera sig.
Känslan av delaktighet i sin kunskapsutveckling är en viktig förutsättning för ökad tilltro till den egna förmågan. En matematiklärare pekar på vikten av att eleverna uppmärksammas i sin kunskapsutveckling. Eleverna måste bli medvetna om vad de klarar av och vad de inte klarar av, tidigare än idag. En anledning till att elever lämnar skolan utan betyg i matematik, menar han, är att eleven vaknar för sent. Med rätt inställning skulle betydligt fler klara det. Här anser läraren att IUP kan vara ett bra verktyg för att göra eleverna delaktiga i sitt lärande.