I min pilotstudie genomförde jag en intervju med en specialpedagog, i en närliggande kommun. Avsikten med pilotstudien var dels att kontrollera om frågorna gav svar på frågeställningarna som anges i syftet för att nå en så god validitet som möjligt, dels att träna mig i intervjuteknik. Jag fick också möjlighet att prova inspelningstekniken och kontrollera tidsåtgången vid intervjutillfället och vid transkriberingen av intervjuerna. Jag skrev ut både intervjufrågor och svar vilket innebar att jag också skrev ut mina egna ord. Det var nyttigt eftersom jag då hade möjlighet att finslipa min intervjuteknik inför kommande intervjuer.
Undersökningen bestod av kvalitativa intervjuer, i enlighet med den fenomenografiska metoden. Intervjuerna utgick från en frågeguide med fyra övergripande temafrågor. Runt dessa frågor fördes en diskussion om hur man på skolorna arbetar kring elever i matematiksvårigheter. Frågeguiden som användes är formulerad med utgångspunkt i de frågeställningar som hör till syftet. Intervjun inleddes med frågor om utbildning och antalet yrkesverksamma år.
Jag valde att ta den första kontakten med mina informanter per telefon där jag förhörde mig om intresse för medverkan hos var och en. En kort information om undersökningens syfte och utförande gavs, samt en tid för intervjun bokades. Vid denna kontakt angavs även min ambition att intervjua samtliga av kommunens matematiklärare och specialpedagoger/speciallärare som är delaktiga i arbetet kring elever i behov av särskilt stöd i matematik. Denna första telefonkontakt följdes upp genom att jag skickade ett informationsbrev (Bilaga 1). Tillsammans med informationsbrevet presenterades frågeguiden som en förberedelse inför intervjun. Samtliga tio informanter som jag kontaktade var villiga att ställa upp på en intervju. En av de bokade intervjuerna ställdes in på grund av sjukdom. Dock kände jag att de intervjuer som fanns var tillräckligt, varför ny tid för ytterligare en intervju inte bokades. Vid samtliga intervjutillfällen blev jag väl mottagen och upplevde intresse för de frågor som vi utgick ifrån. Intervjuerna varade cirka en timme och genomfördes på informanternas arbetsplatser i lugn miljö.
5.7 Bearbetning
Samtliga intervjuer spelades in med diktafon. Att spela in ett samtal är ett sätt att stärka trovärdigheten genom att förfaringssättet gör det möjligt att gå tillbaka till materialet och avlyssna det ytterligare. Bearbetningen av intervjuerna inleddes med att de överfördes till datorn. Därefter lyssnades samtliga intervjuer igenom. För att inte transkriberingen skulle kännas för tung, skrev jag ut intervjuerna allt eftersom de blev utförda. Utskriften av en intervju är redskapet för tolkningen av det som framkom vid intervjun. Genom utskriften struktureras intervjusamtalen till en form som lämpar sig för analys (Kvale, 1997). Eftersom jag ville ha en så bred analys som möjligt, transkriberades varje intervju i sin helhet vilket medförde talspråksåtergivning.
Kvale (1997) beskriver fem metoder för intervjuanalys: meningskategorisering, meningskoncentrering, meningsstrukturering, meningstolkning och ad hoc-metoden. Jag har använt metoden meningskoncentrering vid bearbetning av mina intervjutexter. Meningskoncentrering innebär att intervjun sammanställts mer koncist i olika teman utifrån syfte och frågeställningar. Genom koncentrering reducerades allt material och på så sätt skapades struktur i materialet. Dessa teman har slutligen organiserats i relation till varandra på ett sådant sätt att olika mönster har synliggjorts.
5.8 Tillförlitlighetsaspekt
Generaliserbarhet: Syftet med undersökningen är att erhålla kunskap om utformning av specialpedagogiskt stöd i matematik. Jag har tillfrågat specialpedagoger, speciallärare och matematiklärare som undervisar elever i matematiksvårigheter på 7-9 i en liten kommun. Undersökningen behandlar en viss kommun och det är inte min avsikt att göra anspråk på generaliserbarhet till andra kommuner. Dock är inte generaliserbarhet och representativitet det huvudsakliga syftet i kvalitativa studier (Holme & Solvang, 1997). Redovisningen av en kvalitativ studies giltighet, tillförlitlighet och generaliserbarhet handlar om att ge läsaren en förutsättning att bedöma kvaliteten och avgöra i vilken utsträckning undersökningens resultatet kan tillämpas även i andra liknande situationer. Likväl måste den kvalitativa forskaren naturligtvis vara saklig och tillförlitlig (Wideberg, 2002).
Reliabilitet: Reliabiliteten bestäms av hur undersökningen utförts och hur noggrann bearbetning som gjorts av information som kommit fram. Att skriva ut intervjuer betyder att översätta en muntlig kommunikation till en skriftlig. En tolkning av andra människors upplevelser innebär en risk, för att den egna bakgrunden kan påverka tolkningen av resultatet. Feltolkning av frågor och svar kan också bero på att forskaren vill dra fler slutsatser än vad som var planerat från början (Kvale, 1997). Mot bakgrund av detta spelade jag in intervjuerna på diktafon. Därefter skrev jag ut varje intervju i sin helhet. Avslutningsvis jämfördes mina anteckningar med det inspelade materialet. De intervjuade pedagogerna erbjöds att läsa den transkriberade intervjun, som ett sätt att kontrollera reliabiliteten, tillförlitligheten. Dock avböjde de min förfrågan, men ville gärna ta del av det färdiga arbetet. För att minimera risken för feltolkning hade jag sett det som värdefullt om informanterna haft tid att läsa utskriften. En annan felkälla kan vara dagsformen hos både intervjuaren och den intervjuade,
vilket kan påverka reliabiliteten. Intervjuarens förberedelse och kompetens har stor betydelse. Intervjuaren måste hela tiden vara observant på kroppsspråk, lyhörd och kunna lyssna på vad som sägs ”mellan raderna” (Holme & Solvang, 1997). För att stärka reliabiliteten planerades tid efter intervjuerna för att anteckna aktuella reflektioner för att på sätt möjliggöra en tillförlitlig tolkning av materialet (Patel & Davidson, 1991).
Validitet: Validitet betyder giltighet eller relevans. Validiteten beror på hur väl mina intervjuer undersöker det som jag tänkt undersöka utifrån syfte och frågeställningar. Validiteten beror även på min förmåga att förstå informanternas svar och resonemang. Intervjuerna bestod av öppna frågor där informanten med egna ord berättade om sina erfarenheter. Den största utmaningen var att bestämma relevanta följdfrågor i förhållande till syfte och frågeställningar. Det är viktigt för validiteten att vara medveten om risken att fokus på olika faktorer kan ge olika resultat i en undersökning. Jag har försökt öka tillförlitligheten genom att vara noggrann i mitt tillvägagångssätt. En pilotstudie gjordes i syfte att prova intervjufrågor i förhållande till syfte och frågeställningar.
Styrkan i den kvalitativa intervjun är den närhet som skapas mellan intervjuare och den intervjuade, vilket möjliggör en helhetsbild i relation till frågeställningen. Ur validitetssynpunkt är det betydelsefullt att skapa en förtroendefull relation till informanten för att få ärliga svar, men samtidigt vara medveten om olika felkällor (Stukat, 2005). Att tydliggöra syftet för informanterna såg jag därmed som särskilt viktigt. Min intention var att försöka förstå hur de ser på matematiksvårigheter, inte att bedöma enskilda specialpedagoger, speciallärare och matematiklärare som ingår i undersökningen. I stället fokuserade jag på de villkor som finns och som de kommer till uttryck i de praktiska verksamheterna genom respektive informanter. Specialpedagogerna och lärarna ses framför allt som företrädare för den verksamhet de ingår i (Holme & Solvang, 1997).
Som ett första steg i undersökningen kontaktades rektorerna på respektive skola via e-post, med en kort information om undersökningen, och ombads att välja namnge tänkbara intervjupersoner, specialpedagoger och matematiklärare. Detta tillvägagångssätt kan ha inneburit att de utvalda personerna har ansetts vara goda representanter för sin verksamhet och därmed ge en bättre bild av skolans arbete med elever i matematiksvårigheter än vad som är fallet.
En fördel med kvalitativ metod är flexibiliteten. Planering och upplägg kan vidareutvecklas under studiens gång (Holme & Solvang, 1997). Å andra sidan kan det vara en nackdel att under undersökningsfasen ändra i planeringen, eftersom det innebär att man utgår från olika slags information. Holme & Solvang menar att den växelverkan som finns mellan forskare och undersökningsgrupp är styrkan i den kvalitativa forskningsprocessen. Eftersom frågorna var relativt öppna till sin karaktär kom innehållet i svaren att fokusera på det som den intervjuade ansåg väsentligt inom de olika frågeområdena. Detta gjorde att intervjuerna kom att variera och utvecklas över tid, även om den grundläggande frågeguiden fanns kvar.
5.9 Etik
Etiska frågor och ställningstaganden gäller under hela forskningsprocessen. För att skydda informanterna i min undersökning har jag strävat efter att följa de etiska principer som Stukat (2005) beskriver angående informations-, samtycke-, konfidentialitets- och nyttjandekrav. Data som samlas in via intervjuer, bygger på frivilligt deltagande. Informationskravet innebär att forskaren informerar deltagarna om undersökningens syfte med en precisering av vad medverkan innebär. Deltagarna har även informerats om att det är frivilligt att medverka, att man har rätt att avstå samt att deltagaren ska kunna avbryta utan negativa följder. De intervjuade specialpedagogerna och matematiklärarna har i analysen och vid redovisningen av insamlat material avidentifierats och anonymiserats. Vidare har insamlat material förvarats i kassaskåp (Kvale, 1997; Olsson & Sörensen, 2007).
6 Resultat
Jag har intervjuat två specialpedagoger, tre speciallärare och fyra matematiklärare. Resultatet av intervjuerna har bearbetats med utgångspunkt från undersökningens syfte och frågeställningar. I min redovisning presenteras ett urval av den information som jag fått ta del av vid mina intervjuer. Resultatet presenteras i rubriker, efter tema som har framkommit vid mina intervjuer. Presentation sker i löpande text med inslag av citat från de intervjuade.
Resultatet bygger på intervjuer från tre 7-9 skolor i samma kommun. Jag väljer att benämna informanterna efter den yrkesroll som de har på respektive skola för att värna konfidentialiteten för den enskilde informanten. Vissa citat har jag i enlighet med Kvale (1997) språkligt förändrat något för att öka läsbarheten, dock har jag därmed inte ändrat innebörden.