Hur förhåller sig Sverige till dessa krav?

Det är mot bakgrund av allmänhetens intresse att ta del av domstolens beslut och avgöranden som huvudregeln enligt svensk rätt är att beslut av domstol utgör offentliga handlingar som var och en skall ha möjlighet att ta del av.²⁷⁷ Offentlighetsprincipen skall säkerställa att såväl enskilda individer, som allmänheten i stort, har en möjlighet att ta del av domstolens

ställningstaganden i olika frågor. Offentlighetsprincipen möjliggör likaså för att

likabehandlingsprincipen skall kunna upprätthållas. Genom att ta del av tidigare beslut kan man kontrollera att domstolen inte behandlar lika fall olika. Därigenom blir rättsprocessen rättvis, eftersom detta bidrar till att såväl förutsebarhet som rättssäkerhet uppnås.

Till skillnad från vad som var fallet i Pretto m.fl föregås avslagsbeslut på begäran av

förhandsavgörande, då prövningstillstånd inte meddelas, inte av någon offentlig förhandling. Det innebär att om dessa beslut inte hålls tillgängliga för allmänheten har allmänheten inte fått någon möjlighet till insyn i den dömande maktens verksamhet, vilket utgör ett brott mot artikel 6 EKMR. Emellertid är det ostridigt att dessa beslut enligt svensk rätt är att se som offentliga handlingar, vilka allmänheten som utgångspunkt har rätt att ta del av.278 Det är inte detta utan hur besluten tillhandahålls och den praktiska möjligheten att ta del av besluten som ifrågasätts inom ramen för denna uppsats. Även om dessa beslut finns tillgängliga vid HD och HFD saknas möjlighet att söka efter dessa i domstolens datahanteringssystem Vera, eftersom det inte finns någon rutin eller skyldighet att ange att det i ett mål förekommit en fråga eller

275 Pretto m.fl. mot Italien, ansökan nr 7984/77, dom av den 8 december 1983, p. 22.

276 O’Boyle & Warbrick, Law of the European Convention on Human Rights s. 439.

277 Jfr. 2 kap TF.

framställts ett yrkande om begäran av förhandsavgörande.²⁷⁹ Arkivet vid HFD menade att den enda möjligheten att ta del av avslagsbeslut vid begäran av förhandsbesked då

prövningstillstånd inte har meddelats är att bläddra i domstolens domsböcker.280 Därvid hade en sekretessbedömning avseende varje enskild handling behövt vidtas.281 Även vid HD torde det, för att få tag i dessa beslut, vara nödvändigt att söka efter besluten ”för hand”,282 vid en sådan sökning hade dock inte fråga om sekretessprövning aktualiserats i samma utsträckning som vid HFD.²⁸³ Detta system innebär att det vore oerhört tidskrävande att leta fram nämnda beslut. Få människor har möjlighet att gå igenom de högsta instansernas arkiv för att bilda sig en uppfattning om hur dessa motiverar beslut att inte inhämta förhandsavgörande. Eftersom det i stort sett saknas en möjlighet till kontroll av domstolarnas agerande i relevant avseende, är det svårt för Sverige att tillgodose de krav på förutsebarhet och rättssäkerhet som enskilda har rätt till. Då motiveringsskyldigheten enligt förhandsavgörandelagen diskuterades i lagrådsremissen uttalades det att:

”Avsaknaden av en redovisning av domstolarnas ställningstaganden har också lett bl.a. till att kommissionen ifrågasatt om de högsta domstolsinstanserna iakttar skyldigheten att inhämta förhandsavgörande. Det finns, som regeringen ser det, ett särskilt behov av att rättens bedömning redovisas öppet i de situationer där den prövar de av EG-domstolen fastslagna undantagen från skyldigheten att inhämta förhandsavgörande. Det talar för att man, såsom föreslås i promemorian, inför regler som ålägger domstolarna att redovisa sitt ställningstagande i frågan om inhämtande av förhandsavgörande från EG-domstolen, också i de fall domstolen bedömer att förhandsavgörande inte skall inhämtas, och att det därvid också lämnas en motivering till ställningstagandet.”284

Stadgandet är oerhört intressant, om det i dessa sammanhang finns ett särskilt behov av att de högsta instanserna öppet redovisar skälen till att inte begära förhandsavgörande, borde det då inte också finnas en poäng i att hålla dessa beslut tillgängliga för allmänheten? Hur skall

279 Mailkonversation med Komujärvi Unto, kanslichef vid Högsta domstolen, samt Fagerberg Linnea, administrativ jurist vid Högsta förvaltningsdomstolen.

280 Bortsett från det fall man kan ange ett konkret målnummer.

281 Mailkonversation med Fagerberg Linnea, administrativ jurist vid Högsta förvaltningsdomstolen.

282 Mailkonversation med Komujärvi Unto, kanslichef vid Högsta domstolen.

283 Enligt arkivet vid HD beror behovet av sekretessprövning av vad för typ av mål det rör sig om och vad som förekommit i målet.

kommissionen kunna kontrollera att Sverige lever upp till sina skyldigheter om den i praktiken, nästintill, inte har någon möjlighet att ta del av besluten?

7.5 Sammanfattande kommentar

Innebörden av de krav som kan uppställas på medlemsstaterna i förhållande till enskildas rätt till handlingar är inte uttryckligt reglerat på EU-nivå, vilket antagligen beror på att denna rättighet inte har någon enhetlig tradition i medlemsländerna. Rättigheten tryggas dock i artikel 47 EU:s stadga och torde ha samma innebörd som artikel 6 EKMR. Vad artikel 6 EKMR innebär i sammanhanget tycks variera från fall till fall – men det som i vart fall kan sägas är att de finns ett krav på att domstolens beslutfattande på något sätt skall kunna

granskas av allmänheten. En ordning som innebär att handlingarna endast finns tillgänglig hos domstolen, vilket i Sverige är fallet med avslagsbeslut på begäran av förhandsavgörande, kan vara förenligt med dessa krav. I vart fall om beslutsfattandet föregåtts av en offentlig

förhandling.²⁸⁵ Eftersom HD och HFD inte fattar dessa beslut vid en offentlig förhandling är det osäkert hur Europadomstolen och/eller EU-domstolen skulle bedöma de svenska

domstolarnas hantering av dessa beslut.

Sveriges hantering av besluten innebär i praktiken att både enskildas och allmänhetens möjlighet till domstolskontroll eftersätts. Kommissionens kritik i att det måste gå att

kontrollera om Sverige beaktar sina skyldigheter att inhämta förhandsavgörande medförde att Sverige införde en motiveringsskyldighet vid avslagsbeslut på begäran av förhandsavgörande. Om Sverige nu fullgör sin motiveringsskyldighet borde det väl efter kommissionens kritik finnas stora incitament för Sverige att också hålla besluten tillgängliga för allmänheten? Som det ser ut nu finns det möjlighet för den enskilde individen, som ofta saknar kunskap om rätt, att i det aktuella fallet kontrollera domstolens ställningstaganden i förhållande till EU-rätten. För kommissionen och allmänheten i stort saknas i praktiken denna möjlighet. Detta innebär dels att det är svårt att veta hur de högsta instanserna förhåller sig till sina

skyldigheter enligt artikel 267 FEUF, dels att det blir omöjligt att veta om domstolen agerar rättvist. Jag anser att domstolens verksamhet måste kunna kontrolleras. Rättsskipningen måste

”be seen to be done”.