7.2. FORTSATT FORSKNING
7.2.3. Hur hanteras redovisning av kundrelaterade kostnader i företag?
Uppsatsens syfte har varit att föreslå modeller för hur kunders inverkan på företagets kostnader kan synliggöras i den interna redovisningen. Bakgrunden till detta är att litteraturen kring redovisning och kalkylering har dominerats av ett tankesätt som byggt på att produkten varit det viktigaste objektet att analysera. Det empiriska mate-
rialet har i studien begränsats till att illustrera resultaten med data från en ABC-studie. Motivet till det begränsade inslaget av empiriskt material, som redovisats i 2.2, är att en utgångspunkt bör tas i litteraturen som har behandlat produkternas hantering i redo- visningen. Detta både för att kunna använda en sammanhållen begreppsapparat i dis- kussioner om redovisningen, oavsett objekt, och för att kunna överföra kunskap från produktredovisning till kundorienterad redovisning. Detta kräver en granskning av vad som skiljer kund åt från produkt, och vad som påverkas om de båda utgör kostnadsbä- rare i redovisningen, vilket har gjorts i uppsatsen.
I och med resultaten från uppsatsen finns nu en referensram som kan jämföras med hur företag hanterar de problem som har diskuterats i uppsatsen. För att ytterligare kunna utveckla de föreslagna modellerna torde det vara lämpligt att undersöka hur redovis- ningssystem är uppbyggda i företag som säger sig följa upp kundrelaterade kostnader.
LITTERATURFÖRTECKNING
Alvesson, M. & Sköldberg, K. (1994). Tolkning och reflektion: Vetenskapsfilosofi och
vetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur.
Andersson, G. (1991). Kalkyler som beslutsunderlag (3:e rev uppl). Lund: Studentlitteratur.
Anthony, R. N. & Govindarajan, V. (1995). Management control systems (8:th ed). McGraw-Hill.
Arbnor, I. & Bjerke, B. (1994). Företagsekonomisk metodlära (2:a rev uppl). Lund: Studentlitteratur.
Ask, U. & Ax, C. (1995). Cost Management - Produktkalkylering och
ekonomistyrning under utveckling. Lund: Studentlitteratur
Ask, U. & Ax, C. (1997). Produktkalkylering i litteratur och praktik. Göteborg: BAS. Ax, C. (1997). Produktkalkylering och resurssnål produktion – en studie av företags
kalkylanpassning till Just-In-Time (JIT). Lund: Studentlitteratur.
Axelsson, B. (1996). Professionell marknadsföring. Lund: Studentlitteratur.
Bhimani, A., Datar, S. M., Foster, G. & Horngren, C. T. (1999). Management and cost
accounting. Europe: Prentice-Hall.
BjØrnenak, T. (1993). Aktivitetsbasert kalkulasjon: Teknikk, retorikk, innovasjon og
diffusjon. Bergen: Fagbokforlaget.
Bromwich, M. & Bhimani, A. (1994). Management accounting: Pathway to progress. London: CIMA.
Bruns, W. J. Jr. & McKinnon, S. M. (1992). The information mosaic. Boston, MA: Harvard Business School Press.
Buehlmann, D. M. & Ortman, R. F. (1998). ”Estimating marketing costs using activity-based cost drivers”. Journal of Cost Management, juli/augusti, 5-15
Christopher, M. (1998). Logistics and supply chain management - strategies for
improving service and reducing costs (2:nd ed). London: Financial times.
Clark, J. M. (1923). Studies in the economics of overhead costs. Illinois, IL: The University of Chicago press.
Coase, R. (1937). ”The nature of the firm”, Economica, nov, 386-405.
Cooper, R. & Yoshikawa, T. (1994). ”Inter-organizational cost management systems: The case of the Tokyo-Yokohama-Kamakura supplier chain”. International Journal of
Cooper, R., & Kaplan, R. S. (1991). ”Profit priorities from activity based costing”,
Harvard business review, maj-juni, 130-137.
Cooper, R., & Kaplan, R. S. (1998). Cost & effect - using integrated cost systems to
drive profitability and performance. Boston, MA: Harvard Business School Press.
Dahlgren, G., Olve, N.-G. & Nilsson, A. S. (1993). ”Det viktiga med ABC är inte kalkylen”. Ekonomi & Styrning, 4. 26-28.
Edvinsson, L. & Malone, M.S. (1997). Det intellektuella kapitalet. Malmö: Liber. Ericsson, D. (1999). ”Virtuell integration revolutionerar affärslogiken”. Inköp &
Logistik, 4, 70-74.
Eriksson, A-K. & Åsberg, M. (1994). Kostnadseffekter av affärsrelationer - Fallet
Gärdin & Persson AB (licentiatuppsats). Uppsala: Uppsala universitet,
Företagsekonomiska institutionen.
Ferntoft, A.. (1999). Elektronisk affärskommunikation – kontaktkostnader och
kontaktprocesser mellan kunder och leverantörer på producentmarknader
(licentiatuppsats). Linköping: Linköpings universitet: Institutionen för datavetenskap. Foster, G. & Gupta, M. (1994). ”Marketing, cost management and management accounting”. Journal of Management Accounting Research, 6. 43-77.
Foster, G. & Gupta, M. (1996). ”Costumer profitability analysis: Challenges and new directions”. Journal of cost management, 10, 5-18.
Frenckner, P. & Olve, N.-G. (1999). ”Produktkalkylering”. I L. Samuelson, (red),
Controllerhandboken (246-280). Stockholm: Sveriges Verkstadsindustrier och
Industrilitteratur.
Frenckner, P. (1986). ”Motiverat vägval vid avhandlingar i företagsekonomi”. I N.-G. Olve, och L. Samuelson, (red.), Från kostnadsräkning till ekonomisk styrning, (s 235- 257). Stockholm: Sveriges Mekanförbund.
Frenckner, P. (1986). ”Skall inkomstskatt räknas som kalkylmässig kostnad?”. I N.-G. Olve, och L. Samuelson, (red.), Från kostnadsräkning till ekonomisk styrning, (s 43- 47). Stockholm: Sveriges Mekanförbund.
Frenckner, P. (1991). ”Kommentar till ABC-kalkylen”. Ekonomi & Styrning, 1, 4-7. Frenckner, P. och Samuelson, L. A. (1984). Produktkalkyler i industrin. Västervik: Sveriges Mekanförbund.
Gadde, L.-E. & Håkansson, H. (1993). Professionellt inköp. Lund: Studentlitteratur. Gatarski, R. & Hedberg, B. (1995). Contents management, imaginary organizations
and agents as consumers [www dokument]. URL
http://www.fek.su.se/forskar/program/imorg/dok/cioac/cioac.html Gerdin, J. (1995). ABC-kalkylering. Lund: Studentlitteratur.
Goebel, D. J,. Marshall, G. W. & Locander, W. B. (1998) ”Activity-based costing: Accounting for a market orientation” Industrial marketing managent, 27, 497-510. Gouillart, F. J., & Sturdivant, F. D. (1994). ”Spend a day in the life of your costumer”.
Harvard Business Review, januari-februari, 116-127.
Gummesson, E. (1995). Relationsmarknadsföring: Från 4P till 30R. Malmö: Liber. Gummesson, E. (1996). ”Marknadsföringens ekonomistyrning”. I L. Samuelson, (red),
Controllerhandboken (566-610). Stockholm: Sveriges Verkstadsindustrier och
Industrilitteratur.
Hammarkvist, K-O., Håkansson, H. & Mattsson, L-G. (1982). Marknadsföring för
konkurrenskraft. Malmö: Liber-Hermods.
Hansen, A., Hansen, C. Ø. & Mouritsen, J. (1999). Inter-organisatorisk
∅konomistyring - om ”open book accounting”, ”target cost management” och styrning af underleverand∅rrelationer (konferenspapper). Workshop IV: Ekonomistyrning i flödesorienterad ekonomistyrning, 4-5 februari, Göteborg: Handelshögskolan Göteborg.
Hansson, S. & Nilsson, S-Å. (1999). Produktkalkylering (4:1 rev uppl). Malmö: Liber ekonomi.
Hedberg, B., Dahlgren, G., Hansson, J. & Olve, N-G. (1994). Imaginära
organisationer. Malmö: Liber ekonomi.
Howell, R. & Soucy, S. R. (1990). ”Customer profitability: As critical as product profitability”. Management Accounting, oktober, 43-47.
Håkansson, H., (red.). (1982). International marketing and purchasing of industrial
goods - An interaction approach. Chichester: John Wiley & Sons.
Hägg, I & Johanson, J.(red). (1982). Företag i nätverk. Stockholm: SNS Förlag Hägg, I. & Wiedersheim-Paul, F. (1994). Modeller som redskap – att hantera
företagsekonomiska problem. Malmö: Liber-Hermods.
Israelsen, P. (1993). Activity- versus variability-based management accounting: A
characterization and evaluation of activity-based costning, based on the variability accounting system including some reformulations of both systems. Köpenhamn: Jurist-
og ∅konomforbundets forlag, DJ∅F publishing.
Jensen, A. L. (1995). ”Användning av modeller i problemlösningsprocessen”. I P. Darmer & P. V. Freytag, (Red), Företagsekonomisk undersökningsmetodik. (sid 77- 97). Lund: Studentlitteratur.
Johanson, J. & Mattsson, L-G. (1987). ”Interorganizational relations in industrial systems: a network approach compared with the transaction-cost approach”.
Johanson, J. & Mattsson, L-G. (1992). ”Marketing investmens and market investmens in industrial networks”. I I. Hägg & E. Segelod (Eds) (209-223). Issues in empirical
investments research. Elsevier Science Publishers.
Johansson, S-E., & Samuelson, L. A. (1997). Industriell kalkylering och redovisning. Stockholm: Norstedts juridik.
Kaplan, A. (1964) The conduct of inquiry: Methodology for behavioral science. Scranton, PA: Chandler publishing company.
Kaplan, R. S. & Norton, D. (1996). The balanced scorecard: translating strategy into
action. Boston: Harvard Business School Press.
Kaplan, R. S. (1984). ”The role for empirical research in management accounting”
Accounting, Organizations and Society, 11, 429-452.
Kaplan, R. S. (1989a). Kanthal A, (Fallstudie 190002). Harvard Business School Publishing.
Kaplan, R. S. (1989b). Kanthal B, (Fallstudie 190003). Harvard Business School Publishing.
Kaplan, R.S. & Johnson, T.H. (1987). Relevance Lost: The rise and fall of
management accounting. Massachusetts (MA): Harvard Business School Press.
Kotler, Philip (1997). Marketing management: Analysis, planning, implementation
and control. New Jersey (NJ): Prentice Hall.
Lamming, R (1993). Beyond partnership. Hertfordshire: Prentice Hall. Langborg, T. (1999). ”Informationsteknologi och ekonomidatasystem”. I L. Samuelson, (red), Controllerhandboken (475-509). Stockholm: Sveriges Verkstadsindustrier och Industrilitteratur.
Madsen, V. (1969). Redovisningens roll i 70-talets styrsystem (2:a rev uppl)(U. Månsson övers). Bonniers.
Madsen, V. (1978). Budgetering, (S. Asztély övers). Lund: Studentlitteratur.
Magnusson, Å. & Forsberg, M. (1984). Utveckling av ekonomisystem enligt RP: En
introduktion. Stockholm: Mekanförbundets förlag.
Magnusson, Å. & Wahlgren, H. (1995). Utveckling av ekonomisystem enligt RP: En
introduktion (3:e rev uppl). Stockholm: Mekanförbundets förlag.
Magnusson, Å. (1990). Utveckling av ekonomisystem enligt RP: En introduktion (2:a rev uppl). Stockholm: Mekanförbundets förlag.
Mekanförbundet, (1975). Redovisningsplan – En föreställningsram för redovisningens
Moriarty, R. T., Rangan, V. K., Ross, E. B. & Shapiro, B. P. (1987). ”Manage customers for profits (not just sales)” Harvard Business Review, sep-okt, 101-108. Myer, R. (1989). ”Suppliers - Manage your customers” Harvard Business Review nov-
dec, 160-168.
Nerblad, K. (1997). ”Förord”. I K. Rosander, Att styra rätt – Att införa
aktivitetsbaserad verksamhetsstyrning – ABM. Stockholm: Industrilitteratur.
Nilsson, U. (1998). Produktkalkyleringens utformning och användning hos en mindre
underleverantör i fordornsbranschen (Licentiatuppsats). Jönköping: Jönköping
International Business School Research Reports.
Olve, N.-G. (1998). ”Kunskapens kostnader”. Headhunter, 50, 7. Även tillgänlig via URL: www.cepro.se.
Olve, N-G. & Samuelsson, L. A. (1989). Produktkalkylering i omvandling. Uppsala: Mekanförbundet.
Olve, N-G., Roy, J. & Wetter, M. (1999). Balanced scorecard i svensk praktik (3:e rev uppl). Malmö: Liber.
Patel, R. & Davidson, B. (1994). Forskningsmetodikens grunder – att planera,
genomföra och rapportera en undersökning (2:a rev uppl). Lund: Studentlitteratur.
Persson, G. & Virum, H. (Red.). (1996). Logistik för konkurrenskraft (Hellgren, J., Helmroth, M., Hultkrantz, O., Lindau, R. & Wedel, J. övers), (2:a rev uppl). Malmö: Liber Ekonomi.
Pirttilä, T. & Hautaniemi, P. (1995). ”Activity-based costing and distribution logistics management” International Journal of Production Economics, 41, 327-333.
Porter, M. E. (1985). Competitive advantage - creating and sustaining superior
performance. New York, NY: The Free Press.
Rosander, K. (1997). Att styra rätt – Att införa aktivitetsbaserad verksamhetsstyrning
- ABM. Stockholm: Industrilitteratur.
Samuelson, L. (1990). Models of accounting informations systems. Lund: Studentlitteratur.
Shank, J. K. & Govindarajan, V. (1992a). ”Strategic cost management and the value chain”, Journal of Cost Management, 5, 5-21.
Shank, J. K. & Govindarajan, V. (1992b). ”Strategic cost management: The value chain perspective”, Journal of Management Accounting Research, 4, 179-197. Tallberg, A. & Harling, R. (1993). ”Aktivitetsbaserad kostnadsredovisning – perspektiv på utvecklingen”. [www dokument]. URL http://www.nan.shh.fi/NAN- Local/Papers/Tallberg/shhakar.htm.
Wallén, G. (1996). Vetenskapsteori och forskningsmetodik (2:a rev uppl). Lund: Studentlitteratur.
Weick, K. E. (1989). ”Theory construction as disciplined imagination”. Academy of
Management Review, 12, 518-531.
Westelius, A. & Westelius, A.-S. (1990). Decentraliserade informationssystem – två
fallstudier inom ekonomistyrning (Licentiatuppsats). Stockholm: Handelshögskolan i
Stockholm, Sektionen för Information Management.
Widengren, G. (red.). (1993). Lönsamma kunder, lönsamma företag, ABC-teknikens
grunder. Brombergs Bokförlag och Samarbetande Konsulter AB.
Wikström, S., Normann, R., Anell, B., Ekvall, G., Forslin, J. & Skärvad, P.-H. (1992).
Kunskap och värde: Företaget som ett kunskapsprocessande och värdeskapande system. Stockholm: Norstedts Juridik.
Williamson, O. (1975). Markets and hierarchies: Analysis and antitrust implications. New York, NY: The Free Press.
Williamson, O. (1981). ”The modern corporation: Origins, evolution, attributes”
Journal of Economic Literature, XIX, 1537-1568.
Yin, R. K. (1994). Case study research - Design and methods (2:th ed). Thousand Oaks, CA: Sage.
Yorke, D. A. & Droussiotis, G. (1994). ”The use of customer portfolio theory - an empirical survey”. Journal of Business & Industrial Marketing, 9, 6-18.
Young, S. M. & Selto, F. H. (1991). ”New manufacturing practices and cost management: A review of the literature and directions for research”. Journal of
INTERVJUFÖRTECKNING
PROBLEMFORMULERINGSINTERVJUER
Datum Intervjuperson Företag, Ort
1999-02-21 Roy Johansson LPI, Lidköping
1999-02-23 Kjell Andersson Paroc AB, Skövde
Marie-Louise Andersson
1999-03-02 Kent Bilén Collins & Aikman Automotive
Systems AB Skara
INTERVJUER UNDER ANALYS AV ABC-STUDIE, PAROC AB
Datum Intervjuperson Ort för intervju
1999-09-16 Kjell Andersson Skövde
Marie-Louise Andersson
1999-09-29 Marie-Louise Andersson Skövde
1999-10-07 Marie-Louise Andersson Skövde
1999-10-18 Marie-Louise Andersson Skövde
1999-11-30 Kjell Andersson Hässleholm
Bilaga I
Underlag för intervju
1. Kan du kort beskriva er verksamhet, framförallt hur ert produktutbud är sammansatt, arten av ert produktutvecklingsarbete och hur marknadsförhållandena för era produkter ser ut? 2. Hur ser du övergripande på användningen av kalkylering och uppföljning av kostnader, på
vad sätt använder du denna information?
3. Hur anser du enskilda kunder påverkar ert företags kostnader och är det din uppfattning att det avviker från kund till kund? Finns det kostnader som du anser beror av enstaka kunder eller kundgrupper som ni fått eller velat anpassa er för.
4. Hur använder du / skulle du vilja använda informationen om vad kunder kostar ert företag? 5. Skiljer du / skulle du vilja skilja på olika typer av kostnader för kunder? Exempel på detta
skulle kunna vara kostnader för: − utvecklingsarbete
− att förbättra kontakten med kund
− att kunder ställer krav på speciella arrangemang vid köp (finansiering, logistik och så vidare)
− kapacitet du uppehåller för viss kund
− reparationer, kompletteringar eller annat arbete som görs efter köp
− att kunder pressar priser hårt, alternativt köper produkter som det är svårt att uppehålla önskvärda vinstmarginaler på.
eller annat som du tycker kan vara relevant att följa upp.
6. Vad är din uppfattning om vilken typ och mängd av insatser som är värda att göra för att registrera och analysera era kostnader mot kunder?
7. Hur har ni gått tillväga / skulle ni gå tillväga för att spåra och mäta utgifter och kostnader för olika kunder? Vilka har deltagit / anser du bör deltaga i arbetet?
För min del så vore en diskussion om varje fråga värdefull, men om du anser att någon av frågorna är av känslig natur för ditt företag, så utelämnar vi självfallet denna.
Rapporttyp Report category Språk Language Titel Title Författare Author Sammanfattning Abstract ISBN ISRN
Serietitel och serienummer ISSN Title of series, numbering
Linköpings Studies in Science and Technology Thesis No. 844
Nyckelord Keywords
Datum Date
URL för elektronisk version Svenska/Swedish Engelska/English Licentiatavhandling Examensarbete C-uppsats D-uppsats Övrig rapport 2000-09-29 Avdelning, institution Division, department Institutionen för datavetenskap Department of Computer and Information Science
Vad kostar kunden? Modeller för intern redovisning
Mikael Cäker
Allt fler industriella företag erbjuder kundanpassade produkter. Produkterna utvecklas inom ramen för långvariga relationer med kunder. Detta har betydelse för hur de ekonomiska informationssystemen bör utformas. I uppsatsen föreslås modeller för den interna redovisningen som stödjer fokusering av både kunder och produkter. Därtill studeras hur kunder påverkar företagets kostnader. Litteraturen om redovisning och kalkylering, som har utvecklats för att i första hand fördela kostnader på produkter, analyseras utifrån att både produkter och kunder är väsentliga för uppföljningen. De föreslagna modellerna illustreras via en analys av kostnadsdata från Paroc AB. Dessutom diskuteras hur de föreslagna modellerna kan stödja kalkylering inför olika kundrelaterade handlingssituationer.
Både kund och produkt bör användas som kostnadsbärare i redovisningen för industriella företag som arbetar med en hög grad av kundanpassning. Detta ökar möjligheterna att analysera kostnaderna, jämfört med att enbart produkter fokuseras. Vidare kan kategorisering av kostnader efter hur resurser som förbrukas har anskaffats ge värdefull information, som inte är beroende av analysobjekt. I uppsatsen skiljs mellan prestationsberoende, kapacitetsberoende och nedlagda kostnader. Att använda kund och produkt som kostnadsbärare i redovisnings- system komplicerar dock att etablera nivåer av kostnadsställen i redovisningen som föreslagits i ABC-litteraturen. Det är bättre att använda den
traditionella nivåindelningenav kostnadsbärare enligt stegkalkylsmetoden.
Kundrelaterade aktiviteter är ofta avsedda att skapa värden i senare tidsperioder. Framåtriktade aktiviteter kan redovisas som ’goda kostnader’, om de inte anses vara investeringar i formell bemärkelse. Detta medför att kostnaderna kan analyseras i senare tidsperioder utan att värdering av investeringar eller avskrivningar av tillgångar behöver göras. Investeringar i kunder skapar ofta immateriella tillgångar. För att värdera immateriella tillgångar är det väsentligt att studera möjligheterna till alternativ användning. I uppsatsen föreslås en kategorisering av tillgångar i specifika, begränsade och icke begränsade tillgångar.
91-7219-810-9
0280-7971 LiU-Tek-Lic-2000:40