Samarbete med handledare
Linda på Skola A skulle önska att handledarna på praktikplatserna kunde få bättre information om vad det innebär att ta emot en gymnasiesärskolelev. Hennes förslag är att skolans skulle arrangera ett informationsmöte dit handledarna bjöds in och där det bl.a. skulle diskuterades vad handledarna bör tänka på och hur de kan bemöta eleverna. Detta tror Linda både skulle underlätta för handledaren och för eleven. Faran, som hon ser den, skulle dock kunna vara att handledarna ser problemen före möjligheterna och väljer att tacka nej till uppdraget.
Aktivt mentorsarbete
Anita talade om mentorerna och hennes önskan att de skulle vara mer aktiva. För att kunna bekräfta eleverna och vara trovärdig i sin bekräftelse tror Anita att mentorerna skulle behöva besöka elevernas praktikplatser oftare. Även Fredrik skulle önska ett större engagemang från lärarnas sida genom t.ex. fler besök på praktikplatserna. Han såg även ett mönster i att lärarna engagerade sig mer för ”duktiga” elever. Fredrik kan dock förstå lärarna och att de tappade intresset för att hjälpa eleverna då eleverna själva aldrig visade intresse, men han skulle ändå önska att lärarna visade samma intresse för alla elever.
Integrerad gymnasiesärskola
Anita lyfte också fram sitt förslag om en integrerad gymnasiesärskola, något hon tror lägger grunden för att särskolelever ska bli accepterade i samhället och i arbetslivet; ”Ska vi förvänta oss att Svensson ska integrera där ute så
måste vi integrera här”. Detta skulle kunna leda till att fördomar motverkades
och att fler kom ut på arbetsmarknaden, men hon lyfter samtidigt fram att det idag är svårt för alla gymnasieelever att få arbete direkt efter studenten.
35 Namnbyte
Linus är kritisk mot själva namnet ”särskolan” och menar att namnet är orättvist eftersom eleverna som går i särskolan ofta är väldigt olika och har olika former av funktionshinder. Han skulle önska att skolformen kunde byta namn och att människor kunde förstå att särskolan inte bara infattar elever med grava funktionshinder. De fördomar och generaliseringar som idag finns mot särskolan och dess elever tror Linus mycket väl kan påverka hans chanser att hitta ett arbete.
36
6 Analys
6.1 Hur arbetar gymnasiesärskolorna för att
förbereda eleverna inför yrkeslivet?
Arbetsplatsförlagd utbildning
Efter att ha intervjuat representanter från tre olika gymnasiesärskolor är det tydligt att det går att finna både likheter och skillnader i hur skolorna arbetar för att förbereda eleverna inför yrkeslivet. Gemensamt för alla skolor är att de ser den verksamhetsförlagda tiden som den mest betydelsefulla och det viktigaste förberedelsearbetet inför yrkeslivet, något som stämmer väl överrens med rådande läroplaner som säger att eleverna genom sin praktik ska få kunskap och insikt i hur arbetslivet fungerar.53 Detta stärks även av Sundströms undersökningar som visar på att den verksamhetsförlagda tiden är ett av skolans viktigaste ansvarsområden.54 Samtliga skolor är eniga om att det är viktigt att hitta praktikplatser efter elevernas önskemål och att eleverna, om de hittar en plats som de trivs på, kan få utökad praktik. Representanterna uttrycker alla en förhoppning om att skolans praktik ska leda till en fast anställning, alternativt en anställning med lönebidrag efter studenten. Dessvärre uttrycker de även att detta ofta inte är fallet, något som de bl.a. förklarar med att arbetsmarknaden har blivit mer komplex, att de enkla arbetsuppgifterna har försvunnit, att arbetsgivare inte har tid att ta sig an särskolelever, att det finns fördomar mot eleverna och att eleverna hindras av
53
Malmö Stad (2010), 5
54
37
arbetsgivares identifiering av dem som särskolelever. Detta går att hänföra till såväl Rosenqvist, Molin, Dag och Sundström som alla uttryckte det förändrade arbetslivet och fördomar som huvudorsakerna till att det är svårt för särskolelever att hitta ett arbete.55 Dag, Molin och till viss del även Rosenqvist nämnde också elevernas prestation, vilja och förmåga att utföra sina arbetsuppgifter samt att anpassa sig socialt som tänkbara orsaker, något som också Ola och Maria lyfte fram.56
Introduktionsarbete, ärlighet och självmedvetenhet
Samtliga skolor lyfte fram vikten av att förbereda såväl eleven som handledaren på praktikplatsen inför elevens ankomst. De talade även om hur viktigt det är att eleven känner sig trygg inför sin praktik och att elevernas mentorer samt elevassistenter kan följa med eleverna under den första eller de första praktikdagarna. Enligt Molin och hans framgångsfaktorer är dessa genomtänka förberedelser och det noggrant utförda introduktionsarbete på arbetsplatserna något som ökar chanserna för att eleverna ska närma sig arbetsmarknaden.57 Ärlighet gentemot handledarna och en handikappsmedvetenhet bland eleverna tycktes också vara viktigt för alla skolor. På skola C får eleven själv, inför sin praktik, träffa sin handledare och berätta om sig själv och eventuella problem som kan tänkas uppstå. För Anita, rektor på skola C, är detta ett steg i elevernas handikappmedvetenhet. Denna handikappmedvetenhet nämnde även Ola och Yvonne som menade att om eleverna lär känna sig själva och ta ansvar så kommer det bli lättare för dem att hitta en sysselsättning. Enligt Sundström är skolans viktigaste ansvarsområde, förutom den verksamhetsförlagda tiden, att göra eleverna själva medvetna om sitt handikapp.58 Detta är även tydligt i Molins forskning som menar att om eleven har en självinsikt och är medveten om sitt funktionshinder och sina begränsningar så kommer han eller hon bli mer
55
Ibid., abstract, Molin (2008), 163, 48, Rosenqvist (1988), 137-138
56 Molin (2008), 173-175, Rosenqvist (1988), 132-133 57 Ibid. 58 Sundström (2009), 33
38
attraktiv för arbetsgivare eftersom dessa då kommer ha lättare att förstå den anställde.59
Självständighetsarbete
Enligt Lpf 94 är det lärarens ansvar att anknyta till den verksamhetsförlagda tiden i sin undervisning, något som tycks förekomma på samtliga skolor, antingen i undervisningssammanhang eller genom privata samtal mellan elev och mentor.60 På skola A finns även ett självständighetsarbete som kan jämföras med den forskning om gymnasiesärskolans förberedelsearbete som Rosenqvist bedrivit. Linda talade om skolans internat och om de olika problembaserade utmaningarna som eleverna utsättas för och Rosenqvist lyfte här fram att detta arbete kan skapa en mer flexibel och självständig elev som är konkurrenskraftig på arbetsmarknaden.61
Samarbete med arbetsförmedling och föräldrar
Utifrån intervjuerna står det också klart att Skola A och Skola C har ett nära samarbete med arbetsförmedlingen. Under det fjärde året har skolorna personliga samtal mellan eleven, föräldrarna, mentorerna och arbetsförmedlingen där framtiden diskuteras. Skola A har också ett förberedande informationsmöte för alla elever i årskurs tre där arbetsförmedlingen berättar om gällande lagar och de stödinsatser som de ansvarar för. Ett liknande möte har skola C, med skillnaden att det är rektorn som berättar om framtiden och kommunens samt arbetsförmedlingens ansvar. Enligt Sundström är detta samarbete ett tänkbart sätt för att öka elevernas möjligheter att komma ut på arbetsmarknaden.62 På samtliga skolor finns också ett samarbete med föräldrarna och ska vi tro Molin, Rosenqvist och Sundström som menar att föräldrar och dess stöttning är en av orsakerna till att elever kan ha lättare för att hitta ett arbete, så torde skolornas arbete med
59 Molin (2008), 173-175 60 Lpf 94, 2.1 61 Rosenqvist (1991), 74 62 Sundström (2009), 36
39
mottagandesamtal, informationssamtal och kontinuerliga mentorssamtal vara betydelsefullt för elevernas framtid.63
6.2 Hur ser yrkeslivssituationen ut för några före
detta gymnasiesärskolelever och hur
upplevde de gymnasiesärskolans
förberedelsearbete?
Av de fyra före detta särskolelever som intervjuats är idag två arbetslösa, en visstidsanställd och en fast anställd. Både Jesper och Fredrik arbetar på de arbetsplatser där de gjorde sin praktik, Jesper på en praktikplats han fick genom en lärare och Fredrik på en praktikplats som han själv ordnade och där hans far arbetar. Att föräldrars stöd och kontakter kan underlätta för elevers möjligheter att hitta ett arbete, som Molin talade om, tycks därmed kunna styrkas.64 Linus och Anders däremot har, sedan studenten 2010, aktivt sökt arbete utan att lyckats. Deras praktikplatser däremot kunde inte leda till arbete och kanske kan det förklaras med den kärva arbetsmarknaden som Rosenqvist talade om och som gjorde att Linus och Anders praktikplatser inte kunde nyanställa.65 I sitt arbetssökande upplever både Linus och Anders att de blivit nonchalant bemötta. Vad detta beror på vet de inte, även om Linus misstänker att det finns en negativ inställning till att anställa honom eftersom han betraktas som särskolelev, något som också Ola tog upp i sin intervju och som Molin lyfter fram i sin forskning.66 Alla fyra för detta särskolelever upplever att gymnasiesärskolan förberedde dem väl inför framtiden och de fick, i enlighet med Lpf 94, Rosenqvist och Molins framgångsfaktorer, prata mycket
63
Molin (2008), 171, Rosenqvist (1988), 239, Sundström (2009), 36
64 Molin (2008), 173-175 65 Rosenqvist (1988), 137-138 66 Ibid., 181-182
40
om arbetslivet under lektionstid.67 Den verksamhetsförlagda tiden ser de som mycket lärorik och flertalet av dem är nöjda med sin kontakt med sin mentor som både stöttat dem och ställt krav på dem. Liksom Linus lyfter Jesper fram hur viktigt det är att bli väl bemött på sin arbetsplats och i detta fall specifikt på sin praktikplats. Molin talade om arbetsplatsens stöd och hur viktigt det är att eleven ges tid, får genomtänkta förberedelser och ett noggrant utfört introduktionsarbete på arbetsplatsen.68 Jesper berättar i sin intervju om avsaknaden av detta och hur det fick honom att överväga att byta praktikplats. Även Fredrik har erfarenheter av en god kontakt med arbetsgivaren och hur viktigt det är att arbetsgivaren förstår honom och är villig att hjälpa honom för att han ska trivas på sin arbetsplats.