Information om privata förbudsskyltar till allmänheten och markägare Kommunerna har i enkäten fått besvara frågan om kommunen arbetar förebyggan- de med information till allmänheten om vad som gäller vid uppsättning av privata förbudsskyltar av typen ”Privat område”, ”Tillträde förbjudet”, ”Privat badplats” och ”Ridning förbjuden”. Majoriteten, 75 procent, svarade att de inte alls arbetar förebyggande med information till allmänheten. Övriga 25 procent angav att de arbetar i liten utsträckning med information till allmänheten. Ingen svarade att de i stor utsträckning eller helt och hållet arbetade med förebyggande information till allmänheten (se figur 10).
Andel kommuner som arbetar förebyggande med information till allmänheten om privata förbudsskyltar
75% 25% 0% 0% Inte alls I liten utsträckning I stor utsträckning Helt och hållet
Figur 10. I vilken utsträckning kommunen arbetar med information till allmänheten. De kommuner som angav att de arbetade med information till allmänheten fick även svara på vilka informationskanaler som kommunen använder sig av. De dominerande informationskanalerna är kommunens hemsida där information presenteras i fulltext (49 procent av kommunerna angav detta svarsalternativ) samt kommunens hemsida men med en länk till annan myndighet (28 procent) (se figur 11). Några kommuner angav andra alternativ som lokalt infoblad, kommunannons i tidning, i bok om naturguide, lokala ordningsföreskrifter, via handläggare vid frå- gor, info ges vid förfrågan samt ”Arbete med att se över riktlinjer för skyltning
pågår, när detta är klart kommer även resultatet att kommuniceras till allmänhe- ten.”
I djupintervjuerna efterlyser en av intervjupersonerna att det tas fram ett faktamate- rial att lägga ut eller länka till på kommunens hemsidor. En annan säger att infor- mation om privata förbudsskyltar inte finns på hemsidan, men tillägger ”Skulle vi
Informationskanaler som kommuner använder
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Andel kommuner (%)
Annan:
Affischpelare/informationstavla Kommunguide som årligen utges (eller motsvarande)
Sociala medier som facebook/twitter (eller motsvarande)
Kommunens hemsida, länk till annan myndighet
Kommunens hemsida, information i fulltext
Figur 11. Andel kommuner som använder sig av ovanstående informationskanaler. Kommunerna fick ta ställning till varje svarsalternativ. Endast de kommuner som uppgav att de arbetade med information till allmänheten svarade på denna fråga. I djupintervjuerna ställdes även frågan om vad man kan göra för att göra femte paragrafen mer känd. Bland de enstaka förslag som nämndes fanns bland andra utbildningssatsning, kampanj, tydliggöra vem som äger frågan, informationskam- panj till kommuner och vägföreningar. En intervjuperson nämner också att Natur- vårdsverket bör ha en kontaktperson samt ta fram en checklista. Ett par förslag nämndes dock av fler än en intervjuperson. Dels att ta fram ett enkelt material för webbpublicering men även att flytta paragrafen om privata förbudsskyltar till ett annat sammanhang. En intervjuperson tycker konkret att bestämmelserna bör flyt- tas till plan- och bygglagen, bland annat för att hantera frågan i ett sammanhang som utgår från den praktiska organisationen hos många kommuner.
För att få en uppfattning om hur omfattande problemet med privata förbudsskyltar eventuellt är så ombads kommunerna att svara på hur ofta det inkommer frågor från allmänheten. Kommunerna fick även besvara om det inkommer frågor från allmänheten om vad som gäller vid avvisning genom bommar eller stängsel. När det gäller privata förbudsskyltar svarade 81 procent av kommunerna att det sällan eller aldrig inkommer frågor. 17 procent av kommunerna uppgav att det ibland inkommer frågor. Endast 2 procent av kommunerna svarar att det ofta inkommer frågor (se figur 12).
Andel kommuner som anger hur ofta det inkommer frågor från allmänheten om privata förbudsskyltar 31% 50% 17% 2% Aldrig Sällan Ibland Ofta
Figur 12. Anger hur ofta det inkommer frågor från allmänheten om privata förbudsskyltar.
Några kommuner har i fritext uttryckt sig på följande sätt: ”Vi upplever inte detta
som något stort problem i vår kommun” och ”Inom vår kommun har vi inte stött på problem med privata förbudsskyltar.” En annan kommun anser följande:
”I vår kommun är detta inte ett stort problem. Det finns några förbud mot ridning i motionsspår inskrivet i våra lokala ordningsföreskrifter, dessa är också skyltade. Utöver detta är några skogsbilvägar bommade, men de utgör inget övrigt hinder för allemansrätten och upptar inga bidrag för drift. Vi har haft någon badplats som varit föremål för granskning, där skylten också togs ner. Vi har ingen handläggare som har denna arbets- uppgift, utan frågorna får hanteras när de dyker upp.”
Det är motsvarande fördelning på inkommande samtal för bommar och stängsel som det är för privata förbudsskyltar. En kommun uttryckte följande:
”Bommar i skog och mark börjar bli ett problem, då dessa kommer upp titt och tätt. Här borde Skogsvårdsstyrelsen som i stor utsträckning har tillsyn på skogsskötsel och skogsbilvägar få ett ordentligt verktyg att få stopp på detta ofog.”
Kommunerna svarade även på om det inkommer frågor från markägare om vad som gäller vid uppsättning av privata förbudsskyltar. 87 procent av kommunerna svarade att det aldrig eller sällan inkommer frågor från markägare. 12 procent av kommunerna uppgav att det ibland inkommer frågor och endast 1 procent uppgav att det ofta inkommer frågor (se figur 13).
Andel kommuner som uppger hur ofta det inkommer frågor från markägare om privata förbudsskyltar 29% 58% 12% 1% Aldrig Sällan Ibland Ofta
Figur 13. Kommunen uppger hur ofta det inkommer frågor från markägare om privata förbudsskyltar.
Majoriteten av kommunerna, 75 procent, anger i enkäten att de inte arbetar före- byggande med information till markägare. En mindre andel av kommunerna, 23 procent, svarar att de arbetar med frågan i liten utsträckning. Endast 2 procent av kommunerna uppger att de arbetar i stor utsträckning eller helt och hållet med in- formation till markägare (se figur 14).
Andel kommuner som arbetar med förebyggande information till markägare
75% 23% 1% 1% Inte alls I liten utsträckning I stor utsträckning Helt och hållet
Figur 14. I vilken utsträckning kommunen arbetar med förebyggande information till markägare.
De kommuner som trots allt arbetar med information till markägare använder sig huvudsakligen av kommunens hemsida där information presenteras i fulltext (49 procent av respondenterna). En annan vanlig informationskanal som kommunen använder är kommunens egen hemsida med länk till annan myndighet (28 procent), vilket innebär att besökaren som söker information om privata förbudsskyltar skickas vidare till en annan myndighet. Ett fåtal kommuner använder sig av sociala
medier som facebook/twitter (5 procent), kommunguide (2 procent) och affischpe- lare/informationstavla (5 procent). 12 procent av de kommuner som besvarat frå- gan har angett svarsalternativet ”annat” och där nämnt informationskanaler som nyhetsblad, kommunannons i tidning och direktkontakt med markägaren. Förfrågningar som kommer in från allmänheten
Kommunerna har i enkäten fått besvara frågan om hur de hanterar de förfrågningar som kommer in från allmänheten. Resultaten visar att 56 procent av kommunerna anger att de ofta eller alltid hanterar dessa förfrågningar som ”vardagsrådgivning”, det vill säga att de inte diarieförs. 43 procent anger att förfrågningar ofta eller alltid resulterar i en dialog med markägare. Endast 18 procent av kommunerna uppger att dessa förfrågningar ofta eller alltid resulterar i att ett ärende öppnas i kommunen. Flertalet kommuner anser att det är sällan eller aldrig som förfrågningarna vidare- befordras till länsstyrelsen eller till Naturvårdsverket (se figur 15).
Hur kommunerna behandlar allmänhetens förfrågningar
0 20 40 60 80 100
Förfrågan lämnas utan åtgärd Förfrågan hanteras som vardagsrådgivning
(diarieförs ej)
Förfrågan vidarebefodras till länsstyrelsen Förfrågan vidarebefodras till Naturvårdsverket Förfrågan resulterar i dialog med markägare Förfrågan resulterar i att ett ärende öppnas i
kommunen procent Aldrig Sällan Ofta Alltid Vet ej
Figur 15. Hur kommunen behandlar förfrågningar som kommer in från allmänheten. I djupintervjuerna diskuterades frågan om ”vardagsrådgivningen” i aspekten av om det kan finnas en dold problematik – att förfrågningar inte blir till ärenden i kom- munen. Flera intervjupersoner menar att så kan vara fallet av det skälet att den kontaktande allmänheten ringer för att informera sig om vilka regler som gäller men inte har ambitionen att initiera ett ärende exempelvis genom att namnge en närboende eller granne. På frågan om de tror att det finns en dold problematik i den egna kommunen svarar majoriteten av intervjupersonerna att de inte tror det. En av intervjupersonerna som representerar en liten kommun anger att allemansrätten är en prioriterad fråga inom kommunen och att det ofta räcker att man driver ett eller två tillsynsärenden så sprider sig informationen till allmänheten. En av intervjuper- sonerna anger dock att det finns en problematik på vissa ställen inom kommunen – man har stött på svårigheter med markägare i samband med dragning av vandrings- leder och även med vägföreningar.
Ansökningar från markägare
Endast 6 procent av de kommuner som besvarat enkätfrågan anger att de mottagit ansökningar från markägare om tillstånd att sätta upp privata förbudsskyltar. Av dessa anger en stor majoritet att 1 till 2 ansökningar inkommit under de senaste tolv månaderna. Undantaget är en kommun som uppger att de har mottagit cirka 10 ansökningar. Enligt kommunernas samlade svar på denna fråga har färre än 20 procent av ansökningarna beviljats under de senaste tolv månaderna.
Operativ tillsyn av privata förbudsskyltar
Ingen kommun uppger att de under de senaste 12 månaderna har arbetat med ope- rativ tillsyn (inspektion eller motsvarande) riktad mot privata förbudsskyltar. I
fritext har några kommuner svarat att ”lagen har inte tillämpats i någon större
utsträckning” och ”ovanligt förekommande samtidigt som tillsynstid på detta är begränsat”.
Utöver frågan om riktad tillsyn fick kommunerna även besvara om de utför tillsyn av privata förbudsskyltar i samband med annan tillsyn. De flesta kommuner, 62 procent, svarade att detta inte sker. 20 procent svarar att de genomför tillsyn av privata förbudsskyltar i samband med annan tillsyn. (se figur 16).
Andel kommuner som utför tillsyn av privata förbudsskyltar i samband med annan tillsyn
20% 62% 18% Ja Nej Vet ej
Figur 16. Huruvida kommunen utför tillsyn av privata förbudsskyltar i samband med annan tillsyn eller inte.
De som utför tillsyn av privata förbudsskyltar i samband med annan tillsyn uppger att det handlat om ett till fem tillfällen under de senaste tolv månaderna. En kom- mun uttryckte följande:
”Det är min uppfattning att vi inte har privata förbudsskyltar i någon större omfattning i kommunen. Vi är ofta ute i bygglovärenden och har inte hittills upptäckt några sådana skyltar.”
Andra kommuner svarade: ”Några gånger i samband med annan tillsyn inom
strandskyddet, oftast på egen fritid” och ”Hanteras inom ramen för strandskydds- lagstiftningen.”
Utöver det nämnda tillkommer möjligheten att kommunerna eventuellt reglerar privata förbudsskyltar genom lokala ordningsföreskrifter. Endast 7 procent av kommunerna uppger att de reglerar privata förbudsskyltar i lokala ordningsföre- skrifter.