Hur lärare hanterar barn med koncentrationssvårigheter

Valet av rätt strategi för arbete med en elev med koncentrationssvårigheter kan ske på en mängd olika sätt. Det viktiga är att hitta vad som fungerar för den specifika eleven och att individanpassa.

Två elever kan uppvisa samma problematik men kräva helt skilda anpassningar. Detta framkommer ur resultatet och analysen av denna studie, då samtliga lärare gav ett flertal strategier till hantering av eleverna i casen, och alla tryckte på att vilken strategi som lämpar sig beror på eleven. En av lärarna lyfte att man behöver se till att hitta vad som fungerar och göra mer av det och på samma sätt göra mindre av det som inte fungerar. Samma lärare talade även om hur man behöver ge eleven olika alternativ:

”[...] nu är de det här som gäller och lite så. Om du tycker att det är jobbigt, istället för att prata rakt ut så kan du göra det här stället. Gå och sätt dig på någon annan plats. Alltså man ger alternativ till det här beteendet som man inte önskar, prata rakt ut, springa runt, störa. Det vill man ju inte. Så försöker jag jobba.” ‒ Lärare 6

Flera av de intervjuade lärarna lyfte att ifall oönskat beteende ändå uppstår kan läraren påminna om vad man kommit överens om att eleven ska göra vid sådana tillfällen.

7.4.1 Struktur

Alla lärare pratade om att struktur är en viktig del för elever med koncentrationssvårigheter. Tre lärare tryckte extra mycket på detta. Alla lärarna nämnde även att elever med koncentrationssvårigheter behöver förutsägbarhet så att de inte behöver gissa sig fram, för att det är då en stor del av problematiken kan uppstå. En av lärarna uttryckte sig såhär:

”Jag tänkte det där med liksom tydliga förutsättningar och ramar för det här gör vi och det här är det vi tränar, det här händer efteråt. Alltså alla de här, liksom ramverket kring. Vad gör vi?

Hur gör vi? Vad händer efteråt?” ‒ Lärare 6

För att skapa tydlig struktur behöver läraren gå igenom dagens schema varje morgon för hela klassen. Något som togs upp av lärarna var att en del elever även är i behov av att få ett enskilt schema att ha på sin bänk. Till dessa scheman menade de att det är bra att ha bildstöd, och olika schemabilder, för att underlätta för hela klassen. Att använda sig av bildstöd togs upp av fyra av de intervjuade lärarna. En av dessa lärare uttryckte sig såhär:

”Men jag tänker att på lågstadiet så generellt nu så har man ju schemabilder, både bild och text för att stötta hela klassen. För det tror jag nästan att man gör överallt. För det är extra anpassningar som man liksom gör för tror jag alla elever i den här åldern behöver det stödet.

Man kan också ha enskilda scheman på bänken så att de själva tar ansvar för sitt arbete, de vet var de ska söka information när de inte vet längre” ‒ Lärare 1

33

Då bildstöd och schemabilder idag är så pass vanligt menade flera av de intervjuade lärarna att många lärare inte längre bara ser det som en extra anpassning, eftersom de märkt att sådant gynnar alla elever. En anpassning som lyftes fram som bra för elever med koncentrationssvårigheter är att låta dessa elever arbeta under kortare stunder. På så sätt kan eleven bara behöva koncentrera sig under kortare perioder. Ifall eleven har ett personligt schema behöver även dessa pauser stå med i schemat så att eleven vet när de sker. En av lärarna uttryckte detta såhär:

”Sen har jag också ett tydligt eget schema över dagen med tydliga pauser det här, först gör det här och när du har gjort det får man en paus och den är ju viktigt att man också håller för att vara då så förutsägbara. 9.00 då finns det en paus oavsett hur det har gått med skolarbetet.

Även om man klarar eller inte. Så då är det paus och så jobbar vi liksom hela dagen, så att de inte behöver tänka över hur dagen ska se ut utan det finns tydlig struktur.” ‒ Lärare 6

Kortare pauser och anpassade uppgifter ansåg lärarna underlättar för elever med koncentrationssvårigheter. En annan anpassning som de menade hjälper eleven att strukturera sitt arbete är individuella instruktioner eller punktlistor. Om detta uttryckte en av lärarna sig såhär:

”Att man gör till honom en punktlista på vad han skulle göra så att han alltid får det efter genomgångarna så att han själv kan se, okej det är de här stegen jag ska göra. Även om han inte har lyssnat, så vet han då att okej det står här att jag ska skriva en text, och den ska ha tre meningar, det ska vara fem ord, jag ska skriva bokstäver och jag ska jobba med de sidorna, till exempel. Det som ofta står på tavlan sen när eleverna börjar jobba. Men att han får det även liksom vid sig, på bänken. Så att han lätt då kan se.” ‒ Lärare 4

I ett sådant scenario som i citatet ovan får eleven tydligt förklarat vad som ska göras under lektionen och läraren kan då bara peka på listan och visa var eleven är och vad det står att hen ska göra sen.

På så sätt blir det som tidigare nämnt lättare för eleven att själv kunna ta ansvar för sitt egna lärande.

7.4.2 Rörelse

En annan vanlig strategi som nämndes av lärarna var rörelsepauser. Många rekommenderade kortare arbetsstunder för eleverna i casen och detta följdes ofta i samband med att eleverna under dessa pauser skulle röra på sig. I dagens skola är rörelsepauser en vanlig företeelse och används ofta för hela klassen. Vissa elever behöver dock mer utlopp för sin energi än andra. Att eleven behöver få möjlighet till rörelse togs främst upp i samband med Case 1, men var även närvarande i de andra. Lärare 2 ”[…] skulle ha en plats i klassrummet där... där han fick röra på sig.”, medan en annan rekommenderade att eleven skulle få gå ut och röra på sig i hallen. En förklaring till att lärarna ser olika på detta kan ha att göra med lokalstorlek, då vissa klassrum är mer rymliga än andra. Två lärare talade även lite kort om att eleven skulle kunna springa ett varv runt skolgården och sedan komma tillbaka och arbeta.

34

Lärarna var överens om att efter viss rörelse kan eleven ha större möjlighet att koncentrera sig och att detta därför kan vara en passande strategi för att hantera den överskottsenergi vissa elever har.

Lärare 3 förespråkade dock att det är bra att eleven får möjlighet till att röra sig men menade att

”Det viktiga är att man kommer liksom dra ner det med tiden, att tillslut så kommer han, säg att han kanske bara behöver ställa sig vid bänken och stå upp för att sen sätta sig”. Detta för att eleven ska kunna lära sig hantera det.

7.4.3 Ljud

Ljud kan bidra till att elever tappar koncentrationen. Till hjälp för detta finns det idag hörselkåpor i många klassrum för de elever som behöver. Tre av de intervjuade lärarna talade om hur de använder sig av hörselkåpor i sina klassrum. Något annat som togs upp av två av lärarna var ljuddämpande skärmar, som kommer till användning när en elev behöver skärma av sig både från ljud och visuella distraktioner.

En annan lärare använde sig av musik för vissa elever, genom att de under vissa stunder (exempelvis enskild arbetstid eller i matsalen) får tillgång till att lyssna på musik i hörlurar. Vid frågan om läraren uppfattar någon skillnad med eller utan musik svarade hen:

”Ah, jag märker jättestor skillnad att liksom kunna ha, att det här tysta och tomhet märker jag på den här eleven. Då blir det ganska svårt att hantera. Så när det är som den där eleven är upptagen med, med liksom typ en låt eller radioprogram då kan eleven liksom hålla...den blir lugn av det liksom.” ‒ Lärare 6

Då det finns vissa arbetsstunder där det kan vara väldigt tyst i klassrummet kan musiken bidra till att eleven inte behöver bli stressad av tystheten, och slipper tappa koncentrationen när till exempel någon tappar en penna i golvet.

7.4.4 Verktyg och hjälpmedel

Ett annat sätt man kan hjälpa elever med sin koncentration är genom olika verktyg och hjälpmedel.

Det vanligaste nämnda verktyget i denna studie var tillgången till digitala verktyg, främst för att underlätta skrivningen i Case 2. Eftersom svårigheter lätt kan bidra till koncentrationssvårigheter kan ett digitalt hjälpmedel underlätta denna svårighet och eleven kan lättare koncentrera sig.

Andra hjälpmedel som nämndes är olika typer av klockor. Detta kan vara ett passande hjälpmedel för de elever som har svårt med att börja eller avsluta sitt arbete. Det kan även hjälpa till med att göra eleven medveten om när det är paus. Det finns idag ett flertal olika typer av hjälpklockor (exempelvis timstock och Time Timer) för detta ändamål, men även ett timglas kan räcka. En av lärarna förklarade det såhär:

35

”Det finns ju olika liksom hjälpmedel som timstockar och timglas och såna här saker. Okej, vi jobbar tills klockan är nio. Vi jobbar tills sanden runnit ut eller så och sen kan du göra nånting annat.” ‒ Lärare 5

Med hjälp av dessa klockor och timglas kan eleverna få en visuell bild av hur länge till de ska arbeta, och hur lång tid de har på sig till varje arbetsmoment.

7.4.5 Dialog och relation

Alla de intervjuade lärarna var överens om att en bra relation till eleven är grunden till arbetet med elevens koncentrationssvårighet. Lärare 2 resonerade att ”Det viktiga är väl det här att man förstår honom. Att jag visar att jag förstår honom och att jag accepterar honom som han är och jag ska hjälpa honom.”. En elev behöver kunna känna en trygghet till sin lärare, och lita på att denne gör sitt bästa. Det är viktigt att man skapar en bra relation till eleven. Många lärare uttryckte även att det första de skulle göra är att ha en dialog med eleven om vad de upplever sig ha svårt med. Lärare 4 beskrev exempelvis att ”Sen skulle jag prata med honom, med vad han skulle vilja ha hjälp i klassrummet, och se om han kan uttrycka det.”. Därigenom kan läraren få en inblick i vad eleven ser som sin svårighet och kunna utgå därifrån. Ett sätt att arbeta med detta som lyfts av en av lärarna är:

”Sen så skulle jag komma på olika tecken för honom, att om han behöver...om det är jobbigt att vänta på sin tur att sätt dig och rita, om han kan göra ett tecken till mig om han skulle behöva gå ut, för det blir för jobbigt att vara still och så.” ‒ Lärare 4

Ett annat sätt som lyftes var att stämma av med eleven om hur denna ansett att lektionen varit med tumme upp och tumme ner och samtidigt höra med eleven vad som varit bra och roligt eller svårt och jobbigt. I samband med dialog med eleven krävs det även att läraren för en dialog med elevens vårdnadshavare. Lärare 1 tryckte på detta genom att säga ”Jag skulle ha regelbundna samtal med vårdnadshavare, det är A och O”. Genom detta kan läraren få en inblick i om dessa svårigheter även kan ses i hemmet och man kan tillsammans välja lämpliga anpassningar. I vissa fall kan läraren även behöva vårdnadshavares hjälp. Det kan exempelvis handla om att vårdnadshavaren får nästa dags schema för att denna elev behöver förberedas på detta. Det kan även handla om att eleven får med sig extra skolarbete utöver de vanliga läxorna hem, om hen inte arbetar på lektionerna, för att inte hamna efter.

En annan dialog som lyftes som viktig är den mellan lärare, där alla som är inblandade i elevens skolgång behöver ha en tydlig dialog kring vad som gäller. I dessa samtal kan lärarna komma överens om vilka anpassningar som ska göras och utvärdera vad som fungerar eller inte. En annan dialog läraren kan ha är i samband med exempelvis specialläraren, som kan hjälpa läraren att välja lämpliga anpassningar att testa. Man kan även se ifall elevens problematik uppstår under andra lektioner som exempelvis slöjd, idrott och musik, för att få en tydligare bild av elevens problematik.

36

Då elever med koncentrationssvårigheter ofta är i behov av extra anpassningar kan detta leda till att de blir utpekade som annorlunda i sin klass. Att motverka detta är en del av lärarens uppgift.

Ett sätt att göra detta är att sätta in generella anpassningar för hela klassen. Om detta resonerade en av lärarna såhär:

”För det här är ju anpassningar till alla barn men vi har jobbat ganska länge för att anpassningarna ska funka för alla barn så att ingen ska känna sig uttittad. Om nu Samuel behöver en Time Timer, då kör vi Time Timer för hela klassen. Om den här andra eleven Samuel, nej Maja, behöver läsa in saker på sin dator då kanske vi alla gör det vissa dagar i veckan. Om Anders behöver många pauser, då gör vi klassrumspauser efter 20, 30 minuter [...] alla barn mår egentligen bra av de här sakerna, men alla måste inte ha dem.” ‒ Lärare 3

Vissa elever behöver däremot individuella extra anpassningar. Då bör läraren se till att dessa elever inte känner sig ”uttittade”, att de accepteras av den övriga klassen, så att de får en god relation till sina klasskamrater och inte hamnar utanför. Flera lärare talade mycket om hur man behöver uppmuntra elever med koncentrationssvårigheter lite extra. En lärare uttryckte sig såhär:

”Så hela tiden lyfta fram det som eleven har tränat på och lyckats med att titta specifikt. Det här, tänk jag såg att du satt och arbetade med det i 5 minuter. Timglaset rann ner och du satt kvar på din plats. Wow! Bra! Blommor och trumpeter och så *skratt*.” ‒ Lärare 1

Ett sätt att lätt kunna ge snabb feedback är genom att ha eleven nära sig. Det kan exempelvis vara att man har eleven vid en plats som är lättåtkomlig för läraren. Har man utrymme i klassrummet kan man även göra så att man har ett hjälpbord, där man kan sitta bredvid eleven för att snabbt kunna ge denne feedback. Detta är något som en av lärarna pratade om:

”Att man kan låta henne sitta liksom vid ett arbetsbord nära en så att man sitter liksom bredvid eleven och stöttande och titta och nu ska vi skriva nästa mening vad bra det går, och det här meningen blev jättefin, nu tar vi nästa. Så att man liksom coachar igenom själva arbetet för att hela tiden kunna peppa och se till så att den här Maja inte tappar fokus och lyckas genomföra hela uppgiften. Så jag skulle ha henne ganska nära mig och berömma och berömma” ‒ Lärare 5

7.4.6 Motivation

Alla lärare talade om hur motivation är en viktig del i undervisningen. De talade om vikten av att hitta vad som är motiverande för varje enskild elev. Detta kan göras på flera olika sätt. Ett exempel som togs upp som kan bidra till ökad motivation hos eleven är anpassade uppgifter, som man gärna valt ut tillsammans med eleven. Genom att involvera eleven i konversationen kan läraren få en bättre förståelse kring dennes intressen. En av lärarna uttryckte sig om detta såhär:

37

”Hmm...det är ju individuella uppgifter, liksom till eleverna så att de får det de behöver. Alltså den här motivationen, moroten. För att eleven ska klara sig igenom lektioner och dess uppgifter. ‒ Lärare 4

Lärarna tog även upp att individuella uppgifter också kan skapa motivation hos de elever som är högpresterande och känner att skolan är tråkig för att den inte utmanar. Där måste dessa anpassningar göras för att eleverna ska bli motiverade.

Något annat som nämndes kunna motivera en elev är belöningssystem, exempelvis att en elev får klistermärken efter ett visst antal uppgifter. Belöningssystemet behöver vara anpassat för varje elev, så att denna blir motiverad av det. Något annat en av lärarna lyfte var att för att ett belöningssystem ska fungera effektivt behöver det vara konsekvent, vilket lättast görs vid specifika klockslag.

”Det finns pauser och belöningar inplanerade och de ska inte vara spontana. Utan de ska vara inplanerade så att man kan förhålla sig till dem. För annars blir det, kommer jag få belöning?

Kommer jag inte att få belöning? Utan så här, den kommer där kvart i ett, [...], den kommer att komma där. Oavsett hur långt man än har hunnit med skolarbetet. Bara man har liksom ansträngt sig så kommer belöningen komma.” ‒ Lärare 6

Belöningssystem togs också upp som passande för de elever som har svårt att hitta motivation, vilket var något som en av lärarna uttryckte såhär:

”Så att det finns…om man inte...om den här eleven kanske saknar en inre motor, inre motivation så kanske man måste tillföra en yttre motivation, och yttre motor till eleven. Man få vara den här moroten och piskan samtidigt.” ‒ Lärare 5

I en sådan situation blir belöningen den yttre motivationen till eleven som genom detta lättare kan koncentrera sig på uppgiften som ska utföras.

38