Lärares farhågor om inga åtgärder görs

I anslutning till casen fick informanterna frågor om vad de tror kan hända om ingenting görs för att hjälpa eleverna som beskrivs i casen. Nedan följer en genomgång av de farhågor som framfördes.

7.3.1 Negativ uppmärksamhet, utåtagerande och sociala svårigheter

En farhåga som fyra av lärarna tog upp, framförallt i anslutning till Case 1, är att man riskerar att eleven fastnar i en spiral av negativ uppmärksamhet och utåtagerande. Flera nämnde i samband med detta att det kan bli så att det alltid är en viss elev som stör och som läraren och klasskamraterna hela tiden måste säga till. Lärare 4 uttryckte det som att eleven kan bli

”syndabocken i klassrummet”. En annan lärare beskrev det på följande sätt:

”[…] det här beteendet kanske snarare accelererar i otålighet och stressighet och kanske det går över snabbt till irritation. Då kan man i värsta fall se, man ser en pojke som inte får någon slags anpassning i klassrummet, som inte får hjälp med att varva ner och jobba och få hjälp med anpassade uppgifter. Så kan man få en liten pojke som är väldigt utåtagerande istället, och liksom kräver den här uppmärksamheten istället på negativa sätt och får den här negativa bekräftelsen.” ‒ Lärare 5

En av lärarna pratade även om att eleven i Case 2 skulle kunna bli som eleven i Case 1, om eleven försöker få bort fokus från sina prestationer genom att till exempel göra dåliga saker. Detta uttryckte hen såhär:

”Man kan också få någon som lite grann blir som den i första caset. Alltså som istället vänder fokus från det man ska göra och kanske liksom gör dåliga saker för att liksom, det kan ju också hända. Att man får det som en strategi. Att antingen fly eller att vända fokus från ens prestation till att man gör tokiga saker eller så.” ‒ Lärare 6

30

Tre av lärarna tog även upp att eleven kan få det svårt med det sociala. Lärare 4 nämnde i anslutning till Case 1 att om en elev hela tiden stör kan det leda till att klasskamraterna till slut lessnar på elevens beteende, vilket kan medföra att eleven får det svårt socialt i klassen. Två av lärarna tog i anslutning till Case 2 upp risken att eleven hamnar utanför socialt för att hen väljer att inte delta i exempelvis rastaktiviteter. Såhär beskrev en av lärarna detta:

”[…] att hon får titta på när andra både leker och så med rundpingis på rasten och så. Och då tänker man ju att hon kanske inte då deltar i lekstunder i samma utsträckning som andra. Att hon då kan bli utanför socialt […]” ‒ Lärare 1

7.3.2 Hamna efter och inte klara kunskapsmålen

Alla de intervjuade lärarna tog upp farhågan att eleven hamnar efter och inte klarar kunskapsmålen.

Detta togs upp i anslutning till alla tre casen, men framförallt relaterat till Case 3. Dels togs det upp kortsiktigt som i att eleven hamnar efter med uppgifter, vilket kan leda till problem. En av lärarna beskrev det såhär:

”Ja det är väl med saker som man inte har gjort klart till exempel. Kommer efter i skolarbetet.

Att han missar vad det är man ska göra för någonting. Missar genomgångar och inte förstår.

Problemet är att missar man genomgången förstår man inte vad man ska göra och då kommer det bli ännu svårare att komma igång och jobba.” ‒ Lärare 5

Det togs även upp långsiktigt som i att eleven får stora kunskapsglapp och hamnar på efterkälken, vilket bara gör det svårare och svårare för eleven i skolan. Detta menade lärarna kan skapa större problem för eleven längre fram i skolgången, i högre årskurser. Det uttrycktes bland annat såhär:

”[…] när han väl kanske blir kognitivt redo för skolan och dess utmaningar och känner att nu vill jag ju lära mig, så… att han vaknar upp ur sin bubbla, då kanske det har gått för lång tid.

Så att då blir det jättesvårt för då är det allt annat som kommit efter. Så att då kommer han tappa ännu mer […]” ‒ Lärare 4

”[…] för varje dag som går så ökar skillnaden mellan den här elevens förmågor och övriga klassen, så att klyftorna blir ännu större. Och när man kommer upp i trean sen då kanske man inte har lärt sig läsa och skriva på grund av att den här eleven inte har kommit igång och övat tillräckligt mycket. Om man aldrig klarar av att börja då kommer man långt ifrån sina klasskompisar och då blir det bara svårare och svårare för varje dag som går.” ‒ Lärare 6

7.3.3 Negativ inställning till skolan

En annan farhåga som togs upp av fyra av lärarna var risken att eleven får en negativ inställning till skolan och att lära sig saker, samt inte trivs i skolan. Detta togs upp i anslutning till alla casen, men

31

framförallt relaterat till Case 2 och Case 3. Lärarna resonerade att det kan sluta med att eleven inte längre vill gå till skolan, och tycker skolan är tråkig. En av lärarna uttryckte sig såhär:

”[…] motivationen till att lära sig kan komma att minska med tiden då också, och det är det som kan leda till att man kanske blir hemmasittare. Man vill inte gå i skolan. Varför ska man gå i skolan? Det är tråkigt, jag vill inte det här, för jag vill göra det jag vill.” ‒ Lärare 4

Två av lärarna tog upp att det kan vara att eleven är understimulerad och därför till slut börjar tycka att skolan är tråkig och inte ser vitsen med att gå dit, eftersom hen känner att hen ändå inte får lära sig någonting där. Såhär resonerade en av dessa lärare om saken:

”[…] han kanske tycker att det är jättetråkigt, det kan ju också vara så, han kanske tycker att det här är... han kan ju vara högpresterande elev som bara tycker att skolan är jättetråkig för den är inte utmanande överhuvud taget.” ‒ Lärare 3

Fyra av lärarna tog även upp att det kan vara åt motsatta hållet, att eleven har det svårt i skolan och inte känner att skolan är bra för att hen inte lyckas lära sig någonting och det blir för tufft. En av dessa lärare uttryckte sig såhär:

”Att han misslyckas hela tiden, tänker jag. Han kommer ju att tappa förtroende till de vuxna och skolan, och det är det sista vi vill. Vi vill att han ska tycka att skolan är rolig. Fast han inte passar in i normen som perfekt skolpojke.” ‒ Lärare 3

7.3.4 Dålig självkänsla

En farhåga som togs upp av tre av lärarna i relation till Case 2 var att eleven kan få en dålig självkänsla och förlora tron på sig själv och sin förmåga. Att eleven börjar tycka sämre om sig själv eftersom det inte går bra för hen i skolan, och hen inte är på samma nivå som sina klasskamrater.

Såhär uttryckte sig lärarna om detta:

”Att om man inte gör någonting och bokstäverna fortfarande blir slarviga och hon ser sig själv som dålig som inte klarar av de här sakerna, då kommer hon ju inte vidare och då kanske hon börjar må dåligt och tänker att det inte räcker till. Att hon inte räcker till.” ‒ Lärare 2

”Och att eleven liksom bygger upp en negativ självbild av att de misslyckas ständigt och hamnar i den känslan av sig själv. Och det vill man ju inte.” ‒ Lärare 6

”[…] att man kan få dåligt samvete, för alla de som inte...som hela tiden känner att de är sämre än alla andra får dåligt självförtroende och det kan göra att man känner sig...att det blir ännu värre.” ‒ Lärare 3

32