Orsaker till koncentrationssvårigheter

Det finns flera orsaker som kan leda till koncentrationssvårigheter. De generella orsakerna som lärarna lyfter är otålighet, luststyrdhet, fokuseringsproblem och rädsla för att misslyckas. En lärare förklarade det såhär:

”Men det kan ju såklart också handla om att det fysiskt gör ont i kroppen av att sitta och vänta.

Så har jag elever också som uttrycker sig att liksom när de ska sitta och lyssna i fem minuter, tio minuter på en genomgång eller på andra elever, så blir det bara att hela kroppen, det bara gör ju ont i den.” – Lärare 6

Att dessa punkter frekvent nämndes av lärarna tyder på att dessa olika beteenden kan bidra till koncentrationssvårigheter hos elever. Otålighet sågs även som ett av de vanligaste problemen för elever med koncentrationssvårigheter. Lärare 5 resonerade att ”Han kanske är med den här otåligheten och lite en sådan där stressad figur som har svårt att liksom koppla av, komma ner och landa lite grann i klassrummet och på sin plats.” Att eleven har svårt med tålamod var något som togs upp av samtliga lärare. En lärare lyfte att elever även kan bidra till koncentrationssvårigheter för sina klasskamrater, och uttryckte sig då såhär:

”Det är både att de kan bli triggade av varandra. Som om en har en dålig vecka eller dålig månad då hakar ofta en eller två på, så då blir det liksom jobbigt så, för dem. Jag tror att de driver lite varandra på ett visst sätt.” – Lärare 4

25 7.2.1 Inlärningssvårigheter

En annan orsak som togs upp av flera av lärarna var att lärare behöver ha i åtanke är ifall eleven har inlärningssvårigheter, eftersom detta ofta leder till koncentrationssvårigheter. En av lärarna uttryckte sig såhär:

”Det första man alltid tänker är om man har svårigheter någonstans, i liksom inlärningssvårigheter är det de som är problemet eller nej, det var det kanske inte. Hon har lätt för läsning, matten berättar ni ingenting om. Men det är ju det första man tänker liksom.

Tappar man fokus för att det är svårt, inlärning och svårigheter med det liksom?” – Lärare 5 Samma lärare menade även att det är viktigt att börja med att ta reda på om inlärningssvårigheter kan vara orsaken för att kunna räkna bort detta som anledning, och att man sedan får utgå därifrån och se över om koncentrationssvårigheterna minskar ifall eleven får stöd i sin inlärning.

7.2.2 Ljudnivå

Ljud kan också leda till svårigheter i elevers koncentration. En elev kan arbeta på jättebra men sen är det någon som går ut genom dörren och då tappar eleven koncentrationen och har svårt att hitta tillbaka till vad denne ska göra. Detta beskriver en av lärarna såhär:

”Det räcker med att man säger till eleverna att nu ska ni läsa i 10 minuter, och barn med koncentrationssvårigheter, så fort det slår i dörren så tappar de fokus. Eller någon tappar ett suddgummi så kan de tappa fokus. Det kan räcka med det. Eller att det är för tyst i klassrummet. Det är bättre med lite sorl. De här barnen behöver, har väldigt svårt för att fokusera för så fort det blir tyst och det hörs någonting då tappar de fokus.” ‒ Lärare 3

Lärare 3 poängterade även att det ibland kan vara bättre att elever med större koncentrationssvårigheter får arbeta i en miljö där de kan höra ett konstant lågt ljud. Hen menade vidare att plötsliga och starka ljud ofta leder till att flera elever tappar koncentrationen samt att de flesta elever ofta snabbare kan hitta tillbaka till sitt arbete, medan detta inte stämmer för en elev med koncentrationssvårigheter.

7.2.3 Motoriska svårigheter

Grunden till Case 2 låg i motoriska svårigheter. Motorik nämndes inte i caset för att kunna se antalet lärare som skulle ta upp detta. Det var tre av lärarna som uttryckligen lyfte problem med motorik. De uttryckte sig såhär:

”För hon verkar ha motoriska svårigheter med att forma bokstäver, bollsporter, så är hon liksom inte med på samma villkor och tappar intresset. och det kan ju va, det kan ju va liksom en indikation på att man känner att man inte behärskar det.” ‒ Lärare 1

26

”Det är också någon form av koncentrationssvårigheter, men framförallt motoriska svårigheter. Hon har lätt för läsning och...ja, den här var svårare, men motoriska svårigheter på något sätt.” ‒ Lärare 2

”Men har hon motoriska svårigheter eller? Ja lite så.” ‒ Lärare 5

Även fast övriga lärare inte specifikt talade om motoriska svårigheter var de inne på det området för Case 2. Lärare 6 resonerade ”Här står det svårigheter att forma bokstäver att de blir slarviga.

Det kanske är jättejobbigt i handen, att sitta skriva liksom bra, rad efter rad.”. Detta visar att lärare ofta ser ett samband mellan motoriska svårigheter och koncentrationssvårigheter. Dock kan det vara svårare att uppskatta om en elev uppvisar motoriska svårigheter utifrån ett case. Det är lättare att se hos en elev som man kan observera i verkligheten. Lärare 1 såg även motoriska svårigheter i Case 1 och uttryckte sig att ”Men han har ju detta liksom lite mera då motoriska svårigheterna och att sitta still ser man ju [...]”.

7.2.4 Situationsbundna koncentrationssvårigheter

Det var fyra lärare som talade om att koncentrationssvårigheter kan vara situationsbundna. En av lärarna tog exempelvis upp att en elev kan få försämrad koncentrationsförmåga av både hunger och trötthet. Detta uttryckte hen såhär:

”Men sen tror jag också att det är mycket med...hur, om de är hungriga. Behöver de mellanmål?

Har de sovit bra? Man märker direkt om det är en dålig dag så kan man fråga den här eleven vill du ha ett extra mellanmål eller hur har du sovit inatt, och ofta om de får i sig något eller bara sitter och vilar ett tag, då hamnar de på banan igen.” ‒ Lärare 4

Hälften av lärarna tog upp att det är bra att se över varje elevs hemsituation, eftersom detta kan bidra till koncentrationssvårigheter. På frågan om hen har sett koncentrationssvårigheter under vissa perioder som sedan avtagit svarade en av lärarna såhär:

”Ja, i perioder beroende på hur hen har haft det på hemmafronten, så tycker jag att det har visat sig. Mera orolig i själen, men även också då koncentrationssvårigheter. Och så har vi gjort vissa moment och då har det gått jättebra så att det...ja…jag är lite kluven med det.” ‒ Lärare 2

En annan typ av situationsbunden koncentrationssvårighet som nämndes var åldern på eleverna, där båda lärarna som undervisar i årskurs 1 generellt talade om hur yngre elever oftare har koncentrationssvårigheter. Lärare 5 uttryckte sig att ”när man tar emot en etta har ju alla koncentrationssvårigheter tänker jag *skatt*.” och fortsatte att hen redan ser en stor förändring hos sina elever sedan starten på läsåret. Lärare 6 talade även om hur beteendet växer bort hos många elever och att de när de blir äldre klarar av längre genomgångar än tidigare, när hen sa ”Man kan ju ha längre och längre liksom till exempel stora genomgångar och mer komplext innehåll ju

27

äldre de blir, så är det ju.”. Att koncentrationssvårigheter kan växa bort med tiden lyfte även Lärare 4, men hen pekade även på att detta inte kommer att ske när det handlar om en elev med primära koncentrationssvårigheter.

7.2.5 Diagnostisering

En annan orsak som ofta dyker upp i diskussioner kring barns koncentrationssvårigheter är att barnet har en diagnos. Detta togs även upp under intervjuerna där några av lärarna var snabba med att nämna olika diagnoser på de tre fiktiva eleverna i casen.

För Case 1 nämndes ADHD som diagnos, samt att en lärare även såg drag av ADD. Att lärarna valde denna diagnos är inte alls förvånande, då basen för Case 1 ligger i att eleven är impulsiv.

Lärare 5 uttryckte exempelvis att ”För det är klart att det här kan vara en signal för ADHD, så är det ju.”. För Case 2 nämndes ADD främst, men även autism, dyslexi och ”tjej-ADHD” kom upp under diskussionen. Många av lärarna såg detta case som lite klurigare än de övriga två, och detta kan vara en anledning till varför diagnostiseringen inte är lika tydlig. För Case 3 var även ADD populärt, men även här såg en av lärarna eventuella drag av autism. Läraren var dock även noga med att påpeka att det inte behöver vara en diagnos alls som leder till svårigheter inom koncentrationsförmågan.

Tre lärare valde dock att inte placera ut eventuella diagnoser. En lärare nämnde inte diagnoser alls och en annan nämnde kort att neuropsykiatrisk funktionsnedsättning kan vara en orsak till koncentrationssvårigheter. Lärare 4 uttryckte sig att ”Jag undviker liksom det här med att tänka i diagnosform. Mycket för att jag tycker att man diagnostiserar barn för mycket.” Två av de lärare som valde att nämna diagnoser pratade även lite kort om medicinering av elever. Den ena läraren talade om att det kan bli oroligt i klassrummet medan eleven måste vänta på medicinering, och den andra valde att prata om hur hens skola anser att medicinering inte borde ske i särskilt stor utsträckning. Såhär uttryckte hen detta:

”Vi tycker inte att medicinering ska vara det första, utan att det ska vara det sista, och att hitta anpassningar som man kan göra. Allt ifrån att man får sitta på en boll istället för att sitta på en stol, om man behöver röra på sig hela tiden.” ‒ Lärare 3

7.2.6 Högpresterande elever

Det mesta som togs upp kring elevers koncentrationssvårigheter är olika svårigheter eleverna möter, vilket är de vanligaste orsakerna till koncentrationssvårigheter. Däremot kan även en elev som är högpresterande och får arbeta med alldeles för lätta uppgifter också utveckla koncentrationssvårigheter. Fyra lärare tog upp detta som en eventuell orsak. Alla tre casen nämndes av olika lärare som eventuella exempel på understimulering på grund av högprestation.

28

En av lärarna tog upp en eventuell högprestation för Case 1:

”Det här att han tycker om att lära sig. Då kan man få ganska många extra uppgifter för det kan ju också betyda att han är ganska snabb under lektionstid. Att han snabbt liksom blir färdig.

Att få extra uppgifter som han har förberetts på och själv varit med och plockat fram så att han ska känna sig motiverad, wow va kul, nu ska jag få göra det här roliga som ändå har med ämnet att göra” ‒ Lärare 1

En annan lärare resonerade såhär om Case 2:

”Antingen att det är svårt, alltså det här går emot varandra tycker jag, antingen för svårt, så att hon tappar koncentrationen. eller att uppgiften inte utmanar henne tillräckligt mycket. Om man tänker på att hon snabbt vill skynda sig igenom, för att bli klar, för det är inte kul. Det är inge roligt och hon får inte ut någonting av det känner hon och då nää, då liksom nej, men varför ska vi göra det här och så tappar hon det och så vill hon göra något annat.” ‒ Lärare 4 Två lärare såg en eventuell högprestation i Case 3:

”Han kan ju vara högpresterande elev som bara tycker att skolan är jättetråkig för den är inte utmanande överhuvudtaget. Det vet jag inte heller. så...det kan vara det också.” ‒ Lärare 3

”Det kan också handla om att det är tvärtom att det innehållet i lektionen är alldeles för simpelt.

Det kanske är någon som sitter och tänker på evolutionsteorin under lektionen, och tänker på sådana saker när man pratar om hur bokstaven A låter. Och då är ju jättetråkigt, att sitta och skriva A:n när man vill liksom lära sig om hur som jorden är utvecklad. Alltså det är klart att man inte kommer igång med den tråkiga övningen då. Men man kanske inte heller kan uttrycka det.” ‒ Lärare 6

Värt att påpeka är dock att de lärare som såg högprestation som en orsak även tog upp andra orsaker. Alla var dock överens om att eftersom det kan vara helt skilda orsaker behöver läraren kartlägga vad det är som är en svårighet hos eleven. Man behöver därför se om eleven exempelvis har en inlärningssvårighet eller kan vara högpresterande och sedan utgå från det. Att sätta in extra anpassningar för högpresterande elever är minst lika viktigt som för en elev med svårigheter. Detta påpekade en av lärarna genom att uttrycka sig såhär:

29

”De här som är jättestarka de behöver också peppas av lärare, för att utmana. Det är viktigt att kartlägga de här eleverna, vad de faktiskt kan. För gör man det så är det jätteviktigt...till exempel, säg att han är högpresterande i speciellt matte, att han får utmaning. Att han en gång i veckan går iväg till de andra fyrorna, och ha deras mattebok. Att när man skriver veckans ord i 2:an då kanske han skriver en berättelse istället. När de andra läser läsläxan tre gånger, då läser han Mathilda och gör en bokrecension. Att man hela tiden försöker hitta utmaningar för honom. Jag tror det är jätteviktigt och att han får känna att ni förstår, för annars blir skolan fruktansvärt tråkig. Om han aldrig känner att han lär sig någonting.” ‒ Lärare 3