Det är väl visserligen gott och väl att jag diskuterar ovanstående bilder, som förvisso figurerade i min enkät men för närvarande inte är med i någon faktisk utställning på Nordiska museet. Så låt mig ta några möbel- och föremålsexempel som enligt DM är utställda i museets basutställningen Hem och Bostad.
Bild 1. Gartz, Lisa, “NM.0074611B”, https://digitaltmuseum.se/021025828168/stol, hämtad 2018-05-11.
47 Söderström, s. 349 f.
Enligt beskrivningen som hittas på DM ingår stolen ovan i en serie varav alla utom en ska tydligen ska vara klädd i röd sidendamast, motsätter det gröna tyg som återfinns på bilderna av hela stolsserien.48 Självfallet kan tyg vara ett skyddsöverdrag, även om inget sådant anges. Detta gröna tyg ser dock ovanligt väl fastspikat och permanent ut för att sådant skydd. Eftersom föremålsbeskrivningen på DM är ganska informationsfattig får en göra egna
tolkningar och dra egna slutsatser, en situation som är rätt vanligt förekommande på DM.
(Då sådana beskrivningar troligen inte finns tillgängliga i själva utställningen är risken där
ännu större att besökare gör tolkningar och drar slutsatser av större variation och bred, som är ännu mer avlägsna från faktiska förhållanden än de som görs av DM:s besökare.) Det nämns även i DM:s beskrivning att en av stolarna blivit omklädd 1911, det framgår varken i text eller bild vilket av stolarna det gäller. Ifall denna omklädda stol är den utställda, framgår detta i utställningen?
Bild 2. Adolfsson, Thomas, “NM.0035684F”, https://digitaltmuseum.se/021025828144/mobel, hämtad 2018-05-11.
En annan stol som ingår i Hem och bostad är denna baljfåtölj. På DM framgår, av ena fotografiet, att denna möbel är utrustad med tillhörande skyddsöverdrag, även om detta inte konfirmeras i den mycket fåordiga katalogtexten som citeras.49 Frågan är hur denna stol ställs ut i Hem och bostad. Är den uppställd med eller utan sitt skyddsöverdrag, och om den ställs ut utan överdrag, framgår det då att den brukar förvaras med detta skydd, att detta är anledningen till klädselns exceptionellt goda kondition? Om fåtöljen ställs ut med sitt överdrag på framgår det då att det är just det, ett överdrag och inte den faktiska klädseln?
48 Nordiska museet, “NM.0074611A-G”, https://digitaltmuseum.se/011023491754/soffa, hämtad 2018-05-11.
Bild 3. Eriksson, Elisabeth, “NM.0052920a”, https://digitaltmuseum.se/021025828167/gobelang, hämtad 2018-05-11.
Denna gobeläng är i delvis hänseende ett bra exempel på redovisning av aktiva vårdåtgärder, då det på DM är inkluderat tydliga fotografier av tidigare gjorda konserveringar. Från dessa fotografier kan utgöras “lappar” och lagningar, fastsydda stödremsor, vertikalt och i “vågmönster” samt förstärkt upphängningsanordning(?). Eftersom möjligheten inte är obefintlig att denna gobeläng skulle ha digitaliserats med färre eller mindre självförklarande fotografier bör beröm ges för att Nordiska museet åtminstone i bild redovisar vårdåtgärder. Vad som däremot inte förekommer hos denna DM-digitaliseringspost är beskrivningar eller förklaringar av de olika bilderna och konserveringarna. Varken i text eller bilaga (så som konserveringsrapport(er)) återfinns någonstans upplysningar eller klargörande vilket ökar förståelsen för objektet som visas. Troligen hittas inga sådana heller i den del av Hem och
bostad i vilken gobelängen figurerar. I utställningen finns förmodligen i nuläget inte ens
möjlighet till den visuella redovisningen av aktiva vårdåtgärder som DM-posten ändå har. Möjligen kunde det i utställningen, vid sidan av utställningstexten eller dylikt, åtminstone finnas en bild av baksidan där konserveringarna är synliga.
Bild 4. Adolfsson, Thomas, “NM.0116737”, https://digitaltmuseum.se/011023598180/stol, hämtad 2018-05-10.
Beträffande redovisning av aktiva vårdåtgärder av denna stol ovan finns mycket gott att säga, åtminstone vad gäller DM. Dess tillståndshistoria går att följa ovanligt väl via
föremålsbeskrivning och katalogcitat. Det nämns att stolen fick en andra vitmålning då den förvärvades till museet 1911, dock framhålls ingen källa över varifrån eller hur denna information erhölls. Framgår gör också att dessa lager färg borttagits någon gång efter accession för att ta fram den ursprungliga gula färgen. Omklädsel av stolen nämns även, komplett med årtal för denna handling, samt fotografi på både tidigare och ny klädsel. Däremot kunde beskrivningen gärna varit övertydlig med att den lila klädseln var den gamla, den som byttes ut. Detta då det ingalunda är omöjligt för besökare på DM att blanda ihop bilden av denna äldre klädsel med t. ex. ett skyddsöverdrag eller en likadan stol i samma serie, båda är trots allt vanliga nog företeelser på DM.
I utställningen Hem och bostad återfinns klart inte risken för sådan hopblandning, men frågan är huruvida de aktiva vårdåtgärder som nämns på DM framkommer i utställningen. Särskilt viktigt är detta då stolen (får en förmoda) används för att illustrera 1700-talets mitt och rokokon samt att omklädseln gjordes så nyligen, men trots allt håller ganska stiltypiskt utseende samtidigt som stolens originalfärg framtagits tidigare. I. o. m. dessa faktorer kan tänkas att risken är överhängande att diskrepansen mellan klädselns och färgens skick av besökare antingen uppfattas som att färgen är mycket sliten med ny klädsel eller att klädseln hållit god kondition medan färgen avsiktligt avlägsnats av någon anledning. Oavsett hur stor sannolikhet en lägger hos att dessa uppfattningar uppstår kan det inte förnekas att en kort förklaring av stolens tillståndshistoria eliminerar dessa risker.
Bild 5. Berger, Ulf, “NM.0300576+”, https://digitaltmuseum.se/011023804693/kabinettskap, hämtad 2018-05-11.
Digitaliseringsposten på DM av detta kabinettsskåp erbjuder en detaljerad beskrivning av skåpets uppbyggnad, utseende och kondition. Denna beskrivning inkluderar noggrann uppräkning av de skador och bortfall samt ett tillägg där ett urklipp ur en auktionskatalog klistrats i en av lådorna. Dessa skador och bortfall behöver däremot inte nödvändigtvis i utställning redovisas i ord. Många av skadorna och bortfallet kan möjligen ses med blotta ögat där skåpet står i Hem och bostad. Det inklistrade urklippet skulle kunna framställas genom att t. ex. ha denna låda utdragen så nämnda klipp syns, gärna då med en låda i ursprungsskick också utdragen för jämförelse.
Bild 6. Wreting, Bertil, “NM.0218959”, https://digitaltmuseum.se/011023723697/vaggspegel, hämtad 2018-05-11.
Redogörelsen för denna väggspegel borde detaljera dess skick, som det är nu nämns att ramen har “blå käl på ramen”, utan att förklara vad en käl är eller vad dess syfte är i en spegelram. Som det i DM-posten och på framsidefotografiet av spegeln ser ut nu, framstår “kälen” som ett bortfall, en skada. Mycket möjligen är detta också vad som åsyftade när
katalogstexten skrevs 1939, att käl användes som synonym för skada. De konnotationer ordet har idag, i den mån det ens brukas antyder en företeelse som, till skillnad från skador, tillkommer medvetet, med avsikt. Digitaliseringsposten för denna väggspegel borde följa modellen med vilken kabinettsskåpet ovan beskrivits i DM, främst i förhållande till skador. En bättre beskrivning av “kälen” samt uppmärksammande på områden där förgyllning och/eller det under förgyllningen liggande vita materialet (gips?) slitits bort eller fallit av. Hur dessa tillstånd hanteras i Hem och bostad är oklart. Ett förslag är att, ifall utställningen av spegeln är av sådan natur att spegeln inte kan ses i vidare god detalj, åtminstone framhålla dess skick. Särskilt som den rikt skulpterade ornamenteringens karaktär gör att slitningarna och bortfallet av förgyllning inte framträder särskilt väl vid första anblick.