Hur ser fritidspedagogens arbete i verksamheten ut?

Denna första frågeställning har vi valt att redovisa under följande två rubriker: ”Hur upplever fritidspedagoger samarbetet med lärarna i dagens skola?” och ”Fördelning mellan skola och fritidshem”. Tidigare har vi berört hur fritidspedagogen arbetar och kommer här att fördjupa diskussionen och närmre beröra fritidspedagogernas samarbete med lärarna.

Hur upplever fritidspedagogen samarbetet med lärarna i dagens skola?

Anna anser att samarbetet mellan fritidspedagoger och förskolelärarna fungerar bra, men att samarbetet mellan fritidspedagoger och lärare fungerar mindre bra. Hon uppfattar lärarna som lite tråkiga och ovilliga att förändra sig och sin katederundervisning. Anna föredrar dock ett närmare samarbete med läraren där de har ett delat ansvar för lektioner och klassen, vilket hon haft på sitt tidigare arbete. Hon ser dock inte den typ av samarbete som en möjlighet på hennes skola just nu.

Maria tycker att hennes samarbete med läraren fungerar jättebra. Hon påpekar dock att samarbetet inte fungerar lika bra mellan alla lärare och fritidspedagoger på hennes skola, då det finns delade meningar om hur samarbetet ska se ut. Fritidspedagogerna sinsemel- lan är inte heller överens om hur en fritidspedagog arbetar och samarbetar med läraren. Hon vet att vissa fritidspedagoger upplever att de är assistenter eller extralärare, men hon själv upplever inte att det är ett assistentjobb att hjälpa ett barn som behöver extra stöd. Maria diskuterar gärna med läraren och har åsikter om skolbiten. Hon tror att mycket av samarbetet handlar om hur man är som person, hur fritidspedagogen och lärarens

personkemi fungerar.

Lisa har också ett positivt samarbete med läraren. Hon kan dock förstå att vissa känner sig som hjälplärare, då de avlastar skolan mycket. Men samtidigt menar hon att man måste tänka om och inte tänka på sig själv, utan tänka på barnen och deras behov. Lisa säger att hon inte känner sig som en hjälplärare, utan att hon måste stötta upp i klassrum-

inte har varit välkommen in i klassrummet. Detta tror hon beror på att läraren inte var van vid att samarbeta i sitt klassrum.

Karin säger att samarbetet med hennes lärarkollega fungerar bra. På hennes skola ser samarbetet väldigt olika ut, en del fritidspedagoger vill arbeta som resurs i klass medan andra vill ha egna lektioner och arbeta självstädigt. Karin tror att arbetet med lärarna fungerar mindre bra om lärarna ber fritidspedagogen att göra mindre värdefulla saker som inte har med barnen att göra, såsom att fylla på papper och hämta olika saker. Karin ser sig som en resurs på förmiddagen, att hon hjälper de barnen som behöver extra stöd och hon tycker att det är viktigt att man ser de barnen. Hon upplever det som positivt att vara inne i klassrummet, då hon känner att hon behövs där.

Mig spelar det ingen roll vad jag gör i klassrummet, så länge det är något som är bra för barnen. Sen om det är att gå och pyssla med ett barn eller om det är att man tar ut tio och gör hopprepsövningar […] det har inte så stor betydelse, bara jag behövs. (Karin)

Johan har inget närmare samarbete med någon lärare, utan det arbetslag han ingår i består endast av fritidspedagoger. Anledningen till att Johan och hans kollegor inte har något samarbete med lärarna beror på att de arbetar i något de kallar för blockverksamhet (förklaring s. 29). Tidigare arbetade fritidspedagogerna tillsammans med en lärare i en klass. Då upplevde Johan att han ofta blev tillsagd vad han skulle göra, att han fungerade som en resurs till klasslärarna och att han hade de ämnena som läraren tyckte var tråkiga. Han saknar inte samarbetet med lärarna och trivs bra med att arbeta i block, då han känner att hans kompetens och arbetsområde kommer till sin rätt. Johan ser inga nack- delar med detta arbetssätt och han anser att kontakten med lärarna i dagsläget är bra.

Analys

Maria, Karin och Lisa anser att samarbetet mellan dem själva och lärarna fungerar bra, men de är samtidigt medvetna om den samarbetsproblematik som ibland uppstår mellan fritidspedagoger och lärare. Enligt den symboliska interaktionismen styr människans uppfattning av situationen hennes handlande. Detta innebär också att situationen kan omdefinieras, fritidspedagogen kan välja att tolka sin situation till något mer positivt

nämnda fritidspedagogerna, då de omdefinierar klassrumssituationen från att se det som att de avlastar läraren till att se det som att de hjälper barnen. I Annas fall fungerade samarbetet med den läraren hon jobbar med nu mindre bra. Även Johan har erfarenhet av dåligt samarbete med läraren vilket ledde till att samarbetet upphörde, då de inte kom överens om hur de skulle arbeta. Enligt symbolisk interaktionism växer individers syn på sig själva fram i interaktion med andra (Trost & Levin, 1999). Genom den interaktion som sker i samband med samarbetet mellan fritidspedagoger och lärare påverkas fritidspedagogens syn på sig själv och därmed yrkesrollen. Hur de olika samarbets- varianterna formar yrkesrollen kommer att diskuteras vidare i diskussionskapitlet när läsaren fått större kännedom om innehållet i resultatet.

Fördelning mellan skola och fritidshem

Anna menar att fritidshemmet är hennes viktigaste uppdrag, men att det har blivit för- skjutet då allt större fokus läggs på skolan. Kravet från lärarna att fritidspedagogen ska vara med mer i skolan, och att rektor godkänner detta, innebär att fritidshemmens verksamhet blir lidande. Som fritidspedagog vill hon inte avsätta mer tid till skolan. För Anna är eftermiddagarna och fritidsverksamheten hennes viktigaste uppdrag, men många arbetstimmar i skolan innebär att hon har mindre ork och kraft kvar till fritidsverksamhet- en. Anna ser gärna att lärarna arbetar mer på fritis, men då under samma premisser som fritidspedagogen arbetar i skolan.

Maria kan till viss del känna att hennes fritidsverksamhet kommer i kläm, men menar samtidigt att alla nog känner så om sin respektive verksamhet. Hon väljer dock att inte göra någon direkt uppdelning mellan de två verksamheterna och ser sig arbeta på lågstadiet under hela dagen.

Lisa känner att hon absolut lägger mest tid i skolan. Detta kan hon känna är lite orättvist, då inte lärarna jobbar på fritis. Samtidigt så vill hon inte stå utanför skolbiten, då hon vill vara delaktig i båda verksamheterna.

Analys

Mycket av fritidspedagogernas tid går åt till skolan. Denna ojämlikhet gällande skolans dominans över fritidshemmen bekräftas av Torstenson-Ed och Johansson (2000). Tre av våra intervjupersoner känner att fritidsverksamheten blir lidande, då det krävs att de ska vara i skolan så mycket. Vi kan inte utläsa från intervjuresultatet hur fritidspedagogernas roller har påverkats av den ojämna fördelningen mellan skola och fritis, men vi kan anta att det faktum att tre av de fem intervjupersonerna är inne och arbetar i klassrummet är en följd av detta.